Per Jacobsson

Född:1894-02-05 – Tanums församling, Västra Götalands län
Död:1963-05-05 – Storbritannien och Nordirland (i London)

Nationalekonom


Band 20 (1973-1975), sida 82.

Meriter

Jacobsson, Per, f 5 febr 1894 i Tanum, Göt, d 5 maj 1963 i London. Föräldrar: länsveterinären Carl Julius J o Emma Christina Mellander. Studentex vid h a l i Västerås vt 12, inskr vid UU ht 12, amanuens vid Statens krigsberedskapskommission 26 juli 17—15 sept 18, JK vid UU 15 sept 17, eo notarie i Svea hovrätt 21 sept 17, lär i ekon ämnen vid Skogshögskolan 18—20, vik lär i nationalekon vid KTH 19—20, JL vid UU 15 sept 19, medlem av NF:s sekretariat april 20—28, bitr sekr vid Brysselkonferensen 20, sekr vid jordbrukskommissionen vid internat ekon konferensen i Geneve 27, kanslichef vid rikskommissionen för ekon försvarsberedskap 24 sept 28—30, anställd hos Kreuger & Toll 30, ekon rådgivare hos Internat regleringsbanken i Basel 31—56, NF: s expert vid finansiella uppgörelsen mellan Memel o Litauiska regeringen 31—32, medlem av bankkommissionen i Irländska fristaten 34—38, deltog som expert vid Internat handelskammarens o Carnegiestiftelsens sammanträden i Paris 36 o i New York 41 —42, rapportör till internat handelskammaren i Paris 46—56, ekon o finansiell expert i Italien, Österrike, Nederländerna o Frankrike för internat regleringsbanken 47— 52, i Tyskland för europeiska betaln: unionen 50, dir för Basle Centre for Economic and Financial Research från 52, chef för Internat valutafonden i Washington från 56. — Jur hedersdr vid Trinity College i Dublin 38, erhöll Arnbergska priset av VA 39, jur hedersdr vid Gettysburg College 46, dr rer pol vid Basel univ 49, jur hedersdr vid UU 30 maj 53, vid Columbia univ 58.

G 2 juli 21 i Farnham, Surrey, England, m Violet Mary Nye, f 13 april 89 i Marchwood, Hampshire, dtr till Edward Charles N o Mary Ann Elisabeth Sexton.

Biografi

Redan under studieåren lärde J känna nationalekonomerna Knut Wicksell, David Davidson och Gustav Cassel samt i krigs-beredskapskommissionen ekonomhistorikern Eli F Heckscher, som var ordf där 1917—18 under J:s amanuenstid. Alla fyra kom att öva inflytande på honom under hela hans liv. Redan 1918 trodde J, att den försämring penningvärdet utsatts för under kriget inte skulle kunna upphävas och att åtminstone Tyskland skulle behöva devalvera. För att undvika efterkrigsdepressionen skulle det vara nödvändigt med låga räntesatser och hög likviditet. Innan dessa åtgärder behövdes, kom efterkrigstidens högkonjunktur med starka prisstegringar. Eli Heckscher, Ernst Wigforss och J slog sig ihop för att utifrån tre skilda politiska läger plädera för en ökning av den officiella diskontsatsen. Ränte- satsernas rörlighet och realistiska växelkurser förblev två av J:s huvudregler. Han ansåg också, att alla politiska partier borde kunna samverka för att säkra landets eller världens ekonomi.

1921 föreslog J att Sverige för att undvika deflation skulle stabilisera valutan vid ett lägre värde än före kriget. Under 20-talet förordade han att de minimigränser som i lag fastställts för centralbankernas guldinnehav skulle sänkas, och på 60-talet föreslog han, att dessa regler helt skulle slopas.

Nära nio år vid Nationernas Förbunds ekonomiska sektion i Geneve lade grunden till J: s internationella vidsyn och gav honom många betydelsefulla personliga kontakter, som han behöll hela sitt liv. Hans sekreterarbefattning vid det finansiella europeiska rekonstruktionsarbetet på 20-talet ledde till vänskap med en äldre generation, t ex Marcus Wallenberg sr och Sir Otto Niemeyer, då vid Brittiska Treasury och senare vid Bank of England. J utarbetade också förslag till regler för begränsning av militärutgifternas andel av budgeten. Han hade tidigt börjat att skriva artiklar i ekonomiska ämnen, och från 1929 höll han ofta och på fyra språk föredrag i internationella frågor, en verksamhet som skulle bli mycket efterfrågad och i vilken han blev en mästare.

Depressionen på 30-talet betecknade J i motsats till de båda krigen som ett nytt skede inom det ekonomiska tänkandet. Det gällde nu att förena de gamla lärdomarna med de nya fordringarna. När pundet lämnade guldmyntfoten 1931, föreslog J tillsammans med några av sina medarbetare på Internationella regleringsbanken i Basel, där han nu var rådgivare, att andra industriländer också skulle devalvera. Vissa länder föredrog emellertid att vänta några år. Under depressionen tillrådde han en politik av kostnadsanpassning med finansiell expansion så som skedde i England och en rad andra länder, som genom konvertering fick ned de långtidsbundna räntorna.

Centralbankscheferna brukade — med undantag för krigstiden — träffas vid regleringsbanken i Basel tio gånger om året. Mötena varade fyra—fem dagar utan formaliteter, utom sammanträdena på måndagsmorgonen. Det blev tid att lära känna varandra personligen. Bland dessa chefer kan nämnas engelsmannen Montagu Norman och tysken Hjalmar Schacht. Alla löpande problem diskuterades, och J:s bidrag blev allt mera uppskattade. Dessutom skrev han bankens årsberättelser, som — inte minst under krigstiden — blev en oumbärlig källa för utvecklingen inom det ekonomiska livet. De återspeglar hans övertygelse, 1) att penningpolitik är viktig och nödvändig, 2) att räntesatser och kreditpolitik skall vara rörliga och smidiga, 3) att finanspolitiken inte får motverka penningpolitiken, 4) att förhållandet mellan priser och kostnader måste tillåta tillräcklig vinst, så att ekonomin hålls igång, 5) att detta skall ske inom marknadsekonomin.

J:s förmåga att förutsäga det ekonomiska skeendet förblev enastående. Redan 1925 hade han i The Economist skrivit om räntans fall till 3—4 % omkr 1935. Internationella regleringsbankens årsberättelse 1944 innehöll tesen, att efterfrågan skulle förbli hög ännu flera år efter kriget, och att det sålunda inte skulle bli en depression. Efter kriget trodde han, att dollarknappheten var av övergående natur och att Suezkrisen skulle bli kort. Han var på 50-talet säker på att konvertibla valutor var möjliga. 1962 varnade han för löner som steg mer än produktiviteten och trodde, att en inkomstpolitik skulle kunna visa sig nödvändig.

På grund av tron på fortsatt högkonjunktur kunde regleringsbanken och J uppmuntra kontinentens länder, som var trötta på krigstidens direkta kontroller, att införa penning-och kreditpolitik med balanserad statsbudget. Även när socialister i stället för liberaler satt vid makten, t ex P H Spaak i Belgien, övertogs denna politik. Kampen om dess berättigande var otroligt hård, då flertalet teoretiska nationalekonomer inte ville veta av penningpolitik. Först efter Koreakrisen och framgången för den ekonomiska politiken i Tyskland kom erkännandet. Både England och USA började 1951 använda penningpolitik. Vid mitten av 50-talet, när J kallades till chef för den internationella valutafonden i Washington, hade hans tioåriga kamp bidragit till relativ inre och yttre jämvikt i de flesta industriländer med relativt stabila priser, minskande dollarknapphet och växande nationalinkomster.

Arbetet inom valutafonden hade tre huvuduppgifter. Politiska och ekonomiska kriser som Suez 1956, rörande franska francen 1957—58, tyska marken och gulden 1961 och kanadensiska dollarn 1962 behandlades som ad-hoc-problem men alltid inom ramen för fondens växande teoretiska, praktiska och juridiska erfarenhet. De underutvecklade ländernas problem fick särskilt erkännande och ledde till utarbetandet av regler för att utjämna exportfluktuationer. Dessa regler trädde formellt i kraft 1963. Men huvudvikten låg vid skapandet av en internationell valutaordning, som tillät konvertibla valutor. Efter en ökning av ländernas kvoter från 9 till 15 billioner dollar för att säkra den internationella likviditeten övergick i slutet av 1958 fjorton europeiska länder till 'yttre' konvertibilitet. Något över två år senare var det nio europeiska länder och Peru som anslöt sig till 'intern' (par VIII) konvertibilitet. För att ytterligare öka fondens tillgångar, så att den skulle kunna klara alla tänkbara kriser, ställdes 1962, efter långvariga förhandlingar, ytterligare 6 billioner dollar till fondens förfogande genom lånemöjligheter (General Arrangements to Borrow). Det utomordentliga förtroende som J åtnjöt bland sina kolleger, medarbetare och bekanta, återspeglar hans begåvning för vänskap. Hans anseende var världsomfattande; han behövde endast hålla ett väl nyanserat tal för att göra slut på en spekulationsvåg. Hans rika. förråd av historier och citat och hans fenomenala minne var sammankopplade med enorm energi och vitalitet. Han kunde arbeta natt och dag och klarade sig med mycket litet sömn. Som ferieförnöjelse skrev han två detektivromaner (tills med Vernon Bartlett) och förde från 1911 dagbok. Hans säregna begåvning passade tiden och dess skeenden, och J lyckades utföra ett världsomfattande konstruktivt arbete för ekonomisk och politisk fred.

Författare

Erin E Jucker-Fleetwood



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

J:s stora saml brev, handhar o dagböcker dep i Basels UB. Brev från J i RA (bl a till ORydbeck), KB (tillGCassel o E Heckscher) o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: En studie öfver guldets värde och prisnivåns förskjutningar med hänsyn till konjunkturförhållandena efter freden (Ekonomisk tidskrift, årg 19, 1917, Upps. . ., s 327—363). — Promemoria om ekonomisk fredsberedskap (Statens krigsberedskapskom-mission. Betänkande, d 1. Den ekonomiska krigsberedskapens organisation . . ., Sthlm 1918, s 55—143). — Gästgifveri- och skjuts-ningsbesvärens uppkomst och äldsta utveckling (Ekon tidskr, 1919, d 2 = Nationalekonomiska studier tillägnade professor David Davidson, Upps ... 1919, s 47—71). — Några ord om de utländska växelkurserna (Affärsmannens årsbok, [årg 1,] 1920, Upps (tr Sthlm) 1919, s 247—253). — The death of a diplomat by Peter Oldfeld. London 1928. 254 s. [Pseud, tills med V Bartlett.] Sv övers: En diplomats död. Äventyrsroman. Sthlm 1928. 237 s. [Ej pseud.] — The alchemy murder by Peter Oldfeld. London 1929. V, 308 s. [Pseud, d:o.] [Annan uppl] New York 1929. 315 s. Sv övers: Sovplats n:r 13. Sthlm 1929. 245 s. [Ej pseud.] — Spänningen mellan politiska och ekonomiska hänsyn i den aktuella världspolitiken (Industriförbundets meddelanden, 1929, Sthlm, s 135—150 [i nr 3]). — Internationella problem. Tre föredrag (Radioföreläsningar, höstterminen. 1929. Handledning utg av Folkbildningsförbundet och Radiotjänst, Sthlm 1929, s 7f). — Young-planen och den internationella banken. Föredrag vid 1929 års ordinarie bankmöte. Sthlm 1929. 4:o. 13 s. (Skrifter, utg av Svenska bankföreningen, 48.) — Den internationella banken ur valutapolitisk synpunkt (Index. Tabeller och diagram belysande det svenska konjunkturläget, no. 45, september 1929, Sthlm, s 7—17). — Några aktuella handelspolitiska problem (Index. Månadsskrift utg av Svenska handelsbanken, årg 5, 1930, Sthlm, s 187—199 [i nr 57, sept 1930]). — Handelspolitiskt samarbete i Europa [jämte diskussionsinlägg] (Ekon tidskr, 1930, [bi-hang:] Nationalekonomiska föreningens förhandlingar 1930, Sthlm (tr Upps) 1930—31, s 111—128, 136—144). — Vad ha vi att lära av händelserna 1914 [sign] (Meddelanden rörande Nationernas förbund, utg av Svenska föreningen för Nationernas förbund, 1931, Sthlm, 4:o, nr 1, 13 febr. 1931, s lf). — Staten och penningväsendet [anon] (Sunt förnuft, årg 13, 1933, Sthlm, 4:o, s 401 f). — Villkoren för industriellt uppsving enligt senaste årens erfarenheter. Föredrag vid Aros-mässan i Västerås den 5 november 1938. Sthlm 1938. 24 s. ([Omsl:] Böcker utg av Sveriges industriförbund. Småskrifter, nr 23.) 
— Comparison in tabular form of the specific technical means of action available to an "ordinary" central bank and the correspond-ing means at the disposal of the Currency commission (Ireland. Commission of inquiry into banking, currency and credit 1938. Reports, Dublin [1938], 4:o, s 513—523). — Vergleich des Wirtschaftsaufstiegs in Gross-britannien, den Vereinigten Staaten und Schweden 1932—1936. Jena 1938. 19 s. (Kieler Vorträge . . . hrsg v A Predöhl, 56.) — "Världskonjunktur" och penningpolitik (Ekon tidskr, 1938, s 115—125). — David Davidson (ibid, 1939, s 1—10). — Marcus Wallenberg som internationell medlare (Marcus Wallenberg 1864 5/3 1939, utg: A Nach-manson, Sthlm 1939, 4:o, s 303—336). — Vissa världshandelsproblem. Föredrag i Stockholms köpmansklubb (Svensk export, årg 46, 1940, Sthlm, s 49—52, 61—64). — Switzer-land (ETH Kjellstrom m fl, Price control, the war against inflation, New Brunswick, N. J., 1942, s 146—171). — De handelsid-kande folkens insatser i kulturutvecklingen (Svensk handel, 1945, Sthlm, 4:o, s 221 f). — "Efterkrigskonjunkturen." [Rubr.] Sthlm 1945. 48 s. ([Titelrubr:] Stockholms köpmansklubb. Föredrag och diskussion vid ordinarie sammanträdet den 2 maj 1945.) — Reseintryck från Förenta staterna 1946. [Rubr.] Sthlm 1946. 39 s. (Stockholms köpmansklubb. . . 11 september 1946.)—Världsekonomiska tendenser. [Föredrag för Exportföreningen.] (Svensk utrikeshandel, [årg 53,] 1947, Sthlm, 4:o, nr 9, s 5—10). — [Inledningsanförande o replik] (26:e svenska han-delskammarmötet i Gävle den 28 november 1947. Protokoll och handlingar, Sthlm 1948, s 21—33, 59—62). — Marshallplanen och Europas återuppbyggande. Arosmässan 1948 [referat] (Affärsekonomi, årg 21, 1948, Sthlm, 4:o, s 1151 f). — Kaos eller stabilitet ekonomiskt och politiskt. [Rubr.] Sthlm 1948. 35 s. (Stockholms köpmansklubb ... 12 november 1948.) — Teori och praktik. Knut Wicksell och Sveriges penningpolitik efter det andra världskriget (Företagande, ekonomi och teknik. Studier tillägnade Marcus Wallenberg, Sthlm 1949, 4:o, s 146—164). — Monetary improvements in Europé and problems of a return to convertibility. Cairo 1950. 47 s. (National bank of Egypt. Fiftieth anniversary commemoration lectures.) — European monetary problems (Economic conditions and bank-ing problems. A series of lectures delivered at the Third international banking summer school, Saltsjöbaden September 1950, Sthlm 1950, s 18—43). — Penningpolitik utomlands och i Sverige. [Rubr.] Sthlm 1951. 25 s. (Stockholms köpmansklubb ... 2 oktober 1951.) — The conference board presents credit policy: recent European experience . . . What monetary policy for the United States? A round table discussion . . . New York 1952. 48 s. (National industrial conference board. Studies in business economics, no 33.) — Die Konvertibilität der Währungen als realisier-bares Ziel (Volkswirtschaftliche Studien f. d. Schweizer Inst. f. Auslandsforschung: G Ha-berler m fl, Die Konvertibilität der euro-päischen Währungen, Aufsätze . . ., Erlenbach-Ziirich und Stuttgart (tr Winterthur) 1954, s 60—75). — Penningvärde och bankväsen (Svensk sparbankstidskrift, årg 38, 1954, Sthlm, s 382—390). — Europas renässans. [Rubr.] Sthlm 1955. 29 s. (Stockholms köpmansklubb ... 24 januari 1955.) — Some monetary problems, international and national, ed by Erin E. Jucker-Fleetwood, London (tr Basle) 1958. VIII, 374 s. (Basle centre for economic and financial research, Series B no. 4.) — Towards a modern monetary standard. London (tr Bristol) 1959. 31 s. (The Stamp memorial lecture 1959.) — The märket economy in the world of today. Philadelphia, [Penn.,] 1961. X, 77 s. (Memoirs of the American philosophical society. . ., vol 55; Jayne lectures for 1961.) Övers: Die Marktwirtschaft in der Welt von heute. Tii-bingen 1962. 77 s. (Recht und Staat in Ge-schichte und Gegenwart, eine Sammlung von Vorträgen und Schriften . . ., 263—264.) — Den internationella likviditeten — utbyggnad av valutafonden (Ekonomisk revy, utg av Svenska bankföreningen, årg 18, 1961, [Sthlm, tr Katrineholm,] s 621—626). — The present international monetary situation. Cairo 1962. 14 s. (Central bank of Egypt lectures.) —¦ The role of money in a dynamic economy. New York 1963. 18 s. (The Arthur K. Salomon lecture, 1.) — International monetary problems 1957—1963. Selected speeches. Washington, D. C, 1964. XII, 368 s. (International monetary fund monograph series, no. 3.) — The Per Jacobsson mediation. Ed by E E Jucker-Fleetwood. [Basle 1967.] X, 125 s, 8 pl. (Basle centre for economic and financial research. Series C no. 4.) — Artiklarna Bank for international settlement, National budgets o National expenditure i vissa uppl av The encyclopaedia Britannica. Ledande art i Skandinaviska banken aktiebolag . . . Kvartalsskrift utg av statistiska avd, vol 27—38, 1946— 1957, Sthlm, 4:o, även tyska o eng uppl. Med- arb i flera NF-publikationer, bl a Armaments year-book, Geneva 1924—28; redigerat Memorandum on public finance, 1921—28, Geneva 1922—29. Ett stort antal tr föredrag o diskussionsinlägg bl a inför International cham-ber of commerce, Basle economic society o Schweizerische Gesellschaft fur Statistik und Volkswirtschaft. Medv i tidskr o tidn (under tidigare år ofta under sign eller pseud Elver): Svensk handelstidning 1918—21, Sthlm, Frisinnad ungdom 1919, Uppsala, 4:o, Forum, frisinnad veckotidskrift, 1919, Sthlm, Sveriges läder- och skoindustri 1920, Göteborg, 4:o; Social-demokraten 16.2.1916, 26.12.1921, NDA 12. o 14.1.1919, 13.1.1920, 8.3., 17.8. o 13.9. 1929, DN 1921—27, 1930, 28.8. o 12.10.1948, Göteborgs-posten 19.7. o 15.10. 1929, SvD 10.10.1947, 24.8.1959, Vestman-lands läns tidning 28.1.1932, Folkets dagblad 11.5.1932; vidare i bl a: The times 16.2. o 28.6.1925, 5.6.1929, London, The economist 1925—29, 1962, London, Journal des débats 29.11.1926, Paris, Journal de Geneve 10.9. 1928, Lumiére 1932, Paris, Weltwirtschaft 1937, Berlin, El control de preciös 1942—43, Mexico, Zeitschrift fur schweizerische Statistik und Volkswirtschaft / Schweizerische Zeitschrift fur Volkswirtschaft und Statistik 1942, 1945, 1949, 1952, Basel o Ziirich, Kyklos 1947, 1961, Bern o Basel, Nationalzeitung 13.10.1948, Basel, World trade 1949, Paris, The economic digest 1949, London, The statist 1949, 1954, 1960, London, Zeitschrift fur das gesamte Kreditwesen 1950—52, 1958, Frankfurt am Main, Kansantaloudellinen aika-kauskirja 1952, Hfors, The listener 1954, London, Revue de science et de législation financiéres 1953, Paris, Cahiers économiques 1953, Paris, Annales d'économie politique 7, Paris 1951—53, International affairs 1954, London, Bulletin d'information et de documentation de la Banque nationale de Belgique 1954, 1962, Bruxelles, Gonference board business record 1955, New York, Economia inter-nazionale 1955, Genova, Venstres maaneds-blad 1956, Khvn, Journal of finance 1958, Chicago, Monthly review of federal reserve bank of New York 1958, La Suisse horlogére 1958, Bern, Foreign affairs 1959, New York, Revue d'économie politique 1960, Paris, Newsweek 1960, New York, Congressional record 1960, 1961, Washington, Medunarodni pro-blemi 1960, Belgrad, Vital speeches of the day 1961, Pelham, N. Y., Die Vereinten Nationen und Österreich 1961, Wien, Commerce 1961, Bombay, Bancaria 1961, Roma, Review of the river Plate 1963, Buenos Aires. — Vissa av de uti titlarna ovan angivna efter bibliografiska källor.

Källor och litteratur

Källor o litt: Försvarsdep:s konseljakter 24 sept 1928, RA.

International Monetary Fund 1945—65. Twenty years of international monetary col-laboration (1969); Internat regleringsbankens årsberättelser 1932—1963; E E Jucker-Fleet- wood, The P J literary inheritance (Kyklos XLX 1966, fasc 4); dens, Montagu Norman in the P J diaries (Westminster Bank Review No 1968). — Nekner i DN, S-T o SvD 6 maj 1963.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Per Jacobsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12021, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erin E Jucker-Fleetwood), hämtad 2019-09-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12021
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Per Jacobsson, urn:sbl:12021, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erin E Jucker-Fleetwood), hämtad 2019-09-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se