Gustaf Jansson

Född:1839-12-25 – Nora församling (U-län), Västmanlands län
Död:1926-02-03 – Falu stad (Nyeds församling, Värmlands län)

Riksdagsledamot, Gruvarbetare


Band 20 (1973-1975), sida 127.

Meriter

Jansson, Gustaf, f 25 dec 1839 i Nora landsförs, d 3 febr 1926 i Falun (enl db för Ny ed). Föräldrar: gjutaren Jan Jansson o Maja Cajsa Ersdtr. Gruvarbetare, hemmansäg i Krakerud, Nyed, Värml, från 80, led av AK för Älvdals o Nyeds domsaga 84—10 (led i bevilln:utsk 91—09, i jord-bruksutsk 10), landstingsman 87—88, 94— 03 o 10—13, led av maltdryckskomm 7 okt 98—23 maj 00.

G 6 aug 64 i Karlskoga m Anna Lovisa Jonsdtr, f 22 juni 43 där, d 25 april 02 i Krakerud, Nyed, Värml, dtr till gjutaren Jonas Jansson o Maria Nilsdtr.

Biografi

J: s hembygd var Nora bergslag, där gruvhanteringen av ålder varit ett viktigt näringsfång. Sin levnadsbana började han också som gruvarbetare men flyttade 1880 till Värmland, där han inköpte ett hemman i Krakerud i Nyeds socken. Bygden var då ett utpräglat bondesamhälle, och de talrika hemmansägarna dominerade det kommunala livet. J, som fått sin skolning för allmänna värv inom frikyrko- och nykterhetsrörelsen, togs flitigt i anspråk för lokala förtroendeuppdrag. Även valen till AK behärskades av bönderna. Frånsett stadsvalkretsarnas representanter var värmlandsbänken i denna kammare som regel besatt med idel hemmansägare.

Vid sitt inträde i riksdagen anslöt sig J naturligt nog till lantmannapartiet, där me-ningsskiljaktigheterna i tullfrågan just vid denna tid började luckra upp den tidigare starka sammanhållningen. Vid 1888 års riksdag blev splittringen ohjälplig. A P Danielson, Nils Petersson i Runtorp, Liss Olof Larsson m fl bildade tillsammans med ett antal tullskyddsvänliga herremän Nya lantmannapartiet. De värmländska småbönderna var emellertid föga intresserade av spannmålstullar, och deras representanter i AK slöt mangrant upp bakom Carl Ifvarssons frihandelspolitik. J:s egna uttalanden i tullfrågan var till en början svävande, men såsom ledamot i bevillningsutskottet ställde han sig avvisande mot de många tullskyddsmotioner, som i tät följd lades på kammarens bord. 1895 medverkade han vid de båda lantmannapartiernas återförening, men någon trivsel fann han uppenbarligen inte i den nya partibildningen. Under riksdagarna 1897—99 rubriceras han som vilde. Sitt stadigvarande hemvist fann han, när Liberala samlingspartiet bildades 1900. Han blev från början medlem av dess förtroenderåd och kvarstod som sådan till sin avgång ur riksdagen.

J deltog flitigt i kammarens överläggningar och vann med sin muntra och litet gäcksamma talekonst en viss popularitet. Som motionär gjorde han sig till talesman för sådana önskemål, som under 90-talet var aktuella inom vänsterbetonade lantmannakretsar. Han efterlyste vidgade rättigheter för dissenters, maximering av fyrkskalan, restriktioner ifråga om brännvinsförsäljningen inklusive lokalt veto, utjämning av väghållningsbördan, demokratisering av den politiska rösträtten osv. Till FK riktade han varningen att inte "försova sig" i de stora reformfrågorna. Men han ville helst ta ett steg i sänder och åtnöjdes gärna med kompromisser, något som på riksdagsläktaren ådrog honom tillvitelsen "vinglig och opålitlig" (V Millqvist). Såsom motståndare till de proportionella valen instämde han 1907 i Janssons i Djursätra (se nedan) avslagsyrkande å den k propositionen i rösträttsfrågan. Hans erfarenheter från den värmländska hembygden, där Uddeholmsbolaget undan för undan förvärvade större delen av Norra Råda socken, kom honom att ansluta sig till kravet på en begränsning av bolagens rätt att förvärva jord — "det är av vikt för bönderna att taga ännu större avstånd från bolagsväldet än från socialismen" lyder ett yttrande under hans sista riksdag.

Någon mera framskjuten plats kom J inte att inta i det politiska livet. De mera betydelsefulla förtroendeposterna gick honom förbi. Han var en oförsagd talesman för den småbrukarklass han tillhörde, men yttrade sig oförfärat även i sådana ämnen som traktatfrågor, malmbrytning och betodling. Med sin utpräglat nyttobetonade läggning rörde han sig helst med argument hämtade från de egna livserfarenheterna. Han kan betecknas som en tidig representant för vad som senare skulle komma att kallas "Norrlandsfrisinnet".

Författare

Knut Petersson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: S Carlsson, Lantmannapolitiken o industrialismen (1953); [V Millqvist,] AK:s män 1888—90. Anteckn:ar av Scipio

(1890); [dens,] AK:s män 1897—99, av Spectator (1899); [dens,] AK:s män 1900— 02, av Spectator (1902); dens, Sv riksdagskalender 1903 (1903); Riksdagens prot m bih 1867—1910 (1899—1913); SPG 25:2

(1905); M Ståhl, Ett landstingssekel. Värmlands läns landsting 1862—1962 (1962). — Nekr i Karlstads-tidn 5 febr 1926.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Jansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12048, Svenskt biografiskt lexikon (art av Knut Petersson), hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12048
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Jansson, urn:sbl:12048, Svenskt biografiskt lexikon (art av Knut Petersson), hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se