Johannes Nicolai

Född: – Örebro län, Örebro län (i dåv. Noraskog)
Död:1574-01-01 – Västerås domkyrkoförsamling, Västmanlands län

Biskop


Band 20 (1973-1975), sida 226.

Meriter

Johannes Nicolai (Hans Nilsson) Ofeegh (Athanatus), f i dåv Noraskog, Ör, d 1 jan 1574 i Västerås. Fadern var bergsman, modern hette trol Anna. Inskr vid univ i Wittenberg hösten 39, skolmästare i Strängnäs trol 40–49, kh i Sthlm 53, ordinarius där 57, ordinarius (biskop) i Västerås från okt el nov 62.

G före 26 maj 49 m Ragnhild Haraldsdtr, d senast 91, dtr till Harald Olsson i Vällinge, Salem, Sth, o Märta Pedersdtr samt senare omg m köpmännen Lille Jöns Andersson (75) o Hans Stut (84 el 85) i Sthlm.

Biografi

J:s verksamhet som skollärare i Strängnäs är betygad 10 april 1544, då han av Gustav I erhöll den öde domprostgården som livstidsförläning. Hans avsikt var att bebygga tomten. Redan 27 april skrev kungen till biskop Botvid Sunesson i Strängnäs och frågade, "vad gagn den skolmästaren gör oss eller vad han lär sina djäknar, medan det finns icke en, som kan skriva oss ett rätt och klart register". J stiftade emellertid ganska snart närmare bekantskap med kungen, då han 1548 bortbytte delar av sitt arvegods på Noraskog mot den nyssnämnda tomten samt en angränsande löt och en liten täppa. En av J:s lärjungar i Strängnäs var den sedermera beryktade Jöran Persson, som även hörde till hans umgängesvänner.

Sannolikt mycket tack vare sin svåger Dionysius Beurrasus kom J att 1553 efterträda Olaus Petri som kyrkoherde i Sthlm och blev vid den stora stiftsdelningen 1557 den förste ordinarius, som biskoparna då kallades, i det nyinrättade Sthlms stift. I Sthlm ägde han sedan 1556 en fastighet på Västerlånggatan. J anlitades som läkare både av Gustav I och andra, vilket tyder på att han även ägnat sig åt medicinska studier. Under kungens sista sjukdom var han ständigt hos denne (berättelse av J tr i HH).

Liksom ett flertal tyska landsfurstar ansåg Erik XIV, att reformationen skulle fullföljas och en del "papistiska, ogudaktiga ceremonier och andra olidliga artiklar" såsom de många altarena, bilderna i kyrkorna samt elevationen skulle avskaffas. Följden härav blev en strid även om själva nattvardsuppfattningen. Vid förhandlingarna i Sthlm 1562 visade det sig, att åsikter framförts som väckt anstöt och oroligheter. Erik XIV utpekade härvid särskilt J och ålade denne att skriftligen avge en bekännelse om nattvarden, och J skall både muntligt och skriftligt ha gjort sin "uppenbara villfarelses bekännelse och rekantation". Av fruktan för fortsatta strider flyttades han på hösten 1562 som ordinarius till Västerås.

Till de omstridda frågorna hörde även, om man vid nattvarden kunde använda någon annan dryck än vin. Liksom man i Tyskland på en del håll ansåg, att man kunde använda bröd i stället för oblater, menade de till Sverige invandrade kalvinisterna, att vinet kunde ersättas med mjöd, körsbärsvin eller rent av vatten. Beslutet i Sthlm 1562 blev emellertid, att Kristi instiftelse inte fick rubbas. Vid brist på vin "måste man låta bliva omässat". Som "vattenmässornas" försvarare uppträdde J strax efter sthlmsmötet. På grund av kriget mot Danmark blev vinbristen i landet ett praktiskt problem, och då prästerna följde beslutet från 1562, klagade allmogen. I denna situation uppträdde både J och Beurrasus som "vattenmässornas" försvarare. Erik XIV ville visserligen inte veta av något kätteri men krävde, att allmogen skulle få "sakramentet och mässa i tillbörliga tider". I brev till sitt stifts präster förklarade J, att mässfall inte fick ske och att prästerna hellre skulle mässa med vatten "och utspisa sakramentet därmed än låta stå tillbaka för den vinbrists skull". En motsatt åsikt hävdades av ärkebiskop Laurentius Petri, som häftigt bekämpade "vattenmässorna". Sedan Erik XIV hört några tyska teologer i tvistefrågan och vinbristen minskade, underskrev även J i april 1565 en skrift, vari "vattenmassorna" förbjöds. Den s k likvoristiska striden var därmed slut.

Vid Johan III:s trontillträde utnämndes J liksom övriga ordinarier i de medeltida biskopsdömena till biskop, och Västeråsstiftet återställdes i sin medeltida omfattning. Den förutvarande ordinarius i Tuna, Erasmus Nicolai, blev J:s domprost. Vid sitt sista prästmöte 1573 föredrog J en av honom författad klockarlag.

Författare

Sven Kjöllerst



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Een kort undervijsning om stoormechtig herra och förstis, Gustaff Erichs-sons . . . herliga afflijdande ... 1560 (HH, d 20: Anteckningar från det sextonde seklet . . ., Sthlm 1905, s 121—153).

Källor och litteratur

Källor o litt: S Kjöllerström, Striden kring kalvinismen i Sverige under Erik XIV (1935); dens, Kräkla o mitra (1965); B Lager, Lille Jöns Andersson, en storköpman i 1500-talets Sthlm (PHT 1964); R Murray, Sthlms kyrkostyr intill 1630-talets mitt (1949); Strängnäs hm, 2 (1964), s 103 f; Västerås hm, 1 (1939), s 320 ff o 653 f.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johannes Nicolai, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12117, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Kjöllerst), hämtad 2019-02-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12117
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johannes Nicolai, urn:sbl:12117, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Kjöllerst), hämtad 2019-02-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se