Malte F Jacobsson

Född:1885-04-03 – Kristianstads Heliga Trefaldighets församling, Kristianstads län
Död:1966-12-22 – Göteborgs Vasa församling, Västra Götalands län

Filosof, Pedagog


Band 20 (1973-1975), sida 78.

Meriter

Jacobsson, Malte Ferdinand, f 3 april 1885 i Kristianstad, d 22 dec 1966 i Gbg, Vasa. Föräldrar: hovrättsvaktmästaren Nils J o Anna Persson. Mogenhetsex vid h a l i Kristianstad 13 juni 03, inskr vid LU 12 sept 03, FK 31 jan 06, FL 14 sept 08, disp 28 maj 10, FD vid LU 31 maj 10, docent i teoretisk filosofi där 17 okt 10, tf lär i praktisk filosofi o pedagogik vid GH ht 12—vt 14, lär i psykologi o pedagogik vid Kjellbergska h lärarinnesem 12—26, tf prof i filosofi o pedagogik vid GH 18 maj 14— 30 juni 19, tf prof i filosofi 1 sept 19, stadsfullm i Gbg 19—34 (ordf 27—34), prof i filosofi 19 mars 20—16 dec 34, led av drätselkammarens första avd 23—32, av Gbgs arbetarinst 23—31, av styr för Gbgs sjöfartsmus 24—33, v ordf i Sv stadsförb:s finansråd 28—37, ordf i polisnämnden i Gbg 28—34 o stadskollegiet 32—34, landsh i Gbgs o Bohus län 29 okt 34—50, ordf i styr för Chalmers tekn högsk 34—39, för Handelshögsk i Gbg 34—50, för Gbgs o Bohus läns hushålln:sällsk från 34, för Sv skeppshypotekskassan 35—57 o för Gbgs mus 35—56 (led där från 23), i komm för utredn av statligt brännoljemonopol 13 dec 35—9 nov 36, i styr för GH 35—50, för Brand- o livförsäkringsab Svea 36—54 o för Rederiab Transatlantic 36—39, i komm rör befrämjandet av avsättn för den sv stenindustrins produkter 5 mars 37—22 mars 39, i styr för Oceanografiska inst i Gbg 38— 50 o för Statens skeppsprovn:anstalt 40—50, i kommunindeln:komm 30 juni 43—44, i styr för Socialinst 44—58, i atomkomm 23 nov 45—58, i styr för Gbgs o Bohus läns länsarbetsnämnd 46—50, för ab Atomenergi 47—56 o för Sv vägfören 47—57. — LWS 27, LLA 47, med hedersdr vid Gbgs högsk 10 okt 53.

G 1) 7 juli 12 (—51) i Österrike m dr phil Emma Charlotte Stiasny, f 13 juni 83 i Wien, dtr till Kommerzialrat Franz Clemens S o Anna Karplus; 2) 4 juli 51 i Gbg, Örgryte, m byråchefen Ingrid Maria Oswald, f 31 dec 96 i S:t Peder, Älvsb, dtr till sjökaptenen Karl Olsson o Hulda Charlotta Börjesson.

Biografi

Malte J var en av dessa studenter från små förhållanden, som vid sekelskiftet kom till Lund för att bli präster. Hemmet i Kristianstad var religiöst. En god del av släkten hade han på landet. Där fanns jord och burgenhet på nära håll, något som skulle få stor betydelse för honom.

I Lund kom J i kontakt med radikalismen. Det skedde i en livaktig kamratkrets, till vilken hörde bl a Sigfrid Gunnäs (sedermera rektor för arbetarrörelsens folkhögskola i Brunnsvik), Fredrik Lagerroth, Albert Nilsson, Östen Undén, som gifte sig med en syster till J, och Ernst Wigforss. Här var man livligt sysselsatt med livsåskådningsfrågorna, frigörelsen från de kristna föreställningarna och med tidens sociala problem. Men samtidigt hade man en utpräglat vetenskaplig studieinriktning. I denna krets fick J sin andliga hemvist. Den blev avgörande för hans livsgärning. Han övergav snart teologin och började studera filosofi. Han fann sin förankring i värdeidealismen — föreställningen om bestående moraliska värden — och denna åskådning behöll han livet ut. Den danske filosofen Harald Höffdings skrifter hade en central betydelse i denna "omvändelse". Nu väcktes också hans politiska intresse. Han blev ordf i den radikala studentföreningen D.Y.G. och anslöt sig till Lunds arbetarkommun 1906. Han blev socialist, men marxismen attraherade honom inte.

I och med att J studerade filosofi måste han inrikta sig på en akademisk karriär. Någon annan möjlighet till utkomst erbjöd sig inte för en filosof. Han arbetade koncentrerat och systematiskt. Av betydelse för honom var att han erhöll ekonomiskt stöd av sin farbror, som var bränneriidkare med goda resurser. Detta möjliggjorde studier vid univ i Khvn och Berlin. I Khvn tog Harald Höffding personligen hand om honom, och i Berlin fick han vetenskapsteoretikern Ernst Cassirer som lärare.

De vetenskapsteoretiska problemen stod i centrum för intresset inom filosofin vid de tyska univ och debatten var tillspetsad, särskilt mellan filosofer, som fullföljde den kantianska kunskapsteoretiska traditionen och psykologiskt och positivistiskt färgade tankeriktningar. Striden fick ett drag av hätskhet, när den gällde besättandet av lärostolar. J fängslades av dessa problemställningar, och hans doktorsavhandling blev en kritisk studie över pragmatismen. Sin tacksamhet mot Ernst Cassirer kunde J senare visa genom att ta initiativ till att denne kallades till prof vid Gbgs högskola, då han tvingades lämna Tyskland under nazismen.

Sina kritiska studier fullföljde J med avhandlingen Psykisk kausalitet (1913), som han betraktade som sitt huvudarbete och som knöt an till den samtida filosofiska debatten på kontinenten. Med nykantiansk metod analyserade han här en rad inom psykologin gängse begrepp och tillvägagångssätt. Bl a granskade han kritiskt begreppet "undermedvetet", som då hade blivit ett modeord genom Sigmund Freud och psykoanalytikerna, och han kastade sig in i fejden kring den s k empiriokriticismen, som hade aktualiserats genom den österrikiske fysikern Ernst Machs skrifter och numera är mest känd genom Lenins stora polemiska inlägg i denna debatt. Efter disputationen blev J, 25 år gammal, docent hos prof Hans Larsson och kom 1912 till Gbgs högskola som biträdande lärare i filosofi och pedagogik. Denna lärarbefattning förändrades 1913 till en professur. Detta medförde ett strävsamt specimineringsarbete i pedagogik, varvid J under ferierna utförde undersökningar i experimentell psykologi under ledning av G E Müller i Göttingen och Ernst Naumann i Hamburg. Hans utveckling som forskare är ett exempel på den nära kontakten mellan tyska och sv univ under tiden före första världskriget. Vid de tyska lärosätena väcktes också hans intresse för sociologin. — 1912 hade han gift sig med en wienska dr phil Emma Stiasny.

Nu följde en mycket segsliten befordringsstrid. Först efter sex år avgjordes frågan genom att J:s medsökande G A Jaederholm utnämndes, då denne befanns honom överlägsen väl inte i filosofi utan i experimentell psykologi — egentligen en upprepning av lärostolsstriderna vid de tyska univ. Under tiden hade även professuren i filosofi vid högskolan blivit ledig. J utnämndes på denna 1920. Även härvid hade starka motsättningar gjort sig gällande mellan de sakkun- niga och inom högskolans lärarråd, något som tog sig uttryck i okynnesvoteringar och i en smal majoritet för honom, endast hängande på rektors utslagsröst. Upplevelsen av dessa hårda år blev traumatisk för J; han nämner dem inte med ett ord i de Minnesbilder, som han gav ut nära 80 år gammal.

Under den långa befordringsstriden närmade J sig ånyo politiken. Att Ernst Wigforss blivit lektor i Gbg bidrog väl också härtill. Med Wigforss samverkade han under första världskriget i ett idealistiskt fredsprojekt, som försökte närma de intellektuella i de krigförande länderna till varandra. J blev kontaktman för univ i Centraleuropa, där han hade många vänner. Med Wigforss deltog han i utarbetandet av det s k gbgs-programmet, som kom att spela en stor roll i den interna socialdemokratiska programdebatten under 1920-talet. Men sitt huvudintresse kom han att ägna åt kommunalpolitiken i Gbg, där han blivit stadsfullmäktig året före sin professorsutnämning. Socialdemokraterna fick majoritet i stadsfullmäktige 1922, och efter ett par år blev J v ordf i fullmäktige och från 1927 ordf.

J kom särskilt att ägna sig åt de kommunala budgetfrågorna och blev något av en auktoritet på detta område. Han blev v ordf i Sv stadsförbundets finansråd 1928 och framlade sina finanspolitiska tankar i en populär skrift Hur användas Göteborgs skattemedel? Under de ekonomiskt besvärliga åren 1932—34 var han utan tvivel stadens starke man, något som markerades av att han var ordf både i stadsfullmäktige och i stadskollegiet. Det var hans ambition att visa, att den nya majoriteten kunde vara lika god hushållare med stadens medel som tidigare regimer, och han lyckades därmed. Detta gav honom ett stort förtroende i alla läger. Politiken ledde emellertid till en påtaglig försiktighet i fråga om utvecklingsprogrammen på olika områden, inte minst inom bostadspolitiken — något som han beklagar i sina Minnesbilder. Denna politik speglade emellertid den allmänna socialdemokratiska passiviteten under 1920-talet.

Den politiska verksamheten drog honom alltmer från professurens uppgifter. Förtroendeposterna var vid denna tid inte avlönade och därför måste han behålla professuren. Svårigheten att förena de båda verksamhetsområdena plågade honom. Dilemmat löstes genom hans utnämning till landshövding i Gbgs och Bohus län 1934.

Bohuslän var hårt krisdrabbat, framför allt genom stenindustrins och jordbrukets svårigheter, och J kastade sig frejdigt in på uppgiften att söka rekonstruera länets näringsliv. Han hade därvid nytta av att flera av hans gamla ungdomsvänner från den skånska arbetarrörelsen nu satt i regeringsställning, företrädande den nya aktiva krispolitiken, och av de personliga kontakter i Gbgs näringsliv, som han fått under sin tid i stadsfullmäktige. Ingen landshövding hade som J tidigare genomkorsat länet för att på ort och ställe ta del av problemen och få kontakt med kommunalmännen. Överhuvudtaget verkade han mycket på det personliga planet, hade lätt för att få vänner, solid och realistisk som han var till sin personlighetstyp. Han kände sig vara ute på mission. Vid ratten nynnade han sin barndoms väckelsesånger, skriver han i sina minnen.

Särskilt kom J att ägna sig åt stenindustrins sanering. Det blev emellertid endast ett uppehållande försvar. Nya vägbeläggningar och nya fasadbeklädnader gjorde stenen överflödig. Som ordf i Bohusläns företagarförening var han livligt verksam för att i stenindustrins ställe inplantera nya småindustrier. Härvid kunde han utnyttja sina förbindelser i näringslivet. Somt lyckades, men han fick också se misslyckanden.

För att ge kvinnorna i fiskelägena tillfälle till behövliga extraförtjänster drev J:s hustru under stora personliga uppoffringar en verksamhet för hemstickning, Bohus-stickning, som nådde högt erkännande för kvalitet och konstnärlig mönsterbildning. Det stod en doft av får och ull kring länsresidenset, där ullsortering, garndistribution och varumottagning ägde rum. Den tidigare filosofen visade sig ha gott handlag för praktiska lösningar. Genom sin släkt från barndomen förtrogen med landsbygdens problem ägnade han länets jordbruk stort intresse, aktiverade skogsvården, styrde och ställde med nya skolor för lantbruk och skogsskötsel, och där statsanslagen dröjde eller svek lyckades han med stor framgång finna donatorer bland näringslivets män i Gbg.

J var livligt övertygad om att en decentraliserad förvaltning, där lokala krafter fick ta ansvar och snabba avgöranden kunde träffas, var ägnad att stimulera den medborgerliga aktiviteten och effektivisera demokratin. Sina tankar härom framlade han i flera skrifter, bl a Decentralisation och demokrati (1951). De små kommunernas bristande resurser och handlingsmöjligheter gjorde honom öppen för tanken att de borde förena sig i större enheter, och han blev ordf i den statliga utredning, som ledde till kommunreformen 1951.

Med sin djupa livsåskådningsmässiga förankring i demokratin blev J — sannolikt mer än vad hans ämbetsmannaställning skulle ha tillåtit — engagerad i kampen mot Hitler-Tyskland och i stödverksamheten för den norska hemmafronten. Mot sina föredragande juristers inrådan och reservation avslog han Quisling-regimens begäran om kvarstad på norska fartyg i Gbgs hamn, och han visade på olika sätt att med det fascistiska våldet kompromissade han inte.

Efter pensioneringen fick J ånyo tid att ägna sig åt livsåskådningsfrågorna och de moraliska problemen, som i yngre år fängslat honom. Han tog också upp sin ungdoms intresse för sociologin. Han publicerade nu en rad smärre skrifter, som knöt an till hans tidigare författarskap bl a Från Ararat till Vintergatan (1953) och Grundregler för vår samvaro (1966). Dessa liksom hans Minnesbilder (1964) vittnar om att värdeidealismen och den socialistiska grundsynen hållit livet ut.

Författare

Per Nyström



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

J:s ppr i GLA. Brev från J i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: 1909—42 se S. Hallberg, GHM 1916—1941, Gbg 1942, s 93 f. — Göteborgs och Bohus läns jordbruk i bild. Sthlm (tr Gbg) 1944. 4:o. 39 s. — Från Ararat till Vintergatan. [Omsl.] Gbg 1949. 8 s. — Gruppliv förr och nu. Tal hållet vid Torpaskolans invigning 29 oktober 1949. Gbg 1949. (8) s. [Ur GHT 31.10.1949.] — Göteborgs och Bohus läns näringsliv och dess framtidsutsikter. Tal vid hushållningssällskapets årsmöte 1949. [Rubr.] Uddevalla 1950. 22 s. — Decentralisation och demokrati. Fyra föredrag. Sthlm 1951. 77 s. 2. uppl så. —¦ Från Ararat till Vintergatan. Sthlm 1953. 117 s. 2. uppl så. — En medborgarbok. Samhällslära för skolbruk och självstudium. Sthlm 1957. 165 s. 2. uppl 1961. 168 s. — Pass i Bohuslän. Gbg 1958. 49 s. — Bok och kultur. Sthlm 1958. 79 s. — Minnesbilder. Sthlm (tr Solna) 1964. 209 s, 6 pl-bl. 2. uppl så. — Grundregler för vår samvaro. Sthlm 1966. 45 s. — Om statsmoral. Är sta- ten bunden av individualmoralens regler? [Ny utg; förord o efterskr av H Eek.] Sthlm 1973. 119 s. — Bidrag i bl a Tiden 1949 o Samtid och framtid 1964, Sthlm.

Redigerat: Byggnadskooperatören. Kooperativa byggnadsförbundets medlemsblad, nr 1— 4, Gbg 1926—27, 4:o (tills med T Blom-qvist).

Källor och litteratur

Källor o litt: I Christenson, F landshövdingen M J — en veterinärernas vän — ur tiden (Sv veterinärtidn 1967, nr 8); M Fahl, Biogr matr (Gbgs stadsfullm 1863—1962, 2, 1963); L Lagerstedt, En självständig socialist (SvD 20 aug 1964); P Nyström, M J 1885—1960 (Minnestal i VVS, VVSA 1967); E Wigforss, Minnen, 1—3 (1950— 54). — Minnesord i GHT 23 dec 1966.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Malte F Jacobsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12019, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Nyström), hämtad 2018-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12019
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Malte F Jacobsson, urn:sbl:12019, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Nyström), hämtad 2018-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se