Bo Eric Ingelmark

Född:1913-09-24 – Helsingborgs Maria församling, Skåne län
Död:1972-07-25 – Göteborgs Oskar Fredriks församling, Västra Götalands län

Anatom


Band 20 (1973-1975), sida 11.

Meriter

Ingelmark, Bo Eric, f 24 sept 1913 i Helsingborg, d 25 juli 1972 i Gbg, Osc Fredr. Föräldrar: lokomotivmästaren Oscar Reinhold I o Louise Elvira Johnsson. Studentex vid h a l i Uppsala vt 32, inskr vid UU ht 32, MK 27 maj 35, amanuens vid anatomiska instit 1 jan 38—10 juli 42, ML 15 dec 41, disp 14 maj 43, MD 31 maj 43, docent i anatomi 15 juni 43, prosektor vid anatomiska instit 1 dec 45—31 aug 48, allt vid UU, tjänstg vid Sätra brunn 40—52, tf prof i anatomi vid med högsk i Gbg 1 sept 48, ord 21 jan 49, led av statens med forskn:-råd 52—58, dekanus vid GU:s med fakultet 54—63, prorektor vid GU 63—66, rektor 14 april 66, ordf i Sv gymn:förb 69 (v ordf 61—68). — KorrLVHAA 54, LVVS 67, odont hed:dr i Gbg 70.

G 31 maj 41 i Uppsala m Anna Britta Eklund, d 25 sept 15 i Gbg, Gamlestad, dtr till köpmannen Knut Vilhelm E o Angrid Karolina Fredriksson.

Biografi

I sökte sig tidigt under studentåren till anatomiska institutionen i Uppsala, vilken han sedan tillhörde i fjorton år. Hans lärare var D F Holmdahl. Vid sidan av undervisningen forskade I målmedvetet och ihärdigt främst beträffande skelett, leder och senor. Skelettet i högra och vänstra kroppshalvan är inte alldeles symmetriskt, och I visade, att skillnaden beror på om individen är medfött höger- eller vänsterhänt. I fann, att ledbrosket är en mer aktiv vävnad än man trott och att det anpassar sig efter hur mycket leden användes och belastas. Även senorna förändras med funktion och ålder. Tekniskt lagd konstruerade han sinnrika apparater för sina experiment. Han undersökte skeletten från Korsbetningen vid Visby (1938), från Vasaättens gravar i Uppsala domkyrka (1945—46) och från Erik den heliges relikskrin (1946). I många år var han knuten till Sätra brunn, där han fick praktisk erfarenhet av skelett- och ledsjukdomar, ett intresse som sedan följde honom som praktiserande läkare. Han betonade särskilt vad kroppsställning och belastning vid olika arbeten betyder för arbetsprestationen och för besvär från rörelseapparaten. Sedan I uppslukats av administrativa uppgifter, fortsatte hans lärjungar att efter hans linjer belysa problemen kring hur morfologin anpassar sig efter de krav som funktionen ställer. Särskilt ryggradens komplicerade byggnad och rörelser var ett centralt intresse.

De medicinska studierna börjar med anatomi, och I blev 1949 den förste läraren vid medicinska högskolan i Gbg. Han byggde upp en anatomisk institution där och startade en omfattande forskning. Han fick vara med om högskolans uppbyggnad och valdes till dekanus vid dess övergång till medicinsk fakultet 1954. Medicinsk undervisning och forskning seglade i medvind, och I utnyttjade skickligt konjunkturerna. Snabbt och väl lärde han sig de administrativa turerna; han hade en arbetskapacitet utan gräns, ett osvikligt minne och en stark aptit på uppdrag och sysslor. Med gott humör, klokt och lättsamt och i positiv anda ledde han förhandlingar, såg de stora linjerna, hade handlag att medla och jämna ut åsikter, hade intuition för allmänna meningen och kom raskt fram till beslut. Han var prorektor och rektor under "undervisningsexplosionen" på 1960-talet med all dess dynamik inom målsättning och organisation. Han upprätthöll goda förhållanden till överordnade myndigheter och arbetade ambitiöst och lojalt för att det nya skulle fungera. Om hans diplomatiska skicklighet vittnar, att Gbg inte hade några studentoroligheter under de år sådana var gängse vid andra universitet.

I slet bokstavligen ut sig för universitetets bästa, och hans verk värdesattes och uppskattades högt av medarbetarna. Men han delade karriäristernas öde; det blev aldrig tid över för privatliv och han fick få personliga vänner. Med all sin förmåga till samarbete förblev han en isolerad och ensam människa och förkortade själv sitt liv.

Författare

Lars Öberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: 1938—52 se UUM 1937 —1950, Upps 1953, s 279 f. — Sakkunnigutlåtande vid tillsättande av professuren i anatomi, särskilt makroskopisk anatomi, vid Uppsala universitet 1953. [Upps 1953.] 4:o. 57 bl. [Stencil.] — Skelettdelarna i Erik den heliges relikskrin (Erik den helige. Historia — kult — reliker. Studier utg under red. av B Thordeman, Sthlm 1954, 4:o, s 233—268; tills med A Bygden). — The influence of different forms of physical education upon the posture in childhood ([FIEP-]Bulletin — "Education physique et la science" — de la Federation internationale d'éducation physique, 23e année, 1953, nr 2—3, Lund 1954, s 18—24). — Den moderna människans behov av kroppsrörelse (Gymnastikledaren, Svenska gymnastikförbundets officiella tidskr, årg 12, 1954, Sthlm, s 127— 130). — Synspunkter på kotpelarens belastningssjukdomar (Helse og arbete, Nordisk kvartalsskrift til forebyggelse af belastnings-sygdomme, årg 1, 1954, [Khvn,] s 138— 140). — Om belastningsförhållandena i rygg och extremiteter samt gymnastikens inverkan på desamma. Föredrag inför fortbildningskursen i fysisk fostran den 16 juni 1954. [Rubr.] Sthlm 1955. (8) s. — Functional thickness variations of articular cartilage (FIEP-Bulletin . . ., 25e année, 1955, s 61 f). — De funktionellt anatomiska förhållandena i ryggraden med särskild hänsyn till dess småleder. Göteborg 1956. 48 s. (GUÅ, vol 62, 1956: 1; även: Inbjudning till Göteborgs universitets doktorspromotion lördagen den 22 oktober 1956 . . ., Bifogad skrift.) — Nomina anatomica. Fastställda vid den sjätte internationella anatomkongressen i Paris 1955. Med kommentarer. Sthlm 1956. 73 s. (Tills med M Wrete.) — Undersökningsmetodik / Gustav Vasa / Gustav Vasas drottningar / Johan III och Gunilla Bielke (Vasagraven i Uppsala domkyrka. Historiska, konst- och kulturhistoriska samt medicinska och antropologiska undersökningar av Martin Olsson, T Lenk . . ., Sthlm 1956, d 1: Text, s 181—215; Summary s 236—239). — [Bildtexter] (ibid, 2: Planscher, s 79— 96). — En ny anatomisk nomenklatur (Svenska läkartidningen, årg 53, 1956, Sthlm, s 405—409). — Begreppet belastningssjukdomar — definition och avgräns-ning (Helse og arbete, 3, 1956, s 90—95). —¦ Rör er rätt, programserie i radio våren 1957. Sthlm 1957. 83 s. (Tills med M Lindström.) — Felställningar i halskotpelaren — orsaker, symptom och fysikalisk terapi (Tidsskrift for danske fysioterapeuter, årg 39, 1957, Khvn, s 2—8; tills med M Lindström; även sep, 7 s). — The aging of calf muscles in women, a morphological and roentgen-ological study (Acta morphologica Neerlandc-Scandinavica, vol 1, Utrecht 1956—58 [omsl], s 173—187 [no. 2, 1957]; tills med Leif Gustafsson). — Om belastningen i ben och rygg vid asymmetriskt stående (Helse og arbete, 5, 1958, s 83—88). — Function of and pathological changes in the spinal joints (Acta anatomica, Suppl 36 = 1 ad vol 38 (1959): B E I m fl, Spinal joint changes and dental infections, Basel & New York (tr i Schweiz) 1959, s 12—60). — Func-tionally induced changes in articular cartilage (Biomechanical studies of the musculo-skeletal system, ed by F. Gaynor Evans, Springfield, Illinois, U.S.A., 1961, s 3— 19). — Fötter, fotbesvär och fotvård. Sthlm 1962. 43 s. (Tills med M Lindström.) [Även = Folksams hälsoråds skriftserie, 14.] 2.-3. uppl 1967, 1971. — Att studera medicin. En introduktion. Sthlm 1963. 109 s. (Scandinavian university books.) — The anatomical basis for low back pain. Studies on the presence of sensory nerve endings in ligamentous, capsular and intervertebral disc structures in the human lumbar spine (Acta ortopaedica Scandinavica, vol 33, Khvn 1963, s 1—17; tills med G Hirsch o M Miller). — Asymmetries of the lower extremities and pelvis and their relations to lumbar scoliosis. A radiographic study (Acta mor-phologica 5, 1962—64, s 221—234 [no. 3, 1963]; tills med J Lindström). — Funktionellt anatomiska synpunkter på industriarbete (Nordisk hygienisk tidskrift, bd 44, 1963, Suppl, Sthlm, s 5—8). — Kateder-och gruppundervisning vid medicinsk-teore-tiska institutioner (Läkarutbildningen i Norden. Rapport från konferensen i Helsingfors 3—5 februari 1964 om grund-, efter- och specialutbildningen . . . [red av H Teir], Hfors 1965, s 24—31). — Kort sammanfattning av status i Sverige (ibid, s 47 f). — Internationellt samarbete om medicinsk undervisning (Nordisk medicin, bd 73—74, 1965, [Sthlm,] 4:o, s 998 [bd 74]). — Socialmedicin som akademisk disciplin (Socialmedicinsk tidskrift, årg 44, 1967, Sthlm, 4:o, s 362—366; även i Ugeskrift for lseger, årg 130, 1968, Khvn, 4:o, s 99—101). — Asymmetrien und Formabweichungen des Achsen-skeletts, besonders im Hinblick auf die Sko-liose. Vortrag auf der 5. Arbeitstagung der Ges. f. Wirbelsäulenforschung (10. und 11. November 1967) Frankfurt am Main (Die Wirbelsäule in Forschung und Praxis, hrsg v H Junghanns . . ., Bd 40: Die Begutach-tung der verletzten Wirbelsäule. Eine Vor-tragssammlung . . . Zusammengestellt v H Erdmann, Stuttgart 1968, s 83—95; tills med T Lewin). — The morphological basis for studying the function of the spine (Medicine and sport, vol 2: Biomechanics. Technique of drawings of movement and movement analysis. Proceedings of the First interna-tional seminar on biomechanics, Zurich, August 21—23, 1967. Ed by J. Wartenweiler . . ., Basel, New York (tr i Schweiz) 1968, s 241—244). — Anthropometrical studies on Swedish women / Anthropometrical studies on Swedish women in standing and sitting posture (Acta morphologica . . ., 7, 1968—70, s 145—178 [no. 2, 1968]; tills med T Lewin). — Modern anatomiundervisning (Nordisk medicin, bd 81—82, 1969, s 1426 [bd 82]).

Källor och litteratur

Källor o litt: G Backman, D E Holmdahl o T Petrén, Sakk .-utlåtanden rör nyinrättade professuren i anatomi vid Med högsk i Gbg (stencil, 1948); Gbgs läkaresällsk:s arkiv: Levnadsbeskrivn:ar, Bio-med bibi.

H Frisk, minnesteckn över I (VVSÅ 1973); Inbjudn till den högtidlighet varmed Med högsk i Gbg börjar sin undervisn . . . (1949); Sv läkarmatr 1970 (1971); UUM 1937—1950 (1953).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bo Eric Ingelmark, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11958, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11958
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bo Eric Ingelmark, urn:sbl:11958, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se