Lars Wilhelm Kylberg

Född:1798-08-18 – Tuns församling, Skaraborgs län (på Såtenäs)
Död:1865-11-01 – Vänersborgs församling

Lantbrukare, Arméofficer


Band 21 (1975-1977), sida 728.

Meriter

1 Kylberg, Lars Wilhelm, f 18 aug 1798 på Såtenäs, Tun, Skar, d 1 nov 1865 i Vänersborg (enl db för Tun). Föräldrar: hovförgyllaren, senare godsäg Laurentz K o Regina Christina Örn. I militärtjänst 12, utex från krigsakad 16, underlöjtn vid Värmlands fältjägarereg 1 okt 16, inköpte Blackstorp, Tun, Skar, 22, löjtn vid Värmlands fältjägarereg 4 mars 23, kaptens avsked 22 maj 23, innehade o brukade Såtenäs från 31, led av Skaraborgs läns hushålln:sällsk från 32, ordf 40—48 o 49—56. — LLA 43, LWS 62, LVA 63.

G 27 dec 22 i Västra Tunhem, Älvsb, m Maria Elisabeth Dorotea Ahlberg, f 27 febr 98 i Gärdhem, Älvsb, d 25 mars 74 i Tun, Skar, dtr till rektorn Claes A o Anna Elisabeth Olbers.

Biografi

Efter fyra år vid Karlberg o gradpassering vid Göta livgarde blev K 1816 officer vid Värmlands fältjägareregemente. Den blivande hustruns kallsinnighet mot militäryrket o ett "bröstlidande", som han ådragit sig under stormanövern på Ödskölts moar 22, drev honom att lämna militärtjänsten o slå sig ner som jordbrukare på Blackstorp i närheten av Såtenäs. Ekonomiskt oberoende förde han några år ett glatt liv som lantjunkare, men under inflytande av sina umgängesvänner T Rudenschöld, E Nonnen o J G Richert kom han att efter hand intressera sig för möjligheterna att reformera samhället o öka jordbrukets avkastning. När han 31 antog ett erbjudande av sin mor, som löst ut hans äldre halvbror C F Kylberg, att byta Blackstorp mot Såtenäs, blev hans möjligheter att göra oegennyttiga insatser större. Med nästan wieselgrenskt nit verkade han för nykterheten, ledde 34 försvaret mot den svåra koleraepidemin o sökte tidigt få till stånd en allmän barnundervisning i Tun. Han ville göra sin egendom till ett mönsterjordbruk o lät, inspirerad av E Nonnen, utföra ofta kostsamma experiment med nya brukningsmetoder.

39 fick K i uppdrag att utarbeta stadgar för det efter en tids förfall pånyttfödda Skaraborgs läns hushållningssällskap o blev 40 dess ordf, en post som han med något års avbrott innehade till 56. Bakom de nya stadgarnas innehåll stod, som K själv framhållit, framförallt J G Richert. K hade lyckats få med en paragraf, som gjorde det möjligt för sällskapet att gripa sig an med frågor som i allmänhet ansågs ligga utanför hushållningssällskapens behörighet. Utom jordbruket med binäringar kunde därigenom uppmärksamhet också ägnas åt länets kommunikationer — järnvägar o hamnanläggning i Lidköping — ångbåtsförbindelser med England, kredit- o assuransanstalter, ståndscirkulationen, räddning av vanartiga barn o import av överflödsartiklar. Stort uppseende väckte sällskapet, när det 44 i ett upprop uttalade sig för en representationsreform o allmän rösträtt. Uppmärksamheten var inte överallt smickrande, o Skara Tidning beskrev uppropet som "en företeelse i klart abderitisk anda". K — själv praktisk o utrustad med enorm arbetsförmåga •— ledde, stödd av Richert o den hängivne jordbruksaposteln Nonnen, hushållningssällskapet under en glans- period av dess historia. Han belönades 62 med sällskapets guldmedalj, o vid dess 100-årsjubileum instiftades kapten L W K:s minnesfond för länsbors utbildning i lantbruk.

Från 57 ägnade sig K åt folkundervisningen. Vid en skola för sina underhavandes barn stod han tre år själv i katedern o tillämpade med några ändringar sin barndomsvän Rudenschölds idéer. Läsningen koncentrerades till halva veckan, för att inte barnen alltför mycket skulle dras från sina sysslor i hemmet. För sina egna 14 barn var han under många år en sträng o fordrande lärare. För att bemöta angrepp mot Rudenschöld gav han 61 ut skriften Om Sv folkskolan o grefve Torsten Rudenschöld. Tankar o vittnesmål. En andra upplaga tryckt på statens bekostnad delades ut till socknarna o utövade ett väsentligt inflytande på folkskolans utveckling i Västergötland. K:s sista offentliga uppdrag var att som landstingsman leda planeringen o byggandet av Lidköpings lasarett, som var i det närmaste färdigt när han dog.

Redan som kadett var K en flitig tecknare. 18 blev han bekant med Jonas Linner-hielm, som uppmuntrade honom att ägna sig åt landskapsteckning. K tog då konstnärskapet mer på allvar o blev följande år elev hos F E Werner o F Westin. Hans närmaste konstnärsvänner var Alexander Wetterling o Fredrik Boije, o i den senares Konst- o nyhetsmagasin o dess fortsättning Magasin för konst, nyheter o moder publicerade K 30—32 konturetsningar, teckningar o gravyrer inspirerade av bl a A M Lenngrens dikter. Under flera somrars vidsträckta strövtåg från Jämtland till Blekinge o en längre vandring i Norge utförde K en mängd landskapsteckningar, som till en del återgavs i tidens topografiska litteratur, bl a i G H Mellins Sverige framstäldt i bilder. I olja o akvarell målade han landskap men även historiska motiv som Tåget över Bält o Gustaf Adolfs landstigning i Tyskland. Han hade blygsamma föreställningar om sin förmåga men fortsatte sitt konstnärskap till sina sista år, o i hans inrutade arbetsdagar fanns ett par timmar för teckning o målning. Övertygad om att den som kunde skriva även kunde teckna undervisade han — inte utan framgång — alla sina barn i teckning o andra former av konstnärlig framställning.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev till K främst hos leg läk Fredrik K, Skoghall. J G Richerts brev till K (c:a 160 st 1832—63) i UUB. Skissböcker i NM o pennteckn:ar o akvareller i UUB. Brev från K i GUB (till S A Hedlund, Ivar K o T Rudenschöld) samt strödda brev i KB, LUB, RA, UUB o VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se Lefnadsteckningar öfver Kongl. svenska vetenskapsakademiens efter år 1854 af lidna ledamöter, bd 1, Sthlm 1869— 73, s 395.

Källor och litteratur

Källor o litt: K:s självbiogr meddelanden, G Dickson, minnesteckn över K, o J Lagerholm, Tre generationer av släkten K, allt i GUB.

Art i Skara Tidn 30 maj 1844; J M Bergman, Valda smärre skrifter (1876), s 72, 166 ff; Å Davidsson, Några ord om L W K o hans karikatyrer (i A M Lenngren, Tre dikter, 1955); C Eneroth, L W K (Ny ill tidn 1865, nr 47); A Hamilton-Geete, I solnedgången, 2 (1911); Hultmark; G V Jacobowsky, Gustafsberg, Sveriges äldsta badort (1958); H Juhlin Dannfelt, LA 1813—1912 (1913); A Kindberg, Anteckn:ar om Värmlands fältjägare, 2 (1919); A Kjellén, Sociala idéer o motiv hos sv förf, 2 (1950); K o H Lilljebjörn, Hågkomster (1911); P v Möller, h W K (Lef-nadsteckn:ar öfver VA:s efter år 1854 aflidna led:er, 1, 1869—73); B Salqvist, Torsten Ru-denschöld (1938); W Sjöstrand, Pedagogikens hist, 3: 2 (1965); SKL; L Stackell, Västkusten förr (1975); J Sundblad, Gömda blad (1883); S Wallin, Konstnärsfamiljen K (Fataburen 1952); K Warburg, Johan Gabriel Richert (1905). — Nekr:er i GHT 6 nov, Tidn för Wenersborgs stad o län 3 nov 1865 o Tidskr för landthushålln 1865. — Hulthander; R Kjellén, Skans k hushållningssällskap 1807— 1907, 1 (1907), särsk s 160 ff, 199 f o bil, s 69.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lars Wilhelm Kylberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11903, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11903
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lars Wilhelm Kylberg, urn:sbl:11903, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se