J Erik Johansson

Född:1893-12-03 – Vassända-Naglums församling, Älvsborgs län
Död:1973-05-01 – Göteborgs Johannebergs församling, Västra Götalands län

Uppfinnare, Maskiningenjör


Band 20 (1973-1975), sida 260.

Meriter

Johansson, Johan Erik, f 3 dec 1893 i Vass-ända-Naglum, Älvsb, d 1 maj 1973 i Gbg, Johanneberg. Föräldrar: lantbrukaren Carl J o Amalia Vilhelmina Andersson. Inskr vid Chalmers tekn inst sept 11, utex därifrån juni (trol 22) 16, ing vid ab Götaverken 16, övering där 51—58. — IVA:s GM 33, Sv teknologfören:s Polhemspris 40, LIVA 41, Gustaf Dalén-medaljen 55, tekn hedersdr vid Chalmers tekn högsk 8 juni 63. — Ogift.

Biografi

Erik J var under hela sin aktiva tid knuten till ab Götaverken. Han utvecklade där en omfattande uppflnnar- och konstruktionsverksamhet inom det värmetekniska området. Av de många konstruktioner, som han utarbetade, märks bl a ett system för utnyttjande av värmeinnehållet i avgaserna från dieselmotorer för generering av ånga. Detta system kom till användning på ett stort antal tankmotorfartyg under 1930- och 40-talen.

Mot slutet av 1920-talet framtog han den uppfinning som kom att vinna den största spridningen, nämligen den s k ångturbokompressorn. Här utnyttjas energin i avloppsångan från kolvångmaskiner på ett sådant sätt att dessa får en betydligt förbättrad verkningsgrad, varvid en motsvarande bränslebesparing ernås. Genom licenstagare i England, Frankrike och Japan kom J:s ångturbokompressor att installeras i ett hundratal ångfartyg runt om i världen före och under andra världskriget. Under samma period utvecklade J ett system där dieselmotorns avgaser vid ett relativt högt tryck togs ut till en kolvmaskin eller turbin som utgjorde den drivande delen i maskineriet. Man erhöll härigenom ett synnerligen flexibelt maskinarrangemang, som bättre kunde utnyttjas exempelvis i ett fartygs begränsade utrymmen. Dessutom kunde man, vid fartygsdrift, med den till propelleraxeln kopplade kolvmaskinen eller turbinen arbeta inom ett betydligt större varvtalsområde än vad en dieselmotor kopplad direkt till propellern tillät.

Detta system, som sedermera gått under benämningen drivgassystemet, fick sin första tillämpning på ett lokomotiv, Gotaloket, som togs fram i ett samarbete mellan ab Götaverken och Nydqvist & Holm ab. Sin största användning fick emellertid systemet för fartygsdrift, och drivgasmaskinerier installerades t ex på minkryssaren Clas Fleming och bevakningsfartyget Skagerak. Med erfarenheten från bl a Gotaloket ledde J efter kriget konstruktionen av ett mycket avancerat drivgaslok som 1955 levererades till Statens järnvägar.

Jämsides med de här nämnda systemuppfinningarna utvecklade J ett stort antal eleganta maskinkonstruktioner såsom kvadrupelångmaskin, matarvatten- och luftförvärmare, ångöverhettare, kondensorer, ångstrålluftsugare, avgasångpannor samt under krigets slutskede en snabbgående dieselmotor för sv torpedbåtsvapnet. Denna högeffektmotor var i och för sig en milstolpe inom motortekniken, men väl i drift hade redan gasturbinkonstruktioner från krigsmarinerna börjat ersätta dieselmotorn på detta speciella område.

De erfarenheter, som torpedbåtsmotorn givit, kom emellertid till stor nytta under efterkrigstiden, när den stora kapplöpningen om konstruktion av tankfartygsmaskinerier med allt högre effekter vidtog. J angav sålunda riktlinjerna för vidareutvecklingen av den mer ortodoxa dieselmotor som då tillverkades för handelsfartyg vid Götaverken. Denna den s k Götaverken-motorn kunde därför följa med och tidvis leda i den hektiska tävlan som råder mellan världens olika tillverkare av fartygsdieselmotorer.

Under J:s sista år vid Götaverken kom hans eminenta kunskaper att anlitas vid projektering av ångturbinmaskinerier med höga effekter, vilka blivit aktuella på grund av de ständigt ökade fartygsstorlekarna. Frågan om atomdrift av fartyg hade också kommit i förgrunden vid denna tid, och J kunde genom ingående analyser framlägga det erforderliga beslutsunderlaget för Götaverkens policy härvidlag.

Vid sidan om sitt banbrytande arbete hos Götaverken togs J vid många tillfällen i anspråk för tekniska utredningar beträffande fartygsmaskineriers konstruktion och förbättringar. Sålunda var han rapportör vid världskraftkonferensen i Sthlm 1933; han var även sakkunnig vid tillsättandet av professurer i Skandinavien inom fartygsmaski-neriområdet och engagerad av marinen för studier av avancerade system för framdrivning av krigsfartyg. Efter sin pensionering 1958 anlitades han vid flera tillfällen inte bara av Götaverken utan även av andra företag och av institutioner med anknytning till varvs- och sjöfartsnäringen.

J:s kapacitet var unik därigenom att han så fulländat behärskade såväl det ångtekniska som det motortekniska området. Han var dessutom en driven konstruktör och kunde vid ritbordet med utomordentlig precision fastlägga ett maskineri i dess minsta detalj. Hans mångåriga uppfinnarverksamhet resulterade i ett stort antal patent, föredrag och artiklar i fackpressen. Han blev känd och uppskattad i marintekniska kretsar runt om i världen, framförallt i USA och i Japan, där han hade många kontakter bland forskare och tekniker som sysslade med likartade problem.

J var en fin människa och god kamrat, som med sitt försynta och rättframma sätt hade lätt att få vänner. Han var särskilt i sina tidigare år en intresserad jägare och framstående aktiv medlem av Gbgs kägelklubb.

Författare

Anders Linden



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Förbränningskraftanläggning uppdelad på generator och motor (Chalmers tekniska institut 1829—1929. Minnesskrift utg med anledning av institutets 100-åriga tillvaro. Under red av G Bodman, Göteborg 1929, 4:o, s 351—356). — The Götaverken system of marine steam-engine economy (The shipbuilder and marine engine builder, vol 39, 1932, London & Newcastle-on-Tyne (tr Liverpool & London), 4:o, s 364—370). — [Maskintillverkningen vid Götaverken.] Tillverkningen av förbränningsmotorer och moderniseringar av fartygsångan-läggningar (Götaverken, n:r 8, Göteborg 1941, s 97—104). — Nyheter på fartygsmaskineriets område (ibid, 10, tr 1947, s 57— 61, 64—69). — A highly supercharged two-stroke light-weight diesel engine (Congrés international des machines å combustion, [4,] Colloque 1957 — Zurich, Paris (tr Zurich) u å, s 167—184; tills med L G Thulin).

Källor och litteratur

Källor o litt: A quadruple-turbo-compres-sor combination (The marine engineer, vol 69, 1946); An unusual engine room (The compass, vol 23, 1953, nr 2); G Bodman, Chalmers tekn inst. Matr 1829—1929 (1929); [D M,] Driftresultat med Götaverkens turbokompressorer (Maskinbefälsförb:s tidskr 1942); Swedish diesel-cum-gas-turbine locomotive. Götaverken 1,000-hp machine (The oil engine and gas turbine, vol 22, 1954—55); L. H Tenner, Crank-piston gasgenerator locomotives (The society of auto-motive engineers transactions, vol 69, 1961); The "Kinjosan Maru" and "Kinposan Maru". The first japanese steamships equip-ped with Mitsui-Götaverken turbo-com-pressors (The shipbuilder and marine engine builder, vol 45, 1938). — Nekr:er i dagspressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Erik Johansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12137, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Linden), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12137
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Erik Johansson, urn:sbl:12137, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Linden), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se