Erik Kuse

Död:1520-11-08 – Stockholms stad, Stockholms län

Häradshövding, Lagman


Band 21 (1975-1977), sida 713.

Meriter

Kuse, Erik, d 8 nov 1520 i Sthlm. Far: sannolikt väpnaren Karl Klemetsson i Almby, Jäder, Söd. Nämnes tidigast 1 febr 04 o var då häradshövding i Österrekarne, Söd, vilket ämbete han innehade ännu 9 okt 16, var häradsdomhavande i Västerrekarne, Söd, 2 maj 08 o 9 okt 09, blev 11 häradshövding i Åkerbo, Vm, vilket han var ännu 4 maj 17, tf lagman i Södermanland omkr 18, fogde på Sthlm 19 febr 19—17 sept 20.

G 1) m Bengta Eriksdtr, dtr till häradshövdingen Erik Karlsson (fyrfota djur) i Brunnsholm, Enköpings-Näs, Upps, o Anna Haraldsdtr (vädurhorn); 2) m Karin Nilsdtr, dtr till Nils Karlsson (Färla; bd 16) i Bergshammar, Fogdö, Söd, o Anna Filipsdtr (2 hjärtan) samt omg m fogden o häradshövdingen Henning Persson, även kallad Henning van Brokenhus.

Biografi

Ordet kuse betyder i fornsv husbonde, överman, person som inger fruktan o vördnad. Det förekommer som tillnamn i Danmark o Småland från 1300-talet o i Södermanland o Sthlm från 1400-talet. K, som i vapnet förde en halv hjort, tillhörde en lågfrälse släkt, som redan 1400—05 i flera fastebrev från Österrekarne representerades av en Peder K (f tidigast 1424 enl Registratur-Book, p 78 f). En Peder K adlades 1444 (Registratur-Book, p 78) o namnes 1449 som bosatt på Almby i Jäder, som åtminstone från 1507 var K:s sätesgård. 1482 bodde där en väpnare Karl Klemetsson (f tidigast 1489), förmodligen K:s far, som enl Rasmus Ludvigsson hette Karl K.

I olikhet med sina förfäder kom K att höja sig över provinsfrälsets nivå genom sin verksamhet i de yngre Sturarnas tjänst. Sommaren 05 skrev riksrådet Sten Kristiernsson (Oxenstierna), som förde befälet över de sv trupperna kring det kung Hans ännu tillhöriga Kalmar, till riksföreståndaren Svante Nilsson, att han ville behålla K o andra av herr Svantes svenner hos sig. Då riksföreståndaren 07 begav sig till Kalmar, blev K kvar i Sthlm. 09 skulle K jämte strängnäsbiskopen o lagmannen uppbära Södermanlands andel av den tribut som svenskarna skulle lämna till kung Hans enligt freden i Khvn, vilken dock till följd av brytningen mellan kungen o Lübeck aldrig kom att överbringas. Några dagar efter midsommar 11 skrev K till riksföreståndaren om ett upplopp i Nyköpings län, som föranlett honom att avsäga sig sitt häradshövdingeämbete i Rekarne o återlämna lagboken till bönderna. Dessa hade då bett honom återta denna o förbli häradshövding samt förklarat sig vilja näpsa dem som ej ville ge honom hans inkomster. I samma brev meddelade K, att han på marknaderna i Eskilstuna 24 juni o i Strängnäs 29 juni bjudit allmogen på öl o vunnit den för herr Svante o dennes son.

I dec 13 följde K den nye riksföreståndaren Sten Sture d y på dennes resa till Dalarna. I febr 15 deltog han i herremötet i Vadstena, o i febr 16 var han närvarande i Uppsala vid Sten Stures första sammanträffande med den nye ärkebiskopen Gustav Trolle. Ett par månader senare rekommenderade kanslern Peder Jakobsson (Sunnanväder) K till hövitsman på Västerås, men riksföreståndaren följde ej detta råd. I aug 18 deltog K i fredsförhandlingarna med Kristian II :s ombud på nuv Riddarholmen i Sthlm. I ett brev därom 20 nämner Hemming Gadh K med titeln lagman i Södermanland. Detta torde innebära, att K fått fungera som sådan, sedan detta ämbetes ordinarie innehavare, riksrådet Johan Arendsson (Ulv), 17 tillfångatagits av danskarna vid Stäkeholms erövring; efter sin återkomst namnes denne på hösten 20 åter som lagman där. Den i litteraturen spridda uppgiften, att K var riksråd, är oriktig (Carlsson 1920). Som fogde på Sthlms slott var K 20 en av männen kring Sten Stures änka Kristina Nilsdtr (Gyllenstierna; bd 17) o deltog i underhandlingarna om slottets kapitulation. Han namnes 7 nov i Gustav Trolles klagoskrift o blev följande dag avrättad i Sthlms blodbad.

K är en av de få personer från Sturetiden om vilka samtidas omdömen kommit att bli bevarade. Då Peder Jakobsson 16 hos Sten Sture rekommenderade K till hövitsman på Västerås, gjorde han det med motiveringen att denne var "en god redlig karl i alle saker o väl känd med allmogen på Rekarne o i Snevringe". Av Hemming Gadh föreligger två karakteristiker av K, båda från våren 20. Den ena ingår i det brev till Sthlms magistrat, i vilket Gadh försvarade sig mot beskyllning för förräderi. Däri uppges, att "den ärlig god man K, han är väl så snäll [kvick] i sin håg och hjärta", o "han låter ej det minsta ord vara obemärkt". Den andra finns i en promemoria från Gadh till Kristian, i vilken denne begär ett särskilt brev till K som slottsfogde. K karakteriserades därvid som en "snäll" karl, som "råder mer än tio andra; vad han gör är gjort".

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

8 brev från K i Sturearkivet, RA, varav 7 till Svante Nilsson (2 av dem tr i BSH) o 1 till Peder Jakobsson (tr av Sjödin 1937). Nu sannolikt ej längre bevarade brev ur K:s o hans förfäders arkiv kända genom en oxenstiernsk arkivförteckning från 1677 i Registratur-Book i Tidöarkivet, vol 1, RA.

Källor och litteratur

Källor o litt: Perg:brev 1448 efter 13 jan, 2 okt 1449, 7 nov 1482, 1489 efter 25 jan, 1 febr 1504, 30 juni 1507, 9 okt 1509, 2 maj 1510, 25 mars 1511, 6 jan 1514, 9 okt 1516 o 4 maj 1517, fotostatkop av perg:brev i Biby arkiv 2 maj 1508, E 8676 (avskr av bl a Rasmus Ludvigssons stora förlorade släktbok), f 263v, 265v, 303, 382 o 426, RA; K H Karlssons Biogr ant:ar för medeltiden, RHA (xe-roxkop, SBL).

N Ahnlund, ÖÄ:s förhist, uppkomst o grundläggningstid (ÖÄ 1634—1934, 1934); dens, Sthlms hist före Gustav Vasa (1953); J E Almquist, Landslagens stadgande om val av häradshövding (SvJT 1945), s 278 f; dens, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); BSH 5 (1884); G Carlsson, Hemming Gadh (1915), s 291, 309 f, 313, 353; dens, Sthlms blodbad (HT 1920), s 141 f; M Collmar, Jäders sockenkrönika (1951), s 41, 50; Danmarks gamle Personnavne, II: 1 (1949—53); Expeditio Danica adversus Hol-miam anno 1518 (SRS III: 1, 1876), s 31; H Gillingstam, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeltiden (1952—53); dens, Färla, Karl Erikssons ätt (ÄSF 1: 2, 1965), s 142; GIR 7 (1877); Handl :ar rör oroligheterne i Dalarne åren 1524—29 (HSH 23, 1839), s 26 f; E Hellquist, Fornsv tillnamn (Xenia Lideniana, 1912), s 95 f; dens, Sv etymolog ordbok, 1 (ny uppl, 1939); E Hildebrand, Dokumenten till Sthlms blodbads förhist (HT 1918), s 123; G Kellerman, Kyrka o stat åren 1512—15 jämte Jakob Ulvsson efter avsägelsen 1515—¦ 21 (KÄ 1940), s 40; S Kraft, Senare medeltiden, 2 (Sveriges hist till våra dagar, 3:2, 1944), s 370, 380, 389 f, 393, 398; Lags o doms; I Modéer, Sv personnamn (1964); R N [ordenadle] r, Adl ätten Ulf fana (PHT 1920); Olavus Petri, En sw cröneka (1917), s 294; S U Palme, Sthlms kapitulation 1520 (SSEA 1945), s 186, 190; RPB; SD 1 (1875—84); [L Sjödin,] Arvid Siggessons brevväxling (Gamla ppr ang Mora sn, 2, 1937); dens, Kalmarunionens slutskede, 1 (1943), s 61, 262; dens, Handhar till Nordens hist 1515—23,1 (HH 39, 1967—69), s 273, 465, 523, 594 f, 615, 782, 785; ST 3 (1895); N Staf, Marknad o möte (1935); STb 2—5 (1930—44); STb 1524—29 (1929—40); R Stensson, Peder Jakobsson Sunnanväder (1947); Sthlms stads ämbetsbok 1419—1544 (1927); StRR; Sveriges medeltida personnamn, 1:5 (1976), sp 755; K F Söderwall, Ordbok öfver sv medeltids-språket, 1 (1884—1918); Uppsala-Overenskomsten 1520 (1975); L Weibull, Sthlms blodbad (Sc 1928), s 9; dens, Hemming Gadhs "avfall" (ibid 1951—52), s 81; G T Westin, Riksföreståndaren o makten (1957); G Wieselgren, Sten Sture d y o Gustav Trolle (1949). — Oordnade red:handl, vol 19: Fragment, f 43 f (salubrev till Peder K), RA; J Liedgrens registrant över uppgifter om medeltidsbrev i Registratur-Book, Enheten för SD, RA.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik Kuse, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11884, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11884
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik Kuse, urn:sbl:11884, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se