Johan-Olov Johansson

Född:1874-08-12 – Skutskärs församling, Uppsala län
Död:1955-05-11 – Brännkyrka församling, Stockholms län

Författare, Kommunalpolitiker, Fackföreningsfunktionär


Band 20 (1973-1975), sida 291.

Meriter

Johansson, Johan-Olov, f 12 aug 1874 i Skutskär, Älvkarleby, Upps, d 11 maj 1955 i Sthlm, Brännkyrka. Föräldrar: bruksarbetaren Olof Petter J o Maria Mathilda Olsén. Smedlärling vid Horndals järnbruk 88—96, smed där 01—05, valsmästare 05—08, ombudsman i Järn- och metallarbetareförb 08—13 (sekr 13—20, ordf 20—25), red för Järnarbetaren 11, led av LO:s represen-tantskap 18, led av komm ang industriell demokrati juni 20—mars 23, av landssekretariatet 21, v ordf i ABF 24—28, kassör i LO 25—36, led av drätselnämnden i Sthlm 27—35 (v ordf 31—35), av styr för ab Sthlms tomträttskassa 27—43 (v ordf 30— 32, ordf 32—43, VD 37—43), sv delegat vid internat ekonom konf i Geneve 27, sakk rör frågan om ny handelstraktat med Frankrike juni 27—okt 32, led av stadsfullm i Sthlm 31-42 (ordf 35—38), av stadskollegiet 31—38 (ordf 35—38), ordf i Sthlms besparingsnämnd 33, i SAP:s stadsfullm :grupp 33—35, led av styr för Sthlms arbetarekommun 33—34, ordf i Sv stadsförb 36-4-2, i dess finansråd 36—38, i dess stadshist nämnd 36—43, led av Sthlms stadsfullnr.s omorganisationskomm 36—41, ordf i besvärsnämnden 37—38, led av styr för social-inst 39—42.

G 24 maj 00 i Älvkarleby m Stina Larsson, f 2 jan 75 i Hedesunda, Gävl, d 22 nov 54 i Sthlm, Brännkyrka, dtr till koltorparen Anders L o Brita Andersdtr.

Biografi

En månad efter J:s födelse flyttade familjen till Horndal, där fadern arbetade i bruket och där J efter fem år i folkskolan och vid nyss fyllda 14 år anställdes som smedhalva. Han gick den långa vägen inom sitt yrke och tillägnade sig färdigheter som smältsmed, vällare, verkstadsarbetare och slutligen som valsmästare. Som många andra i sin generation tog han intryck av den religiösa väckelserörelsen och nykter- hetspropagandan och såg i arbetarrörelsen en möjlighet till en bättre tingens ordning. Sina tidiga erfarenheter och sitt uppvaknande till social medvetenhet har han skildrat i en av sina böcker med titeln Brofors järnarbetarfackförening.

I den nybildade fackföreningen, som var illa tåld av bruksledningen, blev J tidigt en ledande kraft. Han visste och kunde vad de äldre inte haft tid eller intresse att komma underfund med, och han hade lätt för sig både som talare och skribent. Han vann efter hand kamraternas odelade förtroende, blev kassör i fackföreningen och medarbetade flitigt i förbundstidningen Järnarbetaren.

Det första kollektivavtalet för järnbrukens anställda träffades 1908. I samband härmed valdes Johan-Olov, som han allmänt kallades, till förbundsombudsman. Efter fem år gick han vidare till posten som sekreterare i Järn- och metallarbetareförbundet. 1920 valdes han till förbundets ordf, och efter ytterligare fem år övertog han 1925 uppdraget som Landsorganisationens kassaförvaltare. LO ägde betydande tillgångar i fastigheter och likvida medel, vilka inte oväsentligt ökades under J:s skickliga och kraftfulla ledning. Stort intresse ägnade han arbetarnas frivilliga bildningsrörelse, bl a verkade han för tillkomsten av LO-skolan i Brunnsvik och var under många år styrelsens ordf. J:s insikter i ekonomi och fastighetsförvaltning meriterade honom för ordförandeposten i Sthlms tomträttskassa, som hade tillkommit för att stimulera småhusbyggandet i förstäderna. 1936 lämnade han LO och blev då ordf i Sv stadsförbundet, där han tillika fungerade som finansråd. 1931 invaldes J av socialdemokraterna i Sthlms stadsfullmäktige, där han fyra år senare blev ordf. De representativa uppgifter som ålåg honom i denna egenskap skötte han på ett av alla uppskattat sätt. Han trivdes som stadens "storvisir" och var inte glad, när han en dag föll för åldersstrecket.

J var en både myndig och understundom påstridig politiker. Han reagerade mycket bestämt mot i riksdagen tätt återkommande motioner och därav föranledda utredningsförslag, syftande till åtgärder mot fackföreningsrörelsens rätt till egna avgöranden. Han var i opposition mot lagarna om kollektivavtal och arbetsdomstol 1928 och kunde ibland hävda meningar, som inte var opportuna i partiinstanserna. Han hörde till utredarna i den av den första Branting-regeringen aktualiserade frågan om industriell demokrati. Kommittén under Ernst Wigforss ordförandeskap kom sent omsider med ett förslag om inrättandet av driftsnämnder med rådgivande befogenheter i de industriella verksamheterna. J deklarerade i en amper reservation, att förslaget inte skulle få någon betydelse i förhållandet mellan arbetsmarknadsparterna. En förutsättning för ett verkligt gott resultat vore, hävdade han, "att arbetarna erhåller medbestämmanderätt i fråga om arbetares antagande och avskedande" samt jämväl "rätt till säte och stämma i företagens olika styrelser".

J medarbetade tidigt i fackföreningspressen. Senare förekom han under en följd av år i Social-demokraten under signaturen Garm med småfinurliga kommentarer till dagskrönikan. Han publicerade ett 15-tal böcker och fick en stor och uppskattande läsekrets. Han kände den gamla bruksmiljön från alla sidor och berättade med humor och kärlek om människor han mött eller hört omtalas under sin uppväxttid. I radions barndom var han en ofta återkommande föreläsare. Han förstod att ge liv och gestalt åt smeder och brukspatroner, bönder, präster och läsarpredikanter. På sitt sjungande bergslagsmål berättade han om fattigdom och beroende, om hat och vidskepelse, om i sanning underliga människor. Frågan är om han inte kände sig starkt befryndad med de märkliga existenser som han med sådan bravur levandegjorde för både läsare och lyssnare.

Författare

Ragnar Casparsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Hammarslag. Dikter av Johan Olov. Sthlm 1911. 64 s. [Pseud.] — Johan Olov: Hammarsmide. Dikter. Sthlm 1916. 111 s. [Pseud.] — En vidräkning med förslaget till "lag om vissa åtgärder till främjande av arbetsfred". Sthlm 1917. 32 s. 2. uppl så. — Slaggstänk. Historier om bergslagsfolk av Johan-Olov. Sthlm 1917. 120 s. [Pseud.] — Brofors järnarbetarfackförening. En skildring från arbetarrörelsens genombrottsår av Johan-Olov. Sthlm 1927. 232 s. [Pseud.] [Ny] Uppl 1946. 237 s. ([Omsl:] Folket i bilds förlag, 4.) — Högerhetsen mot fackföreningsrörelsen belyses. Malmö 1931. 14 s. [Anon, sep av art i Social-demokraten sign Garm.] — Smeder, brukspatroner och bergsmän. Sthlm 1933. 190 s. 2.-5. uppl 1933, 1934, 1936, 1938. — Underliga människor. Berättelser från Bergslagen. Sthlm 1934. 179 s. 2.-4. uppl 1934, 1935, 1937. — Våra fäder. Sthlm 1935. 182 s. 2.-4. uppl 1935, 1936, 1938. — Bergslagsvers. Dikter. Sthlm 1936. 160 s. — Tal . . . vid fullmäktiges julsupé i Stadshuset den 14 december 1936. Sthlm 1936. 7 s. — Tjänstmännens utbildning och förhandlingsrätt. Khvn [1937]. 15 s. (Den skandinaviske Kommunalkonference i Kobenhavn Midsommer 1937.) — Medmänniskor. Sthlm 1937. 202 s. [Ny tr] 1939. — Stockholms maskin- och metallarbetarefackförenings historia. [Förtit: En fackförenings historia. Omsl: Stockholms metallarbetarefackförening 50 år. Minnesskrift.] Sthlm 1938. 220 s. (Tills med S Sjöberg.) — Krutgubbar. Sthlm 1938. VII, 208 s. [Ny tr] 1944. ([Omsl:] Folket i bilds förlag. Jubileumsboken.) [Ny uppl] 1962. 256 s. (Silverböckerna [:1].) — Mödrar, fästmän och hustrur. Sthlm 1939. 239 s. [Ny tr] s å. — Kärnfolk. [Omsl:] Kärnfolk. Nya bergslagshistorier och rimkrönika. Sthlm 1940. 187 s. 2. uppl s å. — Hedersmän och skojare. Sthlm 1941. 208 s. — Släkten är värst. Sthlm 1943. 229 s. — Till vännen Ragnar Holmström på hans femtiårs-dag . . . [dikt i faksimil] (Vännernas bok . . . [till] Ragnar Holmström . . ., Malmö 1945, 4:o, s 261 f). — Smeder på luffen. Sthlm 1945. 234 s. 2. uppl 1946. — Kätterskt förord [undert Johan-Olov] (Bergslagshistorier samlade av S Drakenberg, Sthlm 1947, s 5 f). — Det gamla järnbruket. Sthlm 1948. 162 s, 8 pl-bl. — Flammornas folk. Sthlm 1949. 286 s. — Milrök. Sthlm 1951. 200 s. — Höstkvällar. Sthlm (tr Upps) 1954. 220 s. — Medarb i bl a Järnarbetaren o Social-demokraten.

Källor och litteratur

Källor o litt: Klipp i AA. — Art i tidskr Fackfören:rörelsen 1936; Arbetets söner, 1—2 (1959—60); R Casparsson, LO under fem årtionden, 1—2 (1951); dens, Land du välsignade (1962); Sthlms stadsfullm 1938—1963 (1967); Sv folkrörelser, 1 (1936).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan-Olov Johansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12154, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Casparsson), hämtad 2019-01-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12154
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan-Olov Johansson, urn:sbl:12154, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Casparsson), hämtad 2019-01-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se