Carl J Johansson

Född:1867-07-08 – Frustuna församling, Södermanlands län
Död:1941-01-25 – Björnlunda församling, Södermanlands län (i Uppmälby)

Riksdagsledamot


Band 20 (1973-1975), sida 252.

Meriter

Johansson, Carl Johan, f 8 juli 1867 i Frus-tuna, Söd, f 25 jan 1941 i Uppmälby, Björnlunda, Söd. Föräldrar: hemmansägaren Johan Andersson o Brita Karlsdtr. Hemmansägare, led av AK 12—40 (led av jordbruksutsk från 18, ordf där från 28), av Södermanlands läns landsting från 14, av jordkommissionen 18—23, av kommunal-fullm 19, av Södermanlands läns skogsvårdsstyr från 19, av bl a 1928 års skogsvårdkomm okt 28—dec 29, 1929 års vägsakk nov 29— febr 33, 1932 års kronojordsutredn okt 32— jan 35 o 1936 års arrendeutredn maj 36— nov 38.

G 17 nov 89 i Frustuna m Johanna Lovisa Johansson, f 25 aug 68 i Kattnäs (Söd; nu: Frustuna-Kattnäs), f 17 jan 49 i Helgesta, Söd (enl db för Björnlunda), dtr till lantarbetaren Johan Erik Eriksson o Lotta Eriksson.

Biografi

Carl J utmärkte sig i unga år för vad man kallade ett gott huvud. Han var pålitlig vid de då obligatoriska husförhören och prästen berättade med tillfredsställelse, att han alltid lämnade korrekta svar på hans frågor. Tidigt blev han också uppmärksammad och mött med förtroende, då han tog till orda i socknens och bygdens allmänna angelägenheter. Han anslöt sig i unga år till det socialdemokratiska partiet, vilket väckte uppseende och härmade många, eftersom man tyckte att dess program inte passade för en bonde med hemman och egna produktionsmedel. Han ägde sedan 1897 egendomen Uppmälby i Björnlunda. Inför riksdagsman-navalet 1911, då en reform i valsättet släppte fram tidigare utestängda till valurnorna, placerade valkretsens industriarbetare J på valbar plats. Han kom i fortsättningen att behålla deras förtroende och stod som första namn på listan tills han själv bad att få slippa 1940.

J var ingen stor talare. I riksdagen ägnade han sig framför allt åt jordbrukets problem och tillvann sig respekt i alla läger, då han på sitt trygga och jordnära sätt tog till orda. Han visste alltid vad man rimligen kunde veta om de enkla människornas var- dagsbekymmer, som han levandegjorde i drastiska bilder och ibland hj ärtknipande berättelser. I sin valkrets var han en flitig talare, ärad och aktad för sina underfundiga formuleringar lika mycket som för sitt stillsamma och trygga framträdande.

1918 blev J-ledamot av jordbruksutskottet, där han tio år senare blev ordf. Han behöll sedan denna post under resten av sin riksdagstid. Efterhand anförtroddes honom många uppdrag i anslutning till hans ställning som expert på landsbygdens problem. Sålunda blev han ledamot av bl a jordkommissionen och vägsakkunniga. Han var känd för sparsamhet inte bara för egen del utan även med statens utgifter, och 1929—32 tillhörde han statsrevisorerna.

Även i hembygden var Uppmälby, som han kallades, verksam på flera sätt. I Södermanlands läns landsting tilldelades han från början en plats i förvaltningsutskottet. Tillika var han kommunalfullmäktig i hemsocknen under många år. Han var en flitig och mångbetrodd man, och många undrade när han fick tid att sköta sitt jordbruk. Hans grannar och närboende försäkrade dock, att hans jord var väl hävdad och att husen hölls i föredömligt gott skick. Vid hans frånfälle uttalade representanter för samtliga riksdagens partier sin respektfulla beundran för hans energi och prisvärda personliga egenskaper.

Författare

Ragnar Casparsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Några ord till lantarbetarna. [Rubr.] Eskilstuna 1919. 4 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Klipp, AA. — Förteckn över statl utredn:ar 1904—1945 (1953); C Lindhagen, Memoarer, 3 (1939), s 135 f; O Nyman, Sv parlamentarism 1932—1936 (1947); Reg till riksdagens prot med bih 1911—1920, 1 (1922), 1921—1930, 1 (1933), 1931— 1940, 1 (1942).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl J Johansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12132, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Casparsson), hämtad 2019-02-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12132
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl J Johansson, urn:sbl:12132, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Casparsson), hämtad 2019-02-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se