König, släkter



Band 21 (1975-1977), sida 767.

Biografi

König, släkt, härstammade från köpmannen Henrich K (1642—1720) i Sthlm, som uppges ha varit född i Bremen. Han fick kommissaries titel genom sin verksamhet för Karl XII:s syster Hedvig Sofia, adlades 1714 o vistades mot slutet av sitt liv i Hamburg. Hans son köpmannen Johann Friedrich K (1690—1759) i Hamburg blev sv postkommissarie där 1719, agent där 1738 o resident 1747. Han bekostade utgivningen av den 1745—52 utgivna tyska översättningen av Jöran Nordbergs Konung Carl XII:s historia o sökte 1756 förgäves få riksdagen att inlösa 660 ännu osålda ex därav. Hans äldste bror, Christian K (1678—1762), blev efter 18 års utrikesstudier kommissarie i kommerskollegium 1712 (tilltr 1713) o sekreterare i kanslikollegium 1714 samt var 1723— 31 o 1735—47 lagman i Västmanland o Dalarna o 1731—35 enbart i Västmanland. Han utgav en översättning av den sv lagboken till latin 1743. Sina gedigna o omfattande kunskaper redovisade K framför allt i Lärdoms-öfning, 1—11 (1745—51), en slags encyklopedi över ämnen som intresserade honom. Han anmälde sig som sökande till en juridisk professur i Uppsala 1741 o sökte förgäves bli avlönad prof honorarius där 1747 o 1755 samt oavlönad sådan 1750. Hans son arkitekten Carl Henric K (K 2) var far till ryttmästaren Georg Henric K (1763— 1839), som gjorde sig känd som amatörmusiker (violoncellist) o invaldes i MA 1788. Han grundade 1797 i Norrköping sällskapet Musikaliska inrättningen, vars konserter han ledde, tills det 1801 upphörde. Hans hustru Anna Eleonora K, född Falck (1771—1854), dtr till assessor Friedrich Adolph Falck (bd 15, s 140), invaldes i MA 1794 o var verksam som sångsolist i Musikaliska inrättningen.

Christian o Johan Fredrik K:s bror Henrich K (1686—1736) utverkade 1731 för sin firma privilegier för handel på Ostindien, vilket blev ursprunget till Svenska ostindiska kompaniet, o han var en av dettas tre första direktörer. Den drivande kraften torde emellertid ha varit skotten Colin Campbell (bd 7). K var far till Jacob Leonhard K (1728—1804). Denne deltog i pommerska kriget. Vid Gustav III:s statsvälvning 1772 förrättade han som kapten vid livgardet majorstjänsten där. I realiteten var han dess chef, då ingen annan överordnad än den 76-årige överstelöjtnanten var närvarande. I enlighet med hemliga uppgörelser med kungen hade K vunnit åtskilliga av underbefälet för revolutionsplanen o förmådde överbefälhavaren för trupperna i Sthlm, riksrådet P Kalling (bd 20) att beordra utlämnande av skarp ammunition till gardet. Han gick i spetsen för regementets edsavläggelse till Gustav på slottet 19 aug. K torde vara författare till en till kungen ingiven relation, som är huvudkällan för kunskapen om vissa moment i statsvälvningen (tr i Heml handl). Han belönades s å med befordran till överste i armén o blev 1774 överstelöjtnant vid livgardet. En konflikt med en kapten, som K ådömt arrest, gjorde honom så impopulär vid regementet, att han måste ta avsked 1776. Han ägde 1780—95 Huseby järnbruk i Skatelöv, Kron, o dog i Karlskrona, till vars läsesällskap han donerade sitt bibliotek på nära 500 böcker. Hans äldre bror Peter Theodor K (1718—1800) fick 1748 privilegium på en puder- o stärkelsefabrik nära Gbg, vars .verksamhet dock är okänd. Han köpte 1755 godset Storeberg i Tådene, Skar, o var en tid superkarg i Ostindiska kompaniet samt 1762—66 en av direktörerna där. Den äldste brodern, direktör Henrich K (K 1), var far till Carl Gustaf K (1764—1852), vilken 1789—90 undervisade sedermera konung Gustav IV Adolf i sv språket. Efter kortare tjänstgöring vid de sv beskickningarna i London, Haag, Lissabon o Paris var han sv chargé d'affaires o tf generalkonsul i Konstantinopel 1799—1805.

En fjärde bror Christian Adolph K (1724—1803) var en tid verksam som köpman i Bordeaux o senare i Sthlm. Hans son Carl Fredric K (1767—1858) deltog i Gustav III:s ryska krig o biträdde 1791 O C v Fieandt (bd 16) vid dennes rekognoscering i norra Frankrike för kungens planerade kontrarevolutionära krigsföretag (kartor härifrån i KrA). 1792 var han en av dem som skulle vakta den såsom misstänkt för delaktighet i kungamordet häktade C F Pechlin. 1794—95 deltog K i v Fieandts rekognosceringar i Savolax, o 1796 följde han Gustav IV Adolf på dennes resa till S:t Petersburg. 1799—1801 rekognoscerade han vid norska gränsen (kartor i KrA o UUB). 1808—09 var K chef för fältmätningsofficerarna vid kustarmén (K:s skildring därav i Krigshandl:ar 1808—09, vol 257, KrA; avskr i D 1037, KB; hans kartor i KrA). Med denna deltog han i striderna vid Sävar o Ratan 1809. K blev major 1809 o tog avsked 1813. Han var även verksam som amatörmusiker (violinist) o från 1794 LMA. Genom sitt äktenskap med en dotter till sthlmsgrosshandlaren Warner Groen (bd 17) kom K i besittning av godset Vällinge i Salem, Sth, vars bruksrörelse han nedlade. Rester av K:s arkiv, bl a minnesanteckn:ar om rekognosceringen i Frankrike 1791 (sammandrag tr av Silfverstolpe) o om bevakningen av Pechlin 1792, finns på Näs i Rö, Sth (filmkop i RA). Hans äldre bror, Johan Adolph Benjamin K (1764—1854), blev tillfångatagen av ryssarna vid "Viborgska gatloppet" 1790, deltog i försvaret av Pommern 1807 o fick 1810 överstes avsked. Även han var amatörmusiker (violinist) o från 1788 LMA. Han var farfars far till Claes Henrik Magnus K (1885—1961), som blev ryttmästare 1921 o hovstallmästare 1935. Claes K var länge en av förgrundsgestalterna inom sv hästsport. Som tävlingsryttare gjorde han sig känd framför allt vid olympiska spelen i Antwerpen 1920 (guldmedalj i hoppning) o i Paris 1924 (silvermedalj i fälttävlan). K var ledamot av Sv ridsportens centralförbunds arbetsutskott från 1918 o ordf där från 1925, sekreterare i nämnda centralförbund 1932—37 o skattmästare i Jockeyklubben 1926—29. Son till honom är ambassadören Claes K (f 1913).

Den linköpingsbiskop, som i litteraturen länge kallats Nils K, hette i själva verket Claus Köning (d 1458) o tillhörde en kalmarsläkt.

Författare



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Henrich K (1642—1720): Biographica, Likv, RA; Sköldebrevsavskr, Orig:-genealogierna, RHA; G Forsstrand, Köpmanshus i gamla Sthlm (2 uppl, 1917); G Lindeberg, Sv ekonomisk politik under den Görtzka perioden (1941), s 257; B Lundberg, En hemlig preussisk beskickn till Sverige efter Karl XILs död (KFÅ 1914), s 245, 257; P Meijer Granqvist, Sthlmskt borgarfolk (1902), s 120—25; Örnberg, 9 (1893), s 121 f. Johann Friedrich K: Biographica, Germanica, vol 862—882 o 1048, RA; B Boethius, Johan Adler-Salvius papper i RA (MRA, N F, 1:4, 1916), s 103; H v Marchtaler, Adelige und Standespersonen der nordischen Reiche ... in Hamburger Kirchenbiichem (Personalhist Tidsskr 71, 1950—51); Repertorium der dip-lomatischen Vertreter aller Länder, 2 (1950); C v Roland, Minnen från fångenskapen i Ryssland o Karl XII:s krig (1914); H Rosman o A Mun the, Släkten Arfwedson (1945); E Sandstedt, Studier rör Jöran Nordbergs Konung Carl XII:s hist (1972), s 253 f; SRA 2:1—2 (1909—13). Christian K: Biographica, RA; J E Almquist, Sv juridisk litt:hist (1946); G Annerstedt, UU:s hist, 3:1—2 (1913—14); E Ekegård, Studier i sv handelspolitik . . . (1924), s 11, 69, 457; G Gezelius, Försök til et biographiskt lexicon, suppl (1787); G V Jacobowsky, Sv studenter i Oxford ca 1620—1740 (PHT 1927); G Ka-leen, Huvuddragen av den sv handelsunder-visn:s hist fram till år 1830 (1952); Kommerskoll; Lags o doms; K Petander, De nationalekonomiska åskådningarna i Sverige, 1 (1912); G Schauman, Studier i frihetstidens nationalekonomiska litt (1910); W Sjöstrand, Grunddragen av den militära undervisn:s uppkomst- o utvecklingshist i Sverige till år 1792 (1941); G U [tterström], Christian K (SMoK 4, 1948). Georg Henric K: W Bergsten, Musikaliska nöjen i Norrköping från länge svunna tider (1886), s 9—18; G Hilleström, MAM 1771—1971 (1971); V Loos, Kulturen i Norrköping 1719—1800-talets mitt (Norrköpings hist, IV: 9, 1968); T Nor-lind, Sv musikhist (2 uppl, 1918). Henrich K (1686—1736): Biographica, RA; [W] C[arl]g[re]n, Henrik K (SMoK 4, 1948); H Fröding, Berättelser ur Gbgs hist under frihetstiden (1919), s 101—106; J A C Hellste-nius, Bidr till Sv ost-indiska compagniets hist 1731—66 (1860), s 3—9; S Kjellberg, Sv ostindiska compagnierna 1731—1813 (1974); J F Nyström, De sv ostindiska kompanierna (VVSH, N F, 18, 1883), s 5—8. Jacob Leon-hard K: Biographica, M 1095, RA; J E An-derbjörk, Huseby (Slott o herresäten i Sverige. Småland, 1971), s 179, 188; Carlander; [M J Crusenstolpe,] Portefeuille, 5 (1845), s 146 f; H L v Dardel, Brev under pommerska kriget 1757—62 från F A v Fersen till Carl Sparre (PHT 1929); F A v Fersen, Hist skrifter, 3 (1869), s 96, 105 f, 132, 145, 170, 186 ff, 203 f; Heml handhar hörande till Sveriges hist efter konung Gustaf III:s äntrade till regeringen, 2 (1822), s 1—22; Malmström, 6, särsk s 376; Odhner, 1, särsk s 134 o 460; W Ridderstad, "Gula gardet" 1526—1903 (1903), s 192 ff, 216; Henrik Schiick, Gustavianska brev ur SA:s arkiv (1918), s 463 f, 484, 658; Herman Schiick, Gustaf III:s stats-välvning 1772 i berättande källor o äldre litt (Hist arkiv, 4, 1955), s 28 ff; F Stephens, Kungar, torpare o kavaljerer (1961), s 110; O Sylwan, En sthlmskrönika ur C C Gjörwells brev (1920), s 143 f, 147; C Tersmeden, Memoarer [,5] (1918), s 66 f, 79 f; B Utterström, Läsesällsk o lånebibi i Karlskrona 1794—1863 (Fören Gamla Karlskrona. Ars-bok 1958—59); G Virdestam, Kring Östrabo o Sankt Sigfrids källa (1934); Värdefull autograf (PHT 1898—99). Peter Theodor K; G Bodman, Gbgs äldre industri (1923); dens, Fabriker o industrier i det gamla Gbg (1925); Kjellberg, a a; L Luthander, Västergötland, 2 (Slott o herresäten i Sverige, 1968), s 50, 56; H Rosman o A Munthe, a a. Carl Gustaf K: Biographica, Gallica, vol 483, Hollandica, vol 1004, Portugallica, vol 9, Turcica, vol 88— 91, RA; T J Arne, Svenskarna o Österlandet (1952); S Carlsson, 1792—1844 (Den sv utrikespolitikens hist, 3: 1, 1954); A v Fersen, Dagbok, 2 (1926), s 128, 3 (1928), s 79; [J C Hellberg,] Ur minnet o dagboken om mina samtida, af Posthumus, 5 (1871), s 192; Kommerskoll; Repertorium der diplomati-schen Vertreter aller Länder, 3 (1965). Christian Adolph K: E Areen, Gustavianska konstnärsbref (1916); G A Granström, Några anteckn:ar om familjen Wertmuller (1919); C Lindskog, Clas på hörnet (1932); C Tersme-den, Memoarer [,6] (1919), s 152. Carl Fredric K: A Davidsson, Handritade kartor över Sverige i UUB (1956); J A Ehrenström, Ef-terlemnade hist anteckn:ar, 1 (1882), s 365; Forsstrand, a a; Granström, a a; Hilleström, a a; R F Hochschild, Memoarer, 3 (1909), s 203, 331, 337; A Larson, Sammansvärjningen mot Gustav III (1959); W Odelberg, Carl Olof Cronstedt (1954); Salemsboken (1973); C Silfverstolpe, Sv rekognoscering i Frankrike 1791 (HB 5, 1878, tr 1879); A F Skjölde-brand, Memoarer, 1 (1903), s 198; [C Stål,] Carl Fredrik K (KrVAH 1859, s 31—34); N Åkeson, Gustaf III:s förhållande till franska revolutionen, 1 (1885), s 132 f. Johan Adolph Benjamin K: O Koschell, Stamtafla o lefver-nesbeskrifn öfver alla medlemmar af slägten Koschell i Sverige, p 30—33, KB; [F O Baxkström,] Minnes-tal hållne uti frimurareordens stora landt-loge i Sthlm (1855), s 304—10; Hilleström, a a; C O Nordensvan, Värmlands reg:s hist, 2 (1904); E Zeeh, K Värmlands reg:s hist (1951). Claes Henrik Magnus K: G A [sk], Claes K (Allhems sportlex, 2, 1949); C C [ederström], Claes H M K (NF:s sportlex, 4, 1941); Claes K 60 år (SvD 14 jan 1945); F M [artin], Claes Henrik Magnus K (SMoK 4, 1948); dens, Claes K död (SvD 26 nov 1961). Claus Köning: H Schiick, Ecclesia Lincopensis (1959), s 110—• 113, 531.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
König, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11931, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2020-11-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11931
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
König, släkter, urn:sbl:11931, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2020-11-27.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se