Claus Kurssell

Död:1570-06-03 – Estland (i Reval/Tallin)

Riddare, Myterist


Band 21 (1975-1977), sida 712.

Meriter

Kurssell, Claus, avrättad 3 juni 1570 i Reval. Föräldrar: ståthållaren över Dorpats biskopsstift Jürgen K o Ebba Yxkull. Trohetsed till Erik XIV 61, anförde en fänika tyska ryttare i sv tjänst från hösten 61, deltog i de sv erövringarna i Estland 61—64, krigstjänst i Sverige mot danskarna 64—66, fältöverste för krigsfolket i Livland 10 april 67, riddare vid Johan III:s kröning juli 69.

Biografi

K:s släkt hörde sedan generationer hemma i Dorpats stift. När detta erövrades av ryssarna 1558, förlorade K fädernegods o ställning. Han flydde västerut o trädde i sv tjänst som ryttmästare, när svenskarna etablerat sig i Reval. Målmedvetet o ej utan framgång sökte han skapa sig en ny ekonomisk grundval. Under nordiska sjuårskriget förflyttades han med sina ryttare till Sverige o tjänstgjorde tidvis direkt under Erik o den unge hertig Karl. Han uppskattades av båda. Den personliga kontakten med dem gav honom också ekonomiska fördelar. Erik tog honom till råds i livländska angelägenheter o gav honom förläningar i Estland o ett hus vid Järntorget i Sthlm. Hertig Karl gick bl a i god för hans skulder till Bernt Vintappare där. K stod senare i brevkontakt med hertigen o sände honom livländska jakthundar i present. Han synes ha tänkt sig Karl som regerande hertig i Livland.

K återvände till Livland hösten 66, hade 1 jan 67 en militär framgång mot polackerna vid Lemsal o befordrades i april till fältöverste. Hans förhållande till ståthållaren på Reval Henrik Klasson (Horn) blev mycket spänt, o hans kaperier på farvattnen utanför Narva skapade irritation bland både revalska och sthlmska köpmän. K:s fortsatta krigsansträngningar hämmades på grund av brist på folk och pengar. Sommaren 68 erövrade K:s trupper dock Sonnenburg på Ösel. K kvarstod i sin överstebefattning efter Johan III:s trontillträde, erhöll även dennes förtroende o slogs till riddare vid hans kröning.

Missnöje över utebliven o otillräcklig sold hade från början irriterat stämningen mellan de tyska ryttarna o den sv kronan. K hade redan tidigt fört de missnöjdas talan o i jan 70 utlöstes spänningen i en kris. Kung Johan ville nu att K:s ryttare skulle tjänstgöra i Sverige o där få sin betalning. Genom en kupp bemäktigade sig K slottet i Reval, tog där ståthållaren Gabriel Kristersson (Oxenstierna) som gisslan o förklarade sig vilja hålla slottet, till dess de missnöjda fått sina krav tillgodosedda. Han betygade samtidigt sin trohet mot Sverige. Kuppen gav genljud över hela Livland. Hos konkurrenterna väcktes förhoppningar, särskilt hos den danske hertigen Magnus, som från Ösel stod i begrepp att satsa på en samverkan med Ryssland. Kontakt kom till stånd mellan honom o K, som ej ställde sig avvisande.

Från sv sida misstänktes K för att stå i maskopi med fienderna. Till en början synes tanken att hålla slottet hertig Karl till hända ha föresvävat K. Hertigen sökte också förmå kungen att förhandla med K, som han alltid ansett vara en "redelig och uppriktig man" (HKR 6 febr 70). Snabba motåtgärder sattes in. Revals bestämda lojalitet mot den sv överheten isolerade K, o den estniska adeln ställde sig avvisande. Faran var över, när slottet i slutet av mars återerövrades genom en lika överrumplande motkupp, ledd av Nils Dobblare (bd 11). K dömdes till döden o avrättades i juni. — Enskilda intressen o gruppintressen, liksom äventyrliga politiska ambitioner avspeglas i K:s dramatiska livsöde. Han kan i mycket ses som en typisk representant för den livländska adeln under 60-talets kampår.

Författare

Sture Arnell



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

4 brev från K till hertig Karl 1568—69 i K arkiv 344, 1 till Erik XIV i Skrivelser till ko- nungen o 1 till okänd adressat, dat Revals slott 6 febr [1570], i Biogr, allt i RA.

Källor och litteratur

Källor o litt: RR 1563—70, HKR 1570, Livonica, RA; Lifland, Danske statholder-skabs i Lifland arkiv, Den hertugelige regerings arkiv i Lifland, Polen, Rusland, i Tyske kancellis udenrigske afdeling, DRA; Einge-gangene Briefe i Suecica, Stadtarchiv, Reval, i Staatliches Archivlager, Göttingen.

Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften, Estland, 1 (1931—35), s 119, 121; S Grauers, Ätten Wachtmeister genom seklerna, 1 (1941); J Lossius, Drei Bilder aus dem livländischen Adelsleben des 16. Jahrh (1875—78); E Seraphim, Der Feldoberst Klaus Kursell und seine Zeit (Bibliothek liv-ländischer Geschichte, 1, 1897); STb 1568— 1575 (1941); F Ödberg, Om Klas K ... [Program, Skara] (1899).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Claus Kurssell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11883, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sture Arnell), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11883
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Claus Kurssell, urn:sbl:11883, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sture Arnell), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se