Anders Hansson Janhekt

Född:1861-02-22 – Kvistofta församling, Skåne län
Död:1942-10-29 – Göteborgs Oskar Fredriks församling, Västra Götalands län

Agitator, Kommunalpolitiker, Tidningsredaktör


Band 20 (1973-1975), sida 105.

Meriter

Janhekt, Anders Hansson, f 22 febr 1861 i Kvistofta, Malm, d 29 okt 1942 i Gbg, Osc Fredr. Föräldrar: lantbrukaren Hans Jönsson o Elna Nilsdtr Hiller. Skräddarlärling 75, socialistisk agitator 88, red för tidn Proletären (Kommunen), Norrköping, 2 maj —24 okt 90, innehavare av A H J:s distributionsaffär i Gbg okt 91—31 dec 18 (VD vid ombildn till ab 03).

G 15 aug 95 i Falköping m Ebba Charlotta Rosalia Ritz, f 22 april 66 i Sthlm, Ad Fredr, d 16 april 33 i Gbg, Osc Fredr, dtr till skräddarmästare Johan Ulrik R o Charlotta Wilhelmina Edenholm.

Biografi

J arbetade tidigt i jordbruket, i snickeri och vid tegelbruk. Efter några år i skräd-darlära flyttade han 1879 som gesäll till Khvn, där han lyckades driva en egen verkstad. Här närmade han sig Föreningen för socialismens främjande i Sverige, som stod August Palm nära. Först vintern 1885 sammanträffade han dock personligen med Palm. 1887 lämnade J Khvn för att agitera för den socialdemokratiska rörelsen i Sverige och inträdde s å i Socialdemokratiska förbundet i Sthlm. Av detta utsändes han 1888 på en längre agitationsturné. Oöverlagda yttranden i tull- och rösträttsfrågorna renderade honom 1888—89 sammanlagt 10 månaders fängelse på Långholmen för majestätsbrott och smädelse mot riksdagen under det s k åtalsraseriet, som samtidigt drabbade bl a Axel Danielsson, August Palm och Hjalmar Branting. J kom snabbt in i styrelsen för Socialdemokratiska förbundet, som fungerade som interimsstyrelse inför den socialdemokratiska partibildningen i april 1889. Särskilt 1888—90 medarbetade J sporadiskt i socialdemokratiska tidningar under signaturerna J-t och Danton.

Våren 1890 övertog J redaktörskapet för tidningen Proletären i Norrköping. Anklagad för personlig maktlystnad och ett alltför obalanserat språk kom han emellertid snart i konflikt med den lokala huvudmannen Norrköpings arbetareklubb och med tryckaren C O Hydén. J:s aktivitet i samband med den mindre framgångsrika textilindustristrejken i Norrköping 1890 undergrävde likaså hans ställning. Efter att i några nummer ha ändrat tidningens namn till Kommunen lämnade J sin tjänst redan i okt 1890. Proletärens ekonomiska svårigheter, bristen på journalistiskt kompetent redaktion och de tidvis spända relationerna till huvudmännen kvarstod under och efter J:s redaktörstid och tidningen måste nedläggas 1893.

Efter en kort period i Helsingborg flyttade J 1891 till Gbg och startade i okt s å A H Janhekts distributionsaffär. Genom den grundläggande metoden att anlita tobaksaffärer som kommissionärer introducerades härmed även veckopressen på allvar i Gbg samtidigt som marknaden för de gamla häfteskommissionärerna och hemkolportörerna liksom postdistributionen kraftigt minskades. Energisk reklam samt fullständig neutralitet och affärsmässighet i förhållandet till de distribuerade tidningarna bidrog till en snabb framgång. För förläggarna, som till en början förhöll sig något avvaktande, visade sig snart de praktiska fördelarna med gemensam distribution, vartill kom den ökade avsättningen. Successivt utvidgades distributionen till att förmedla över 50-talet tidningar och tidskrifter mellan förläggarna och kommissionärer i form av tobaksaffärer och gatukolportörer. Även hembärning kunde erbjudas. Antalet försäljningsställen i Gbg med närmaste omgivningar uppgick 1916 till c:a 350. J:s idéer inom tidningsdistributionen föregrep den 1899 bildade Sv telegrambyråns distributionsavdelning, 1906 ombildad till ab under namnet Sv pressbyrån, som från starten hade Järnvägsstyrelsens tillstånd att distribuera vid järnvägsstationerna. Med ingången av 1919 överlät J rörelse och firmanamn till Pressbyrån, varefter han levde som privatman i Gbg.

Under 1880-talet hade några kortlivade försök gjorts att starta en socialdemokratisk tidning i Gbg. En i arbetarkommunens regi driven insamling i form av andelsteckning resulterade i dec 1891 i bildandet av Gbgs socialdemokratiska tidningsförening med J som sekreterare. J föreslog och genomdrev på det beslutande sammanträdet 21 jan 1892 den administrativt dugande Fredrik Sterky, sedermera LO:s förste ordf, som chefredaktör. Det första provnumret av Ny Tid, som blev den nya tidningens namn, utkom redan 24 mars 1892.

På nyåret 1890 hade J deltagit i det första allmänna sv rösträttsmötet. Det andra hölls sensommaren 1891 i Gbg efter J:s överflyttning dit. Även genom deltagande i de sk folkriksdagarna 1893 och 1896 engagerade sig J i rösträttsfrågan. Han bidrog vidare 1892 till bildandet av De arbetslösas förening i Gbg. J inträdde som medlem i Publicistklubben 1900 och därmed i Västsvenska pressföreningen i Gbg. Under 20-och 3 0-talen var han aktiv inom fastighetsägarrörelsen där samt under hela sin gbgs-tid även i helt opolitisk föreningsverksamhet.

Som politiker kännetecknades J av hetsighet och en viss obalans i framträdandet i förening med en omvittnad vältalighet. August Palm ansåg honom "hänsynslös, satirisk och elak ... då det behövdes". J stod såväl politiskt som agitationstekniskt Palm nära åren närmast kring 1890. Liksom Palm var han i första hand agitator och ägnade sig inte i högre grad åt det inre organisationsarbetet. Som tidningsdistributör visade han emellertid en betydande organisatorisk förmåga. På detta område gjorde han en originell och bestående insats. Inom den socialdemokratiska rörelsen torde J:s namn däremot aldrig ha uppfattats som politiskt samlande. Genom sin distributionsverksamhet i Gbg, som även blev en ekonomisk framgång, fjärmade han sig också naturligt från den politiska scenen. Palm kallade honom 1904 "Göteborgs-bourgeois". Inför det socialdemokratiska partiet i regeringsställning synes J ha känt ett tilltagande främlingskap.

Författare

Leif Gidlöf



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Meddelande från A. H. Janhekts distributionsaffär, Göteborg. 1 okt. 1891—1 okt. 1901. Göteborg 1901. [Rubr.] (2) s. [Anon.] —¦ A.-B. A. H. Janhekts distributionsaffär, Göteborg. Oktober 1891—1916. En kort återblick på affärens utveckling. [Omsl.] [Göteborg 1916.] 19 s. [Anon.]

Redigerat: Proletären. Tidning för Östergötlands arbetareparti, 1890, Norrköping, fol, 2 maj—3 okt. — Kommunen. Tidning för Östergötlands arbetareparti, 1890, Norrköping, fol, 10—24 okt.

Källor och litteratur

Källor o litt: Klippsamhar i AA o i Sveriges pressarkiv o pressmus; L-Å Engblom, Ny Tids första 25 år (stencil, Gbg 1970).

Art:ar i Ny Tid 24 mars 1917, 21 febr 1921

0 17 april 1952, i NDA 20 febr 1936, i So-cial-demokraten 30 april 1942, i Morgon-tidn 23 juli 1946 o i Östergötlands folkblad 28 nov 1953; J Lindgren, Det socialdemokratiska arbetarpartiets uppkomst i Sverige 1881—1889 (1927); G Magnusson, Socialdemokratien i Sverige, 1 (1920); A Palm, Ur en agitators lif (1904); PK:s matr:ar 1901, 1924 o 1936; A Uhlin, Arbetardiktn:s pionjärtid 1885—1909 (1964); T Vallinder,

1 kamp för demokratin. Rösträttsrörelsen i Sverige 1886—1900 (1962). — R Myrdal, Norrköpings hist, 11 (1972).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Hansson Janhekt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12035, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2019-09-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12035
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Hansson Janhekt, urn:sbl:12035, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2019-09-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se