Meriter

Johansson, Johan Ludvig, f 14 febr 1865 i Gbg, Karl Johan, d 16 mars 1929 där, Vasa. Föräldrar: skomakaren Lars J o Gustava Charlotta Ljungberg. Mogenhetsex vid Gbgs latinlärov 28 maj 84, inskr vid UU nov 84, FK 29 maj 88, FL 14 dec 93, disp 28 maj 96, FD 30 maj 96, doc i zoologi 8 juni 96— 99, eo amanuens vid zootomiska instit 10 sept 96—98, allt vid UU, lektor i naturalhist o kemi vid h a l i Karlstad 30 nov 98, lektor i samma ämnen vid Gbgs reallärov 1 juni 04, inspektor i biologi vid Gbgs h samskola 04—09, lär i biologi o kemi vid h lärarinnesem o Kjellbergska flickskolan i Gbg 09. — LWS 08.

G 1) 11 juni 90 (—14) i Uppsala m Maria Matilda Andersson, f 16 mars 68 i Fröslunda, Upps, d 4 juli 54 i Borlänge, dtr till handl Ludvig A o Matilda Holmgren; 2) 19 juli 15 i Gbg, Domk, m Gundia Emerentia Norlander, f 8 febr 80 i Kristianstad, d 3 juni 72 i Sthlm, Osc, dtr till rustmästaren Ernst Otto N o Marie Louise Söderqvist, samt förut g Svensson.

Biografi

Ludvig J läste zoologi i Uppsala under de år, då den jämförande anatomin, mikrotomen och den nya snittningstekniken fick sitt genombrott. Liksom flertalet av prof Tycho Tullbergs lärjungar valde han en evertebratgrupp till huvudstudium, och i sin doktorsavhandling klargjorde han anatomi och systematik inom ett igelsläkte, som parasiterar på fiskar. Han hade gått igenom provårskurs och var redo att lämna Uppsala efter disputationen, men när hans dissertation belönades med docentur och Bjurzonska priset, stannade han ännu några år vid univ, där han fick ett knappt levebröd genom att undervisa blivande läkare i jämförande anatomi och föreläsa i kemi och zoologi vid sommarkurser.

Försörjningsbekymmer tvingade ut J på lärarbanan, där han efter hand fann sig väl tillrätta. Under de första tio åren hade han på grund av extra åtaganden i form av undervisning vid andra skolor och privatlektioner dubbel tjänstgöring och var dessutom rektors sekreterare. Som lärare var J omtalad som skicklig och entusiasmerande ledare av kemiska laborationer, och han skrev en lärobok i kemi, som kom ut i flera upplagor.

I brev till prof Axel Wirén berättar J utförligt om sina mödor och om hur han tack vare ekonomiskt stöd av en förmögen, zoologiskt intresserad göteborgare från ht 1907 på nytt kunde ägna sig åt vetenskapen. Igelspecialisterna var få, och J fick i uppdrag att bestämma iglar, som insamlats under sv vetenskapliga expeditioner till Sudan, Kamerun, Florida och Antarktis. Han fulländade sin teknik vid fixering och färgning av mikroskopiska preparat, vilket möjliggjorde säkrare artbestämningar, och blev snart internationellt känd och fick åtskilliga expertuppdrag. Han blev ombedd att systematisera igelsamlingarna vid museer i Khvn och Petersburg och att skriva om sin specialitet i utländska samlingsverk.

Under flera somrar bodde J i Borghamn för att studera sötvattensfaunan i Vättern och Tåkern; från 1919 vistades han sommartid vid Kristinebergs zoologiska station men företog också insamlings- och forskningsresor till Tyskland, Frankrike och Spanien. Sin sparsamma fritid ägnade han åt segling och åt Odd Fellow. Två år var han sekreterare i Gbgs segelsällskap, och både i Uppsala och Karlstad hörde han till grundarna av Odd Fellow-loger.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bidrag till kännedomen om Sveriges Ichtyobdellider. Akad avh. Upsala 1896. 121 s, 10 pl. — Ueber den Blut-umlauf bei Pisicola und Callobdella (Zoologiska studier. Festskrift Wilhelm Lilljeborg tillegnad på hans åttionde födelsedag af svenska zoologer, Upsala 1896, 4:o, s 317—¦ 330, 1 pl). — Om hörsel- och jämviktsorgan. Upsala 1897. 6 s. (Sommarkurserna i Upsala 1897. Grundlinjer för föreläsningar.) ¦— Die Ichtyobdelliden im Zool. Reichsmuseum in Stockholm (Öfversikt af Kongl. vetenskapsakademiens förhandlingar, årg 55, 1898, Sthlm 1898—99, s 665—687 [= no 9: 6]). — Några systematiskt viktiga delar av Ichtyob-dellidernas inre organisation (Referat af föredragen vid det 15de skandinaviska naturfors-karmötet i Stockholm den 7—12 juli 1898, Sthlm 1899, s 278—281). — Djurens blodomlopps- och andningsorgan. Sthlm 1900. 63 s. (Föreningen Heimdals folkskrifter. 67.) ¦— Lärobok i kemi för realskolan. D 1/2. Sthlm 1907 [—08], 161 s. 2. [omarb] uppl 1908. VIII, 120 s. 2. tr 1913. 3. uppl 1914. VI, 98 s. 4. uppl 1920. —- Hirudinea (Die Susswas-serfauna Deutschlands, hrsg von Brauer, H 13: Oligochaeta und Hirudinea, Jena 1909, s 67—81).— [Vermes,] 5. Hirudinea (Wissen-schaftliche Ergebnisse der schwedischen zoo-logischen Expedition nach dem Kilimandjaro, dem Maru und den umgebenden Massaistep-pen Deutsch-Ostaf rikas 1905—1906 unter Leitung von ... Y Sjöstedt, Bd 3, Sthlm 1910, 4:o, s 29—31). — Hirudinea (Die Fauna Siidwest-Australiens. Ergebnisse der Hamburger siidwest-australischen For-schungsreise 1905, hrsg von . . . W Michaels-son und R Hartmeyer, Jena 1910—11, s 407—431). — Handledning vid övningar i kvalitativ kemisk analys för realgymnasiet. Göteborg 1912. 12 s. 2. uppl Sthlm 1915. 15 s. 3. uppl 1920. 14 s. — Ergebnisse einer von ... F Werner im Sommer 1910 mit Un-terstiitzung aus dem Legate Wedl ausgefiihrte zoologische Forschungsreise nach Algerien. VIII. Hirudineen (Sitzungs-Berichte der Mathematisch-Naturwissenschaftlichen Klasse der Kaiserlichen Akademie der Wissenschaf-ten in Wien, Bd 123, 1914, Wien, s 837— 852, 1 pl; även sep, 16 s, 1 pl). — Hirudineen von Neu-Caledonien und den neuen Hebri-den (F Sarasin o J Roux, Nova Caledonia, A. Zoologie, Bd 2, Wiesbaden (tr Wiirzburg) 1918, 4:o, s 371—394). — 48. Ein neuer Landblutegel aus den Juan Fernandez-Inseln (The natural history of Juan Fernandez ed by ... G Skottsberg, vol 3. Zoology, Uppsala 1921—40, 4:o, s 439—460 [1924] ). — Hirudineen aus dem nördlichen und östlichen Spanien, gesammelt von . . . F Haas in den Jahren 1914—1919 (Abhandlungen der Senckenbergischen naturforschenden Gesell-schaft, Bd 39, Frankfurt a. M. 1926, s 217— 231). — Hirudineen aus dem Sudan. Uppsala 1928. 42 s, 1 pl. (Results of the Swedish zoo-logical expedition to Egypt and the White Nile 1901 under the direction of L A Jäger-skiöld, 5 [:1].) — Uber den Bau von Trema-tobdella perspicax L. Joh. Uppsala 1928. 32 s. (Ibid [:2].) — Sjön Tåkerns Hirudineer (iglar). Insamlade 1909 och bearb. Sthlm (tr Upps) 1929. 4:o. 5 s. (Sjön Tåkerns fauna och flora utg av VA, 6.) — Hirudinea (Egel) (Die Tierwelt Deutschlands und der angren-zenden Meeresteile nach ihren Merkmalen und nach ihrer Lebensweise. Hrsg von . . . F Dahl, 15. Teil. Wiirmer oder Vermes. 1: Oligochaeta — Hirudinea — Sipunculoidea und Echiuroidea, Jena 1929, s 133—155). — Bidrag i Zoologischer Anzeiger, Bd 21, 1898, 34—35, 1909—1910, 42, 1913, Leipzig.

Källor och litteratur

Källor o litt: [G L Gustafsson o L Axelsson,] Porträttgall öfver sv Odd Fellows (1901); L A Jägerskiöld, Upplevt o uppnått (1943); E Långström o G Stern, Gbgsstudenter, 1 (1917); E Nachmanson, Förteckn över VVS:s led:er 1774—1927 (1928); C Skottsberg, Minnestal hållna i VVS å dess högtidsdagar 1928—1932 (1932); Ur Karlstads h a l:s hävder, ed E T Änder, 1 (1931). — Nekr i GHT 16 mars 1929.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Ludvig Johansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12160, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12160
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Ludvig Johansson, urn:sbl:12160, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-19.