G Theodor Jakobsson

Född:1883-05-07 – Foss församling, Västra Götalands län
Död:1952-11-11 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Arméofficer, Museiman


Band 20 (1973-1975), sida 103.

Meriter

Jakobsson, Gustaf Theodor, f 7 maj 1883 i Foss, Göt, d 11 nov 1952 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: domprosten, TD o FD Gustaf J o Adéle Ottonie Rosalie Peters. Officersex vid Karlberg 04, underlöjtn vid Boden-Karlsborgs art:reg 16 dec 04, genomgick art-o ingenjörshögsk:s allm o högre art:kurs 06—10, löjtn 31 aug 07, kapten 6 juni 14, genomgick kurs vid KTH:s avd för bergs-vetensk 15—16, kontrollofficer vid art 16, chef för arméförvaltn:s art:dep:s kontrollavd 19—33, tjänstg i japanska armén o i USA:s armé 25, i schweiziska armén 28 o 32, föreståndare för Armémus 27 maj 32—37, övers-telöjtn i armén 23 juli 36, styresman för Armémus 1 juli 37—31 maj 49, ordf i Sv vapenhist sällsk 44—48, överste i armén 1 maj 48. — LKrVA 32, fil hedersdr i Riga 38.

G 29 sept 17 i Sparlösa, Skar, m Maria Anna (Marianne) Isabella Silfverskiöld, f 29 juli 94 där, d 17 sept 69 i Sthlm, Ad Fredr, dtr till kaptenen Otto Ferdinand S o Hedvig v Proschwitz.

Biografi

Till yrket var Theodor J artilleriofficer. Han var utpräglat tekniskt begåvad, och hans militära tjänstgöring fick med tiden en klart teknisk inriktning. 1919 blev han chef för arméförvaltningens artilleridepartements kontrollavdelning, en befattning som han alltjämt innehade 1932 vid tillträdet till föreståndaretjänsten vid Artillerimuseum, vars namn s å ändrades till Armémuseum.

Vid sidan om sin militärtekniska verksamhet hade J ett starkt förankrat intresse för de historiska vapnen, vilket tog sig uttryck i en omfattande samlarverksamhet. Det var på hans initiativ som Sv vapenhistoriska sällskapet instiftades 1923. Själv beklädde han till en början sekreterareposten, blev därefter v ordf och efterträdde 1944 Rudolf Cederström som ordf. Han var väl förberedd för sin museala verksamhet genom ingående museistudier under resor i Europa, Japan och Nordamerika.

Då J tillträdde föreståndaretjänsten, blev hans första åtgärd att helt stänga museet, som länge befunnit sig i ett högst bristfälligt tillstånd. Därefter började ett genomgripande omdaningsarbete, som konsekvent berörde både materialbeståndet, som iståndsattes och konserverades efter moderna, strikta principer, och lokalerna, vilka erhöll ny, sober inredning, pietetsfullt avpassad efter den mäktiga 1700-talsbyggnadens (Riddarg 13) stränga arkitektur. Därtill kom till sist en ändamålsenlig ny uppställning av hela föremålsbeståndet. Detta arbete tog 11 år, och 21 maj 1943 kunde museet till väsentlig del åter öppnas för allmänheten.

Det från början allt överskuggande problemet, som hårt engagerade J som chef, var medelanskaffningen. Från hösten 1932 och intill 1 juli 1938 hade staten beviljat sammanlagt 365 000 kr för omdaningsarbetet. Härtill kom förutom andra gåvomedel det belopp, 111 300 kr, som den på J:s initiativ 1932 bildade Föreningen Armémusei vänner insamlat. En fastare ram för verksamheten även organisatoriskt skapades genom att museet från 1 juli 1937 kom att lyda direkt under försvarsdepartementet och ställdes under överinseende av en nämnd. Föreståndaretjänsten utbyttes mot en styres-mannabefattning och fackutbildad personal blev fast knuten till institutionen.

Som vetenskaplig författare har J framträtt med ett stort antal uppsatser i skiftande ämnen inom Armémuseums verksamhetsområde men även med större arbeten. Hans livsgärning uttryckes vackrast och mest koncentrerat i inskriptionen under Louis Sparres porträtt av honom i Armémuseum: "Museets nydanare".

Författare

Heribert Seitz



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Oswald Fredrik Kuylen-stierna t (Svenska vapenhistoriska sällskapets årsskrift [d 4,] 1932—1933, Sthlm 1933, s 3—7, 1 portr). — [Rec av Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland, Acta, bd 9: Hj. Tallqvist, Översikt över ballistikens historia, Hfors 1931] (ibid, s 107—112). — Äldre svenska kanoner i Riga. Ett reseminne (ibid, [5,] 1934—1937, tr 1937, s 84—88, pl 13— 15; även sep, 5 s, 3 pl). — Uber die Schuss-weiten der schwedischen Artillerie der Gus-tav-Adolfs-Zeit. Riga [1937]. 9 s. (Resumé de la communication présenté å la premiére conférence des historiens Baltiques, Riga 1937, no 55.) — Lantmilitär beväpning och beklädnad under äldre Vasatiden och Gustaf II Adolfs tid. Sthlm 1938. 4:o. XVI, 543 s. (Sveriges krig 1611—1632, bilagsbd 2.) — Uber die Bestiickung von Riga in der Schwe-denzeit (Senatne un mäksla, 1938, Riga, [d] 2, s 12—55). — Katalog över Armémusei tillfälliga utställning Sverige-Finland nu och förr. Sthlm 1940. 45 s. [Anon.] — Om till-verkarmärken och sifferuppgifter å svenska artillerieldrör i Armémuseum (Sv vapenhist sällsk årsskr [7,] 1940—1941, tr 1941, s 31—45; även sep, 15 s). — Kritisk granskning av i boken »Carl XII:s död» [Sthlm 1940] lämnade vapenhistoriska uppgifter (KFÅ, 1941, Sthlm, s 148—198). — Om 1500- och 1600-talens långa eldhandvapen och skjutövningarna med desamma (Stockholms skytteförbunds årsbok, årg 13, 1942, Sthlm, s 67—77; även sep, 9 s). — Den svenska vapenärans dräkt (Julstämning, 1942, Sthlm, fol, s 9—17). — Kring en dansk rapport från år 1846 rörande de första försöksskjutningarna med rafflade »wahren-dorffska» bakladdningskanoner (Vaabenhisto-riske Aarboger. Utg af Vaabenhistoriske Sel-skab, d 3, Khvn 1942, s 260—292). — Artilleriet under Karl XII:s-tiden. Sthlm 1943. 4:o. 746 s. (Armémusei skrifter 1.) — Svenska arméns fanor och standar. En orientering ... (Medd från Riksheraldikerämbe-tet, [d] 10, 1941—1945, Malmö 1945, s 28 —58). — Svenskt lantförsvar från medeltid till nutid i Armémuseum. Malmö 1946. 4:o. 412 s. (Armémusei skrifter 2.) — Kanontrofé-ritningama och deras tillkomst (Sv vapenhist sällsk årsskr [9,] 1944—1946, tr 1946, s 22— 39). — Artilleriets uniformering och mundering under Karl XI, Karl XII och Fredrik I (ibid, 10, [omsl:] 1947—1948, tr 1948, s 20— 47). — [Rec av O Cederlöf, Historiens plog-billar, Malmö 1951] (Artilleri-tidskrift. Organ för artilleriet och luftvärnet, årg 80, 1951, Uppsala, s 59—62). — Bidrag i Föreningen Armémusei vänner. Meddelande, årg 1—10, 1938—1949, 12—14, 1951—1953 (red 1938 —1949), Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: N Hellsten, T J 60 år (SvD 5 maj 1943); dens, T T död (SvD 12 nov 1952); H Seitz, T J (Sv mus:er, 1952, nr 4).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G Theodor Jakobsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12031, Svenskt biografiskt lexikon (art av Heribert Seitz), hämtad 2019-02-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12031
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G Theodor Jakobsson, urn:sbl:12031, Svenskt biografiskt lexikon (art av Heribert Seitz), hämtad 2019-02-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se