Karl Kärre

Född:1885-10-27 – Segerstads församling (S-län), Värmlands län
Död:1960-07-17 – Västerleds församling, Stockholms län

Lingvist, Språklärare, Studierektor


Band 21 (1975-1977), sida 761.

Meriter

Kärre, Karl, f 27 okt 1885 i Segerstad, Värml, d 17 juli 1960 i Sthlm, Västerled. Föräldrar: lantbrukaren Johan Alfred Karlsson o Brita Sofia Andersson. Mogenhetsex i Karlstad 10 juni 05, inskr vid UU 14 sept 05, FK 15 sept 08, lärare vid Uppsala ensk lärov o privatgymn ht 13—vt 18, FL 2 febr 14, disp 28 maj 15, FD 31 maj 15, doc i engelska vid UU 18 juni 15—vt 18, lektor i tyska o engelska vid h a l i Karlstad 21 dec 17—22, vid h reallärov på Norrmalm 3 febr 22—28, timlärare vid Sofi Almquists samskola i Sthlm ht 22—28, studierektor där ht 25— 28, lärare vid Anna Sandströms h lärarinnesem ht 25— vt 27, undervisningsråd o led av skolöverstyr 21 dec 28—52, inspektor för språkundervisn i radio 33—47, bitr lärare vid StH från 35, led av radionämnden 35— 46, ordf i komm för skolungdomsutbyte med utlandet 5 juni 36—28 jan 37, avd:chef för skolöverstyr:s lärov:avd 29 okt 37—52, ordf i centralnämnden för skolungdomsutbyte med utlandet 38—50, led av skolutredn 22 nov 40—47, tf generaldir i skolöverstyr 47, ordf i centralförb för nykterhetsundervisn 48—57, president i Internat lärov:lärarfederationen 48—52, ordf i lärov:s krisutredn 49—52, v president i Lärarnas världsförb (WCOTP) 52—55.

G 17 juli 15 i Karlstad (enl vb för Uppsala Domk) m Edit Maria Lovisa Wahlström, f 15 mars 85 i Uppsala, d 17 mars 74 i Saltsjöbaden, Sth.

Biografi

K:s far ägde en medelstor gård några mil från Karlstad, o vid läroverket där fick K sin högre skolbildning. Efter mogenhetsexamen förlade han sina studier till Uppsala univ, där han sedermera var docent i engelska i tre år. Vid denna tid påbörjade han sitt ytterst värdefulla ordboksarbete. Efter 10 års tjänstgöring som lektor, först i Karlstad o sedan vid norra realläroverket i Sthlm, kom K 1929 till skolöverstyrelsen (SÖ) som undervisningsråd. Han fick där omedelbart ta itu med arbetet att genomföra 27 års skolreform. Senare kom han att delta i åtskilliga utredningar rörande skolans organisation o arbete. Som chef för SÖ:s läroverksavdelning utsågs han att leda sektionen för läroverksfrågor i 40 års skolutredning, o som ordf i läroverkens krisutredning var han med om att i betänkanden lägga fram förslag, som bl a syftade till att häva lärarbristen vid högre skolor. De flesta av dessa godtogs av statsmakterna. Tillsammans med en annan utredningsman utarbetade han 52 ett förslag till en provisorisk gymnasiereform. I sådana utredningsarbeten var hans pedagogiska överblick o omutliga krav på kvalitet en värdefull tillgång. K verkade också för tillkomsten av nya läroverk, t ex i Bromma.

Under K:s tjänstgöring i SÖ ändrades 46 språkföljden i högre skolor, så att engelska blev första främmande språk i stället för tyska. Vidare infördes lexikonfria, s k kombinerade skrivningar (från o till det främmande språket) som obligatoriska från vt 48. Inom språkundervisningen sökte K gå en medelväg mellan gammaldags grammatikentusiaster o metodikens extremister, som hoppades att nästan helt kunna avskaffa grammatikstudiet. I brev o föredrag talade han ibland om "ett tvåfrontskrig". För K var grammatiken aldrig ett självändamål utan endast ett hjälpmedel vid språkinlärningen. Han ville också målmedvetet främja elevernas färdighet att tala det studerade språket o att öka deras ordförråd. K lade stor vikt vid ett gott uttal. Själv behärskade han mästerligt både fonetik o grammatik. Han ivrade också för en modernisering av språkundervisningen genom användningen av grammofon, radio o film i skolan. Under många år var han ledamot av radionämnden o inspektor för språkundervisningen i radio. Även efter sin pensionering deltog han med intresse i debatten om språkundervisningens mål o metoder, o han ledde bl a proseminarieövningar i engelska vid Sthlms högskola samt språkkurser i Oxford. Den lilla handledningen Det engelska språket. Hur det blivit vad det är (27; i samarbete med annan författare) blev med tiden ett standardverk inom utbildningen av engelsklärare o upplevde inte mindre än fyra upplagor fram till 60.

K intresserade sig också för nykterhetsfrågan o var i tio år ordf i centralförbundet för nykterhetsundervisning. Även inom lärarnas internationella samarbete var han en föregångsman. Redan 35—39 hörde han till styrelsen för den internationella läroverkslärarfederationen. När samarbetet åter skulle tas upp efter kriget, tog K verksam del o valdes 48 till organisationens ordf. Därigenom kom han att spela en mycket viktig roll i de strävanden som efter årslånga förhandlingar inom den s k 15-mannakommittén ledde fram till en samorganisation av de (i huvudsak västeuropeiska) båda internationella federationerna av läroverkslärare o folkskollärare samt en motsvarande sammanslutning i Amerika, WOTP.

Den nya topporganisationen grundades vid en världskongress i Khvn sommaren 52 o fick namnet The World Confederation of Organizations of the Teaching Profession, i vardagslag kallad WCOTP eller Lärarnas världsförbund. K valdes enhälligt till vicepresident i denna federation, som redan vid starten omfattade c:a 2 milj lärare i den ickekommunistiska delen av världen. Han kvarstod på sin post till kongressen 55. K åtnjöt stort anseende inom den internationella lärarvärlden. Vid hans bortgång skrev en av dem som länge o nära samarbetat med honom bl a följande i en internationell lärartidskrift: ". .. we recall his keen intellect, his quick grasp of essentials, and his clear, logical exposition. We remember, too, his wise judgment, his integrity of purpose and his strict sense of justice." K:s framgångar på olika verksamhetsområden berodde på hans lugna saklighet, hans samarbetsvilja, hans vidsträckta kunskaper o stora arbetsduglighet o hans kapacitet att fördomsfritt o säkert överblicka ofta svårbedömda frågor. Han var en harmonisk människa med jämvikt mellan ambition o förmåga, begåvning o karaktär.

In i det sista var K outtröttligt verksam. Han avled 17 juli 60 i London, sedan han under de föregående veckorna hade fullgjort uppdraget att inspektera språkkurser i England. Betecknande för hans arbetsvilja är också att han för den instundande hösten 60 hade åtagit sig mer än full tjänstgöring som biträdande lärare i engelska vid Sthlms univ.

Författare

Carl-Henrik Wittrock



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

K:s arkiv (koncept, anteckn:ar, ras, brev m m) i RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Nomina agentis in Old Fnglish. P 1*. Introduction. Nomina agentis with ]-suffix. Nomina agentis in -end. With an excursus on the flexion of substantival present participles. Akad avh. Upsala 1915. 243 s. (UUÅ, avd 1, filosofi.) — Om skandinaverna i det forntida England och engelska källor för vår kunskap om dem, 1—2. Upps 1917. Fol. (1) s. (Studentföreningen Verdandis tidningsartiklar, n:o 327/328.) — Har Shakespeare själv föranstaltat om utgivning av sina skådespel? (Svensk humanistisk tidskrift, årg 1, 1917, Gbg, 4:o, sp 97—105). — [Rec av T Forssner, Continental-Germanic names in England in Old and Middle Eng-lish times, 1916] (ibid, s 180—188). — [Rec av O Strandberg, The rime-vowels of Cursor Mundi, 1919] (ibid, 3, 1919, sp 157—162). — Zur Etymologie und Bedeutung von alt-engl. Bord- und Scild-hreoSa (Beiträge zur Geschichte der deutschen Sprache und Literatur . . . hrsg von W Braune, Bd 44, Halle a. :S. 1919, s 168—176). — Kring moderna språk-sektionens resolution . . . (Pedagogisk tidskrift, årg 58, 1922, Upps . . ., s 273—290). — The English plant-name groundsel (Studier i modern språkvetenskap . . ., vol 9, Upps 1924, s 67—78; även sep, 12 s). — Till frågan om det fonetiska transkriptionssystemet. Några anmärkningar till konferensuttalandet vid Norra realläroverket (Moderna språk, årg 20, 1926, Malmö, s 37—40, 171—175). — Det engelska språket. Hur det blivit vad det är. Sthlm 1927. 176 s. (Natur och kultur, 70; tills med C O Koch.) 2. uppl 1942. 3., omarb uppl 1952. 147 s. 2. tr 1955. 4., omarb uppl 1960. — Språkundervisningen i radio. Radioföredrag den 13 september 1933. Sthlm 1933. 11 s. — Engelsk-svensk ordbok. Skoluppl. Under medverkan av Grenville Grove. Sthlm 1935. XV, 1023 s. (Tills med H Lindkvist, R Nöjd o M Redin.) 2. uppl 1938. XV, 1024 s. 2.-5. tr 1942, 1946, 1948, 1949. 3., omarb uppl 1953. XVI, 973 s. (Svenska bokförlagets ordböcker.) 2.-6. tr 1956, 1959, 1961, 1965, 1969. — Engelskans ställning i våra skolor (Pedagogisk tidskr, 78, 1942, s 116—120). — Grammatiken och undervisningen i engelska [föredrag] (ibid, 79, 1943, s 40—43). — Skolpliktstidens skolformer. 1. Föredrag (Tjugoåttonde svenska läroverksläraremötet i Stockholm 2—5 januari 1946, Lund 1946, s 29—58). — Metodikkurs i engelska. Brev 1— 6. [Malmö, tr] Lund 1946. 16, 16, 16, 16, 16, 20 s. (Hermods korrespondensinstitut, 27 Se.) [Nya uppl] 1949, 1955. — Resultaten [av försöken med radio- o korrespondensundervisning] (Skola och samhälle, årg 28, 1947, Sthlm (tr Gbg), s 40—44). — Nykterhetsundervisningen (Tirfing, årg 41, 1947, Sthlm, s 100—103). — David Enskog 22.4.1886 — 1.6.1947 (Kosmos, bd 26, 1948, Sthlm, s 7— 10). — Den fysiska fostran i de högre skolorna (Tidskrift i gymnastik, årg 75, 1948, Sthlm, s 2—6; även sep, (4) s). — Arvid Gabrielson (Stud i modern språkvetenskap, 17, tr 1949, s 7—10, 1 portr). — Modern språkundervisning — tendenser och önskemål [föredrag 4.1.1949] (Neuphilologische Mitteilungen, Jahrg 50, 1949, Helsinki, Beilage, s 5—26). — Nykterhetsundervisningen i de högre skolorna inom ämnet samhällslära [utdrag ur föredrag] (Tirfing, 44, 1950, s 120—125, 101). — Tal vid öppnandet av CFN:s 300:e allmänna upplysningskurs i Skellefteå kyrka den 19 oktober 1950 (ibid, s 180—187). — 1901—1951. Inför CFN:s 50-årsjubileum (ibid, 45, 1951, s 121—123). — [Rec av U Sondelius & T Casserber, Studieplan i engelska för 5:e—6:e skolåret, 1952] (Moderna språk, 47, 1953, s 289—293). — Några glimtar från läroverkslärarnas internationella samarbete (Tidning för Sveriges läroverk, årg 55, 1955, Sthlm, 4:o, s 554—559). — En veteran har ordet (Föreningen "Nationen och hembygden", vårhälsning, d 20, 1955, Upps, s 13—19). — Läroverk (Psykologisk-pedago-gisk uppslagsbok, 2. omarb o utvidgade uppl Sthlm 1956, s 796—808). — Nyspråklig undervisning (ibid, s 968—990). — Rec i Pedagogisk tidskrift, årg 53—56, 1917—1920, 62, 1923, Upps. Utgivit: P Heyse, T Storm, G Keller, Drei Novellen. Mit Verfasserbiographien und An-merkungen. Upps 1916. VII, 177 s. — Ivar Larsson, English fiction by seven modern aut-hors. 3. uppl . . . Sthlm 1926. 157 s. 2. tr 1931. 4. uppl 1935. 5., nästan oförändrade uppl 1939. 154 s. 6. uppl 1942. 7. oförändrade uppl 1945. 2.-4. tr 1948, 1954, 1959. — Transatlantic short stories by modern aut-hors. Sthlm 1928. 139 s. (Moderna engelska författare, 16; tills med V Areskog.) Intro-duction and notes . . . Sthlm 1928. 69 s. [Tills med dens.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Art ang K:s avgång som v president i Lärarnas världsförb i Tidn för Sve- riges lärov 1955, nr 22; Bulletin International/ International Bulletin, ed Federation Internationale des Professeurs de 1'Enseignement Secondaire Officiel, No 89 (dec 1960), s 58— 59; Y Dahl, Lärarmatr 1922 (1923); Det nya gymnasiet. K skolöverstyr:s förslag till provisorisk gymnasiereform (1952); R L[und], K K 70 år (S-T 26 okt 1955); Lärare o studenter vid norra realläroverket (1941); nekr i DN 19 juli 1960; UUM ht 1916 (1917); E Wellander, K K 70 år (SvD 26 okt 1955); dens, K K in memoriam (SvD 22 juli 1960); C-H Wittrock, Avskedsintervju med K K (Tidn för Sveriges lärov 1952, nr 24); dens, K K in memoriam (ibid 1960, nr 20).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl Kärre, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11927, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl-Henrik Wittrock), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11927
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl Kärre, urn:sbl:11927, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl-Henrik Wittrock), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se