E Simon T Johansson

Född:1881-01-27 – Ålems församling, Kalmar län
Död:1944-04-27 – Danderyds församling, Stockholms län

Geolog, Markforskare


Band 20 (1973-1975), sida 312.

Meriter

Johansson, Erik Simon Tage, f 27 jan 1881 i Ålem, Kalm, d 27 april 1944 i Danderyd, Sth. Föräldrar: lantbrukaren Johan Erik Jonsson o Fredrika Jonsdtr. Mogenhetsex vid h a l i Kalmar 30 maj 02, inskr vid UU ht 02, FK där 15 dec 06, praktikant på Ödebo gård, Dörby, o Hedersrum, Ålem, båda Kalm, 06—07, frielev vid Ultuna lantbruksinst 1 nov 07, agronomex där 20 okt 09, stipendiat där 09—10, FL vid UU 25 okt 11, vik lektor i kemi o geologi vid Ultuna 1 nov—31 dec 11, privatassistent hos FD A Atterberg vid Kalmar kemiska station 1 febr 12—26 april 14, tf statsgeolog 1 maj 14, disp vid UU 18 nov 14, FD där 31 maj 15, statsgeolog från 13 juli 17. — LLA 27.

G 7 april 28 i Sthlm, Matt, m Ellen (Elmi) Marie Norling Christensen, f 30 mars 09 i Khvn, Helligånd, dtr till Harald Refsgaard C o Anna Maria Helena Norling.

Biografi

Efter fil kand-examen med geologi som huvudämne praktiserade Simon J under ett år inom jordbruket för att kunna vinna inträde vid Ultuna lantbruksinstitut. Sedan han avlagt agronomexamen där, återupptog han de geologiska studierna vid univ. Hans licentiatuppsats, som behandlade fuktighetens fördelning och salpeterns vandringar i lerjord, låg inom ett gränsområde mellan kemi och geologi, som vid denna tid var i det närmaste förbisett av sv forskning. 1911 vikarierade J som lärare i dessa ämnen vid Ultuna och de följande två åren var han assistent hos naturforskaren och kemisten A Atterberg (bd 2) vid Kalmar kemiska sta- tion. Av denne fick han uppslaget till en doktorsavhandling om jordarnas fasthet vid olika vattenhalter. Hans lärare A G Högbom ansåg avhandlingen unik, eftersom ingen svensk efter J G Wallerius på allvar ägnat sig åt agrargeologin. Då J senare blev statsgeolog ägnade han sig främst åt marklära, och hans vetenskapliga skrifter avhandlar jordartsklassifikation, vattengenom-släppligheten och vattnets rörelse i olika jordarter, markens vattenhushållning och halt av närsalter och kalk. Han var idérik, och hans undersökningar gav ofta värdefulla uppslag till fortsatta forskningar. Som geolog framhöll han alltid jordarternas genesis som viktiga faktorer inom markforskningen.

I Internationella markläraresällskapet och framförallt i Nordiska jordbruksforskares förening var J en aktivt arbetande ledamot, i jordbruksforskarnas sammanslutning först sekreterare och sedan ordf. Som statsgeolog sysslade han även med rent geologiska arbeten, bl a undersökningar av Baltiska issjön, vänernregleringens inverkan på vågerosionen och kvartsitfyndigheter kring Vassijaure.

J anlitades ofta för praktiska undersökningar av geoteknisk och hydrologisk art och vistades under början av 1920-talet för sådana uppdrag i Tyskland och Danmark.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev till A Atterberg i VAB. J:s dagböcker vid vetensk undersökn:ar i Sveriges geol un-dersökn:s bibi.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om fuktighetens och salpeterns vandring i lerjord. Uppsala 1911. 48 s. (Meddelanden från Ultuna lantbruksinstitut, 10.) — Undersökning öfver vattnets rörelse i sandjord. Sthlm 1913. 38 s, 1 karta. (Sveriges geologiska undersökning (SGU). Ser. C. Afhandlingar och uppsatser. 243 = Årsbok 5 (1911): N:o 5.) — Die Fes-tigkeit der Bodenarten bei verschiedenem Wassergehalt nebst Vorschlag zu einer Klassi-fikation. [Akad avh, Upps.] Sthlm 1914. 110 s, 1 pl. (Ibid. 256 = Årsbok 7 (1913): N:o 3.) — Agrogeologisk undersökning av Ultuna egendom. Sthlm 1916. 95 s, 2 pl. (Ibid. 271 = Årsbok 9 (1915): N:o 7.) — Beskrivning till kartbladet Furuholmarna. Sthlm 1917. 45 s, 1 pl. (Ibid. Ser. Aa. 136; tills med H[arald] Johansson.) — Undersökning av några svenska formsandsorter. Sthlm 1919. 39 s. (Ibid. Ser C. 292 = Årsbok 13 (1919): 11.) —. Bjärka-Säby-områdets geologi. Sthlm (tr Upps & Malmö) 1924[—25]. 4:o. 37 s, 1 karta. (Bjärka-Säby i monografier .) — Hydrogeologisk undersökning av ett ler-område vid Skara. Sthlm 1926. 34 s, 1 karta. (SGU. Ser. C. 332 = Årsbok 18 (1924): 4.) ¦— Nyare jordarts- och markreaktionsunder-sökningar och deras betydelse för jordbruket. Sthlm 1929. 16 s, 2 kartor. (Ibid. 352 = Årsbok 22 (1928): 2.) — Jordartskarakteriseringens principer och praktiska betydelse. Föredrag . . . (Sveriges lantbrukslärare-förbund. Meddelande, 23: Förhandlingar vid årsmötet 1929, Sthlm 1929, s 25—32). — Beskrivning till kartbladet Lidköping. Sthlm 1943. 197 s, 2 kartor. (SGU. Ser. Aa. N:o 182.) — Soil consolidation. Soil-settling process. Sthlm 1943. 47 s. (Ibid. Ser. C. 45 = Årsbok 36 (1942): N:o 7.) — Om jord och vatten på Lanna försöksgård. Sthlm 1944. 41 s. (Ibid. 461 = Årsbok 38 (1944): N:o 3.)

Källor och litteratur

Källor o litt: E Erdman, Sveriges geol undersökas chefer o tjänstemän . . . 1858— 1919. Biogr o bibliogr uppgifter . . . (handskr matr), Sveriges geol undersökn.

Geol fören :s i Sthlm förhandl:ar, bd 66: 3 (1944); LA:s tidskr, 1944, nr 6; Matr över styr:medlemmar, lärare o elever vid Ultuna lantbruksinst 1848—1932 (1932). — Nekr:er i Barometern, SvD o S-T 28 april 1944.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E Simon T Johansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12165, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12165
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E Simon T Johansson, urn:sbl:12165, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se