John Jeansson

Född:1865-08-21 – Kalmar domkyrkoförsamling, Kalmar län
Död:1953-12-23 – Kalmar domkyrkoförsamling, Kalmar län

Industriman


Band 20 (1973-1975), sida 152.

Meriter

2 Jeansson, John, son till J 1, f 21 aug 1865 i Kalmar, d 23 dec 1953 där. Elev vid h a l i Kalmar, vid realgymn i Malchin, Mecklenburg-Schwerin, 83, språk- o handelsstudier i London 84–85, i Paris 86, chefsassistent i firma Kalmar ångkvarn 86–89, disponent för Kalmar ångkvarnsab 89–22 (v VD 29 april 89–96, VD 96—22), led av styr för Kalmar läns ö jämvägsab 18 nov 95–40 (ordf 10–40), led av styr för Smålands ensk banks avd:kontor i Kalmar 95–20 (ordf 96–20), VD i Ångbåtsab Kalmarsund 96–20 (ordf i styr 20–52), stadsfullm 96–31 (ordf 12–31), brittisk v konsul i Kalmar 99–47, ordf i Sveriges kvarnindustriidkarefören 01–17, led av AK 06–17 (led i tillf utsk 08–09, i bevilln:utsk 14B–17), led av lantmanna- o borgarepartiets förtroenderåd, led av styr för Kalmar industri- o köpmannafören 07–47 (v ordf 07–24, ordf 24–47, hedersordf 47), led av Kalmar läns s landsting 09–38 (ordf 22–38), led av dir för navigationsskolan i Kalmar 10, ordf i handels- o sjöfartsnämnden 13–43, v ordf i Smålands o Blekinge handelskammare 13–42 (hedersled 42), led av styr för Sv kvarnfören 13, led av FK 18–27 (led av särsk utsk 18B), VD i Kalmar ångkvarns kommanditbolag 22–52, ordf i Sv handelsbankens avd:central i Kalmar o led av dess centralstyr 22–36, led av styr för Kalmar verkstadsab 22, ordf i styr för ab Kalmar varv 24–52.

G 15 juni 93 i Kalmar m Ebba Sigrid Catharina Maijström, f 2 sept 75 där, d 6 juni 40 där, dtr till navigationsskoleföreståndaren sjökapten Peter Alfred M o Ebba Charlotta Odin.

Biografi

J var 24 år, då han 1889 fick överta ledningen av Kalmar ångkvarn som disponent. Samtidigt ombildades företaget till ab och brodern Hugo biträdde honom som teknisk chef. Vid faderns död 1896 blev J även VD, och under hans energiska ledning mångdubblades omsättningen och företaget växte till en storindustri. J utsågs också efter fadern till VD i Ångbåtsab Kalmarsund, som 1908 utvidgades med trafik Kalmar—Sthlm och 1915 till allmän rederirörelse.

1902 lät J påbygga kvarnhuset till sex våningars höjd och företog genomgripande förbättringar för ökad produktion. Därefter tillverkades årligen, till ett värde av 10 milj kr, nära 60 000 ton mjöl av märkena Granular, Kalmar vapen och Kalmar rågsikt samt risgryn, Kalmar hushållsris, kli m m. Ett särskilt lastfartyg, byggt i Skottland 1901 och lastande ca 800 ton, anskaffades för kvarnbolaget och döptes till s/s Johan Jeansson. 1905 byggdes en stärkelsefabrik och 1906 övertog J "Hafregrynskvarnen Svea", som anlagts 1898 av brodern Ragnar (J 3). Den inrymdes först i margarinfabrikens hus vid Ölandshamnen, men 1910–12 uppfördes en särskild stor byggnad för grynkvarnen, varifrån sedan hälften av landets behov av gryn levererades.

1912 blev J stadsfullmäktiges ordf i Kalmar, vilken position han sedan innehade i 20 år. Han var också ordf i Sveriges kvarnindustriidkareförening. Den skarpa konkurrensen mellan storkvarnarna gjorde företagen förlustbringande, och J engagerade sig därför livligt för att få ett prisavtal till stånd. Det skedde genom bildandet 1913 av Sv kvarnföreningen, som vann full anslutning av storkvarnarna i jan 1914. Redan s å förbättrades driftsresultaten, men därtill bidrog givetvis krigskonjunkturerna. Från 1915 fastställde staten genom spannmålsregleringen både brödsäds- och mjölpriserna.

Sistnämnda år överlät J kvarnbolagets fartyg s/s Johan Jeansson till Kalmarsundsbolaget, som då började fraktfart på utrikes hamnar. Men krigsförhållandena gjorde, att detta fartyg jämte s/s Kalmarsund X "internerades" i England 1916–17, varefter s/s Johan Jeansson för ententens räkning tidsbefraktades mellan England och Frankrike och frigavs först i nov 1919. För övrigt hade Kalmarsundsbolaget i hög grad moderniserats, utvecklats och blomstrat under de 25 år J var dess chef. 1 juli 1920 överlät han VD-posten till sin son Birger och kvarstod i rederistyrelsen som ordf.

När spannmålsregleringen upphörde 1920, framträdde kvarnföreningen som en hårt organiserad kartell, omfattande 90 % av landets mjölproduktion. J:s bolag fick ensamrätt i östra Småland med Öland och östra Blekinge samt delad leveransrätt till Gotland. Föreningen kunde endast hindra inhemsk priskonkurrens, men kvarnarna hade även den utländska att kämpa mot, vartill kom kritiken från jordbrukarnas organ om en i förhållande till världsmarknaden orimlig prisnivå.

Hösten 1921 sjönk spannmålspriserna starkt, och året var kritiskt för en stor del av näringslivet. Kalmar ångkvarnsab trädde då i likvidation. Ombildning skedde därefter till kommanditbolag. J kvarstod som ledare och lyckades bemästra svårigheterna, varefter kalmarkvarnen åter nådde goda driftsresultat.

Storkvarnarna tävlade med varandra endast om kvaliteter och märken, men 1924–26 påverkades prisutvecklingen åter av utländsk konkurrens. Dessutom inträdde KF:s fria kvarnföretag i prisstriden, och lönsamheten försämrades åter. I kvarnindustrin var det investerade kapitalet förhållandevis stort, då byggnader, maskiner och lager var mycket kostnadskrävande. Man förväntade sig också god räntabilitet. Den utväg J valde var en djärv satsning på stor bredd i omsättning och kapacitet.

Då kvarnen 1935 härjats av brand, beordrade J genast uppbyggnad och det nya kvarnverket, Europas modernaste, gav Kalmar ångkvarn störst produktionskapacitet i landet med 350 ton per dygn, vartill kom möjligheten att lagra 32 000 ton varor. Vid J: s avgång var årsomsättningen ca 20 milj kr och arbetareantalet 140. 1957 nedlades företaget sedan det inköpts av Axel Wenner-Gren, vilken överlät kvarnen till Sv lantmännens riksförbund. Den användes därefter till spannmålslager och till potatissorteringscentral åt Lantmännens centralförening i Kalmar.

I 63 år ledde J med initiativkraft och seg uthållighet sitt stora företag i med- och motgång. I riksdagens AK tillhörde han nationella framstegspartiet, från 1912 lantmanna- och borgarepartiet, och i FK högerpartiet. Han var brittisk vicekonsul i Kalmar i 48 år, till dess konsulatet indrogs.

Författare

Rune Kjellander



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: (utöver under J 1 anf litt); Kalmar ångkvarns ab (Sv industrien 1907, ed C o E Sjögren, 1906); Kvarnfören 50 år 1914—1964 (1964); G Molin, Mjöl- o grynkvarnar (Sveriges land o folk, ed J Guin-chard, 2 uppl, 1915, s 379 f); B Rengheden, Kalmar industrier (Sv stadsmonografier, Kalmar, Borgholm . . ., ed P Harnesk, 1955); Sv industrien vid kvartsekelskiftet 1925 (1926), s 275 ff; Sv industrikal; Sveriges handelskal; Sveriges industri (1935), s 403—409, o (1948), s 531—535, 570; N R Wohlin, Sammanfattande synpunkter med avseende å Sv kvarnfören:s o Sv kvarnfören:s försäljn:abs verksamhet (1936).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
John Jeansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12064, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2023-02-01.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12064
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
John Jeansson, urn:sbl:12064, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2023-02-01.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se