Meriter

Johan (Johannes) Botvidi, f hösten 1575 (enl Linköpings hm, 1, 1846) 7 okt, i Norrköping, d 24 okt 1635 i Linköping. Föräldrar: stadssskrivaren Botvid Hansson o Ingrid Jöransdtr. Studerade i Norrköping, Söderköping, Linköping, Vadstena o Sthlm, inskr vid UU 29 jan 00, reste till Tyskland med ekonom stöd av Sthlms stad 03, inskr vid univ i Marburg s å, vid univ i Rostock mars 04, prästv i Uppsala s å, därefter med ekonom stöd av Sthlms stad studier i Tyskland, Holland, Paris, London o Khvn, sv hovpredikant 23 sept 16, teol dr i Uppsala 24 okt 17, biskop i Linköping 21 jan 31.

G 7 maj 18 i Sthlm, Nik, m Karin Nilsdtr, d 1665 (Biographica: Norfeldt, Israel, RA) i Gbg (Adlersparre), dtr till handelsmannen i Nyköping Nils Jönsson o Brita Bengtsdtr (Skytte) o senare omg m rikshistoriografen Arnold Johan Messenius.

Biografi

J började sitt författarskap under studietiden med att i Rostock 1605 publicera en ny edition av Laurentius Petris skrift mot dryckenskap och en av honom själv författad drastisk utläggning av några bibelverser om samma ämne, "en av de främsta nykterhetspredikningarna i vårt land för alla tider" (Hassler). Redan 1603 var han en av dem som uppsalaprofessorerna i en böneskrift till Karl IX föreslog skulle hemkallas från Tyskland för att göras till professorer. J kom emellertid att länge stanna utomlands och lät i Rostock 1613 trycka en från tyskan bearbetad räknelära och i Lübeck 1614 en översättning av Luthers skrift till alla städer i Tyskland att upprätta kristliga skolor. Efter hemkomsten utgav han 1616 de sju botpsalmerna jämte andra utdrag ur Psaltaren med kort utläggning. Under Johannes Rudbeckius arbete med den nya bibelupplagan biträdde J denne med en del av Moseböckerna. Sedan Stolbovafreden införlivat grekisk-ortodoxa trosbekännare med det sv riket, ventilerade han 1620 femtio teser om frågan, huruvida ryssarna var kristna, vilken fråga han besvarade jakande.

Sedan Rudbeckius 1619 blivit biskop i Västerås, var J den främste av Gustav II Adolfs hovpredikanter. Som sådan kom han att fungera som preses i det 1621 tillkomna fältkonsistoriet och som konungens rådgivare i kyrkliga ärenden. J följde denne till Livland, Kurland, Preussen och Tyskland. 1627 utarbetade han en stadga för den kyrkliga organisationen i de erövrade delarna av Preussen, Forma consistorii ecclesiastici Elbingensis (tr av Holmquist 1908). 1631 publicerade J Agenda ecclesiastica in castris Sveticis, en samling kyrkorättsliga föreskrifter för den sv armén, som kom att bli grundläggande under flera sekler.

Efter att ha varit på förslag till pastor primarius i Sthlm 1617 och 1623 samt till biskop i Åbo och superintendent i Kalmar 1626 utnämndes han i början av 1631 till biskop i Linköping. J var den förste sv biskop som efter stiftsprästernas val utnämnts av KM:t utan rikskonsistoriets hörande och utan K M:ts anmodan att förrätta val. Som konungens specielle förtroendeman hemsändes han till utskottsmötet på försommaren s å, där han blev en av förgrundsfigurerna. Den 12 juli utfärdade J en instruktion för de fyra kapitelherrarna i Linköping, som uppdrog helt nya linjer för domkapitelsorganisationen och har betecknats som hans "herdabrev" (Hassler). Kort därpå återvände han med drottning Maria Eleonora till Tyskland. Där utarbetade J under första halvåret 1632 efter konferenser med representanter för ärkestiftet Magdeburg och stiftet Halberstadt en kyrko-, visitations-, konsistorial- och skolordning för dessa båda områden (omtr av Amdt), som delvis kom att ligga till grund för förhållandena där ända in på 1900-talet. Därefter for han tillbaka till Sverige, där han under sina sista år var en mycket duglig och verksam stiftschef och även anlitades av rådet i allmänna kyrkliga angelägenheter. 1633 utarbetade J en skolordning för Linköpings gymnasium. På hans initiativ medgav KM:t några månader före hans död grundandet av ett tryckeri i Linköping.

J var en framstående predikant och publicerade en rad prediko- och bönesamlingar. Mest känd är hans gripande predikan (delvis omtr av Hall 1910) vid Gustav II Adolfs jordfästning i Riddarholmskyrkan 1634, som innehåller en grandios teckning av konungens personlighet. Hans ortodoxa nit gjorde honom kritisk såväl mot Johannes Bureus (bd 6) spekulationer som mot J Duries (bd 11) ekumeniska strävanden, vilka han framgångsrikt motarbetade.

Av Gustav II Adolf fick J 8 kronohemman och skatten av 3 skattehemman, alla i nordöstra Södermanland. Han hade också ett hus vid Österlånggatan i Sthlm. Hans båda söner adlades 1650 med namnet Örn. En bror till honom uppges (v Schantz) ha varit kontraktsprosten Clas Botvidi i Risinge, Ög, vilken var far till den som guvernör i Nya Sverige bekante likaledes adlade Johan Classon Rising.

Författare

Hans Gillingstam

Arkivuppgifter

J:s kopiebok i KB (A 984; delvis tr av Lundström). Ett brev till honom i UUB tr av Lundgren. Fört över J:s stora bibi tr HSH 26 (1843), s 353—372. I RA brev från J till Gustav II Adolf, Axel Oxenstierna, Abraham Brahe (Skoklostersaml), Johan Kasimir, Johan Skytte o hustrun (Biographica: Örn), i UUB enstaka brev från J till Axel Oxenstierna och Johannes Rudbeckius.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se Collijn, sp 101—104. Dessutom: Theses de quaestione, utrum Mu-schovitae sint christiani? [Akad avh, Uppsala, resp Andreas Iohannis Prytz.] Holmise 1620. (24) s. [Ny uppl:] . . . Predeunt denuo ex mscto, curante C H Starck. Lipsise 1705. (22) s. — Tolff lijkpredikningar, håldne uthi någhre förnämlighe och gudfruchtighe personers uthfärder och begraffningar. Sthlm 1621. (190) s. [Utökad uppl:] Fyra och tiugu lijkpredikningar, håldne uthi åtskillige ståndz och ålders personers utfärder och begraffningar. Sthlm 1628. (349) s. — En högh-tidzpredikning, hållen på Grijpsholm . . . then 30 Novembris 1623. När then högborna fröken . . . Christina, Sveriges rijkes arffher-tiginna och konungadotter bars in uthi Gudz försambling. Sthlm 1624. (12) s. [Annan uppl s å.] — En annor berättelse, om . . . greffvens härkompst etc. (J P Holmius, Vo-tum Davidicum . . . thet är een innerlig Da-vidz böön til Gudh . . . then 1. maij . . . 1632. Tå . . . Joachim Brahes . . . efterlåtna lekamen vardt ... til sin hvilokammare buren och beledsagat, Sthlm u å, 4:o, s [40—45] ). — En predikning öffver . . . Gustaff Adolph then store . . . när H. s. ms lekamen begroffs uthi Gråmunka kyrkio i Stockholm; hollen . . . then 22 junij, åhr 1634. Sthlm 1634. 4:o. (42) s. [Andra uppl] Sthlm 1634. 4:o. (38) s. Cal-mar u å. 4:o. (45) s. [Nya uppl i utdrag:] Predikan; som hölls i Riddarholms kyrkan då K. Gustaf II Adolfs likkista första gången omgavs af Sveriges kärlek och tårar . . . Jemte åtskilliga utdrag . . . Sthlm 1832. 50 s. [Utg av P Wieselgren.] Ur: Begrafningspredikan i Gråmunkakyrkan i Stockholm den 22 juni 1634 (Sveriges kristliga studentrörelses skriftserie, 9: B R Hall, Vid Gustaf II Adolfs bår. Ur samtida minnestal. Utdrag, d 1, Uppsala 1910, s 35—47). — En predikning hållen i Uppsala dom kyrkio 7 oct. 1632. Öffver välborne herr Carl Baneer til Wästenåå, guber-natöör uthi Pryssen, etc. Calmar 1635. 4:o. (28) s. ¦— Linköpings gymnasii äldsta enskilda skolordning. [Rubr:] En liten Undervijs-ningh om gymnasio och paedagogio i Linkö-pingh skriffvin then 17 Novembris an. 1633 (Redogörelse för Linköpings . . . elementarläroverk under läse-året 1864—65 . . ., Linköping 1865, s 56—59). — Handlingar rörande Johannes Botvidis episkopala verksamhet (H Lundström, Undersökningar och aktstycken. Bidrag till svenska kyrkans historia, Uppsala 1898, s 73—97). — Forma consisto-rii [ecclesiastici Elbingensis], 1627 (UUÅ 1908. Teologi. 1: H Holmquist, De svenska domkapitlens förvandling till lärarekapitel 1571—1687, Uppsala 1908, s 3—7).

Källor och litteratur

Källor o litt: Red:koll:s arkiv F I: 200, RA; C L v Schantz genealogier, RHA.

[C Adlersparre,] Hist samhar, 2 (1795), särsk s 369 f, 377; N Ahnlund, Ståndsriksdagens utdaning 1592—1672 (Sveriges riksdag, 1:3, 1933); C Annerstedt, UU:s hist, 1 (1877); G Arndt, Die Kirchenordnung des Schwedenkönigs Gustav Adolf fur die Stifter Magdeburg und Halberstadt vom Jahre 1632 (Deutsche Zeitschrift fur Kirchenrecht, 11— 12, 1902); T Berg, Johan Skytte (1920), s 280; Catalogi studiosorum scholae Marpur-gensis antiquissimi particula, 2 (1872); H Cnattingius, Den centrala kyrkostyr i Sverige 1611—36 (1939); dens, Tillkomsten av Gustav II Adolfs bibel 1618 (Festskr utg av teol fak i Uppsala 1941 till 400-årsminnet av bibelns utgivande på sv 1541, 1941), s 31; dens, Johannes Rudbeckius o hans europeiska bakgrund (1946); Collijn; E Fries, Johan Classon Risingh (HT 1896), s 33 ff; Frälseg 1—2 (1931—35); A Gierow, Bidr till det sv mili-tärkyrkoväsendets hist (KÅ 1917) s 183 ff, 195; B R Hall, Vid Gustaf II Adolfs bår (1910), s 5, 35—47; dens, Johannes Rudbeckius, 1 (1911); O Hassler, Från Östra Ed till Skeninge. Bilder ur kyrko- o kulturlivet på Linköpings stift under Gustav II Adolf (1932), s 7—10, 13—16, 28 ff; G Hellström, Gustav II Adolfs nyreglering av Staden inom broarna (SSEA 1943), s 21; B Helmfrid, Fogdar o borgmästare i Norrköping 1567—1618 (PHT 1960), s 123, 145; dens, Tiden 1568— 1655 (Norrköpings hist, 5, 1965); H Herme-rén, Johannes Lenaeus o bibeleditionen 1618 (KA 1942), s 243 f; H Holmquist, De sv domkapitlens förvandling till lärarekapitel 1571—1687 (1908), s 59 ff, 126, 164; dens, Sv kyrkan under Gustav II Adolf (Sv kyrkans hist, 4: 1, 1938); A Isberg, Sv segregations- o konversionspolitik i Ingermanland 1617— 1704 (1973); E Jacobs, Die Wiederherstel-lung des evangelischen Kirchenwesens im Erzstift Magdeburg und im Hochstift Hal-berstadts durch König Gustav Adolf von Schweden im Jahre 1632 (Zeitschrift des Harzvereins fiir Geschichte und Altertums-kunde, 30, 1897); Jonas Petri, likpr över J (1636); S Kjöllerström, Gonsistorium majus i Linköpings stift (Från skilda tider. Studier tillägn Hjalmar Holmquist, 1938); dens, Biskopstillsättningar i Sverige 1531—1951 (1952); G E Klemming o J G Nordin, Sv boktryckeri-hist 1483—1883 (1883); T Käl-vemark, Petrus Petrejus o Johannes Botvidis skildringar av den ryska kyrkan (KA 1969); K K:son Leijonhufvud, Botvid Borgmästares släkt (PHT 1906); E Liedgren, Sv psalm o andlig visa (1926); S Lindegård, Consisto-rium regni o frågan om kyrklig överstyr (1957); S Lindroth, Paracelsismen i Sverige till 1600-talets mitt (1943); Linköpings gymnasiums hist 1627—1927 (1927); Linköpings hm, 1 (1846); dito, 1 (1919); H Lundgren, Herman Samsonius till Johannes Botvidi (NTBB 1942); H Lundin, Joannes Baazius kyrkl reformprogram (1944); H Lundström, Undersökn:ar o aktstycken. Bidr till sv kyrkans hist (1898); Die Matrikel der Universi-tät Rostock, 2 (1891); A Munthe, Västra Södermalm intill mitten av 1800-talet (1959); R Murray, Sthlms kyrkostyr intill 1630-talets mitt (1949); C T Odhner, Sveriges inre hist under drottning Christinas förmyndare (1865), s 10, 313; N Runeby, Monarchia mixta (1962); H Schneider, Joachim Morsius und sein Kreis (1929), s 82; H Schuck, Sv literaturhist, 1 (1890); SRP 2—6 (1880— 91); S:t Nikolai kyrkas i Sthlm vigselbok, 1 (1894), s 19; V Söderberg, Historieskrivaren Arnold Johan Messenius (1902), s 24 f; K Tarkiainen, Käsityksiä Venäjästä Ruotsin valtakunnassa 1600-luvun alussa (HAik 1970), s 99, 104; dens, Den sv synen på den grekisk-ortodoxa religionen i början av 1600-talet (KA 1971), s 123—34, 138; P E Thyse-lius, Bidr till sv kyrkans o läroverkens hist (1848), s 161 ff; UUM 1 (1900—11); A Westén, Sv kongl hofclericiets hist, 1 (1799); G Westin, Sv kyrkan o de protestantiska enhetssträvandena under 1630-talet (1934); G Westling, Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet (KA 1914), s 158—181; K B Westman, Gustaf II Adolf o sv kyrklig expansion (1916), s 15, 22 ff; H Wijkmark, Kyrkohist fragment (1937), s 138 ff.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Botvidi, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12102, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12102
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Botvidi, urn:sbl:12102, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-23.