K Gustav Johansson

Född:1895-03-13 – Ransbergs församling, Skaraborgs län
Död:1971-04-09 – Oscars församling, Stockholms län

Tidningsman, Politiker


Band 20 (1973-1975), sida 267.

Meriter

Johansson, Karl Gustav, f 13 mars 1895 i Ransberg, Skar, d 9 april 1971 i Sthlm, Osc. Föräldrar: lantbrukaren Alfred J o Hilda Fredriksdtr. Livsmedelsarbetare 10— 21, medarb i Folkets dagblad Politiken (FDP) 21, studier vid Brunnsviks folkhögsk 21—22, led av Sveriges kommunistiska ungdomsförb:s centralstyr 21—28, tf red för Stormklockan 22, red där 23—27, led av kommunistiska partiets centralkomm 27 o 29—64, utrikesred o tf chefred i FDP 27— 29, red i Ny dag 30, chefred där 34—jan 59, led av stadsfullm i Sthlm 42—44, av AK 45—62.

G 20 juni 29 i Sthlm, Engelbr, m FL Signe Gertrud Eva Palmær, f 11 febr 04 där, Hedv El, dtr till prof Knut Wilhelm P o Signe Elisabet Dillner.

Biografi

Gustav J arbetade från 1910 som livsmedelsarbetare, först i Sthlm, senare en kortare tid i Gävle, och inträdde 1914 i socialdemokratiska partiet och dess ungdomsförbund. Han följde 1917 ungdomsförbundet vid brytningen med socialdemokraterna. I samband med splittringen av det socialdemokratiska vänsterpartiet 1921 och tillkomsten av Sveriges kommunistiska parti invaldes J i egenskap av det vänstersocialistiska ungdomsförbundets distriktsordf i Gästrikland i det under kommunistiskt namn ombildade ungdomsförbundets centralstyrelse och verkställande utskott. 1921 medarbetade J vidare en kort tid i FDP, som i likhet med ungdomsförbundets organ Stormklockan medförts av den kommunistiska majoriteten vid sprängningen. En period tillbringade J på Brunnsviks folkhögskola.

Redan 1917 hade J börjat medarbeta i Stormklockan. Efter att 1922 ha inträtt som tf redaktör för tidningen blev han kongressvald redaktör 1923 men återvände 1927 till FDP som utrikesredaktör och inträdde samtidigt i kommunistiska partiets centralkommitté. 1928 lämnade han ungdomsförbundets centralstyrelse.

Under 20-talets tre stora partisprängningar till vänster om socialdemokraterna följde J konsekvent den kominterntrogna gruppen, liksom han redan 1917 anslöt sig till den radikalare utbrytningen ur socialdemokraterna. Vid "andra sprängningen" 1924, som medförde Höglund-falangens successiva återvändande till socialdemokraterna, tillhörde J med Stormklockan majoriteten mot Zeth Höglund (bd 19), vars relationer till ungdomsförbundet blivit alltmer spända efter "första sprängningen" 1921. "Tredje sprängningen" 1929 innebar att Karl Kilbom och majoriteten i partiledningen — medförande FDP — bröt med Komintern och fortsatte som fristående kommunistiskt parti, från 1934 det s k socialistiska partiet. J anslöt sig på hösten 1929 tillsammans med Hugo Sillen, Sven Linderot och större delen av ungdomsförbundets ledning till den kominterntrogna minoriteten inom centralkommittén och måste därmed lämna FDP.

De s k sillénkommunisterna, som kunde överta själva partiapparaten, utgav från 2 jan 1930 Ny dag, sedan man okt—dec 1929 utgett Stormklockan som sexdagarstidndng i konkurrens med FDP. Efter att redan från starten ha ingått i Ny dags redaktion efterträdde J 1934 Sillen som huvudredaktör för tidningen. Sillen synes ha varit mindre benägen att driva den folkfrontspolitik, som aktualiserades vid 30-talets mitt och 1935 officiellt påbjöds från Moskva. Ny dag övergick samtidigt till morgonutgivning.

Som huvudredaktör för Ny dag kvarstod J tom jan 1959, då han efterträddes av C-H Hermansson, men han medverkade även under 60-talet i tidningen. J genomförde bl a tidningens flyttning 1938 till de nya lokalerna på Kungsgatan 84 med utökad tryckerikapacitet samt lyckades trots transportförbudet 1940—43 redan under kriget inleda 40-talets uppåtgående trend för tidningens upplaga. Vid 50-talets början inträdde däremot en stagnation och tillbakagång i upplageutvecklingen, som gick parallellt med partiets riksdagsrepresentation.

Redan 1929 inträdde J i det nybildade kominterntrogna kommunistiska partiets centralkommitté och arbetsutskott, där han kvarstod till 1964. J var även ledamot av Sthlms stadsfullmäktige samt av AK. Särskilt inom den kommunistiska politiken i Sthlm intog han under 40- och 50-talen en ledande ställning.

Personligen öppen och tillgänglig var J en stridbar och energisk debattör såväl med pennan som i talarstolen. Särskilt under 20-talet bedrev han en omfattande agitationsverksamhet på kommunistiska ungdomsförbundets uppdrag. Sin moskvatrogna grundinställning förblev J utan avbrott trogen med ett intensivt engagemang. I Svenska folkets undangömda öden (1969) hävdade han en konsekvent stalinistisk tolkning av bl a förspelet och inledningen till andra världskriget.

J:s litterära begåvning resulterade förutom i en omfattande politisk debattlitteratur i en lyrisk produktion — dikter, visor och kupletter — som han utgav under pseudonymen Hjorvard, delvis tillsammans med Ture Nerman. Några texter skrevs för Ernst Rolf och Karl Gerhard. Förutom Hjorvard har J som skribent använt signaturerna Hard och G. J.

Författare

Leif Gidlöf



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ms från 50- o 60-talen hos FL fru Eva Palmaer, Sthlm.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Familjeidyll. Skådespel i en akt. Åv Hjorvard. Sthlm 1925. 24 s. [Pseud.] (Arbetarteatern, 2.) — Sanningen om Sverge. Av Hjorvard. Sthlm 1925. 14 s. [Pseud; resonerande förlagskatalog för förlaget Fram.] — Fronten vid Luntmakargatan. Orsakerna till arbetarrörelsens splittring och vägen till proletariatets kämpande enhetsfront. Sthlm 1925. 31 s. — Hjorvard: Rim-saltat. Dagsländor och smädevisor. Sthlm 1926. 71 s. [Pseud.] — Kupletterna ur Pansarkryssaren Per Albin. Flottrevy . . . Sthlm 1927. 19 s. (Tills med T Nerman.) 2.-3. uppl så. — Kupletterna ur Hoppla, va dom lever eller På kryss med "Per Albin" — med Hårleman i kölvattnet . . . Sthlm 1928. 21 s. (D:o.) — Ur Svenska Blå Blusens visor och kupletter. Av Hjorvard. Sthlm 1928. 7 s. [Pseud; d:o.] — Kommunismen. En kristidsföreteelse eller en segrande världsrörelse? Reflektioner kring de polska, franska, tyska och svenska valen. Sthlm 1928. 19 s. — Krigshetsarnas dimbildningsbataljon. En vidräkning med den pacifistiska propagandan. Sthlm 1929. 39 s. [Annan uppl s å med om-slagstit:] Arbetarklassen inför ett nytt 1914. 31 s. — Hjorvards nya kupletter. Sthlm 1929. 8 s. [Pseud.] 2. uppl 1930. 15 s. — Ur Svenska Blå Blusens visor och kupletter. Av Hjorvard. Göteborg 1930. 11 s. (Pseud; tills med Ragnar o Ave.) — Svenskby-skandalen. Sthlm 1930. 48 s. — Kreugerkoncernens Kilbomsfi-lial. 1. uppl [!] Sthlm 1932. 40 s. — Hejda kriget! Värna freden! [Omsl.] Sthlm 1935. 31 s. — Folkfrontens segrar i Frankrike och Spanien. [Omsl.] Sthlm 1936. 14 s. — Trot-skij och trotskismen. [Omsl.] Sthlm 1937. 47 s. — Banbrytaren. Högdramatisk kollektivopera i 14 akter av Hjorvard. Sthlm 1939. 15 s. [Pseud.] — Den stora illusionen. [Omsl.] Sthlm 1939. 31 s. — Krigets väg och fredens. Fakta och dokument om kommunistiska partiets politik. Sthlm 1940. 40 s. 2. uppl så. — Resa i Baltikum. Sthlm 1940. 40 s. — Provokationer, processer, polisövergrepp. [Omsl.] Sthlm 1941. 31 s. — Hjorvards visor. Ett urval från 20 år. Sthlm 1942. 31 s. [Pseud.] [Rev uppl:] Hjorvards visor. Ett urval från mer än 30 år. Utg av Sverges kommunistiska parti. Sthlm 1957. 47 s. — För enhet i arbetarleden (Mellan världskrigen. Bidrag till Sverges kommunistiska partis historia, Sthlm 1942, s 111—122). — Käck rebell. Politik, satir och respektlöst rimmeri. Ett urval . . . artiklar, kåserier, dikter och kupletter. [Förtit:] Gustav Johansson till 50-årsdagen. Sthlm 1945. 336 s, 1 pl. — Carsten Halvorsen: Revolutionens ambassadör. Alexandra Kollon-tays liv och gärning (åren 1872—1917). Sthlm 1945. 266 s. [Pseud.] [Norsk övers:] Alexandra Kollontay. Hendes liv og gjerning 1872—1917. Oslo 1946. 290 s, 9 pl. — 30 års sovjetmakt. Sthlm 1947. 24 s. — En skugga av sig själv. Radiodialog av Hjorvard [pseud] (Sketcher och kupletter om krångel-Sverige, Sthlm 1947, s 9—12). — Politiska knuten. Sthlm 1948. 23 s. (Dagspolitik, 41.) — Sovjet och vi. [Omsl.] Sthlm 1950. 23 s. — Svaret på förtalskampanjen mot kommunisterna. Sthlm 1952. 19 s. (Dagspolitik, 55; tills med H Hagberg.) — Sagt på frukostrasten. Om prisstegring, skatteplundring och krigsfara. [Omsl.] Sthlm 1952. 23 s. — Vanartiga barn. Sthlm 1955. 166 s. — Storstadens murare. Fackföreningens historia 1935—1965. [Stockholms murarefackförening.] Sthlm 1965. 176 s, 18 pl-bl. — Från grupp till yrkeskår. Fem år av åttio i trettiosexans historia. Perioden 1963—68. [Förtit:] Svenska byggnadsarbetareförbundet. Avdelning 36. 80 år. Sthlm (tr Oskarshamn) 1968. 125 s. — Säpometoder, tjallare och mytomaner. [Staffanstorp, tr] Uddevalla 1968. 182 s. (Boc-serien.) — Svenska folkets undangömda öden. [Staffanstorp, tr] Uddevalla 1969. 199 s. (Ibid.) — Lenin och Sverige (Lenin och den nordiska arbetarrörelsen. En samnordisk antologi . . ., Sthlm (tr Ystad) 1970, s 9—87).

Källor och litteratur

Källor o litt: Klippsaml :ar i AA o Sveriges pressarkiv o pressmus, Sthlm.

Art i Stormklockan, jubileumsnr 1938; nekr o art:ar i Ny dag 14—16 april 1971; T Ner-man, Allt var rött (1950); PK:s porträttmatr 1952 (1951); S Rydenfelt, Kommunismen i Sverige (Samhällsvetensk studier 10, 1954); Å Sparring, Från Höglund till Hermansson (1967); Sthlms stadsfullm 1938—1963 (1967).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Gustav Johansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12143, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2021-10-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12143
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Gustav Johansson, urn:sbl:12143, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2021-10-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se