Henrik Philip Johnsen

Född:1717 – Tyskland (troligen i Nordtyskland)
Död:1779-02-12 – Klara församling, Stockholms län

Kompositör, Bibliotekarie, Organist, Kapellmästare


Band 20 (1973-1975), sida 332.

Meriter

Johnsen, Henrik (Hinrich) Philip, f 1717 trol i Nordtyskland, d 12 febr 1779 i Sthlm, Klara. Kom till Sthlm 43, organist i Klara kyrka där 45, kapellmästare för franska teatertruppen 63—71, MA:s bibliotekarie 31 dec 71—72. —LMA 71.

G 9 april 54 i Sthlm, Klara, m Margareta Charlotta Meijer, f trol 31 där, Ad Fredr, d 25 okt 05 där, Klara, dtr till perukmakare Christoffer M o Dorotea Sofia Staffenburg.

Biografi

Den i litteraturen ofta förekommande uppgiften om J:s engelska ursprung beror förmodhgen på namnförväxling. I den troligen av G A Silverstolpe författade nekrologen över Johan Wikmanson, som hade varit J:s lärjunge, betecknas han som tysk. Om J:s uppväxt är ingenting känt. Under åren före sin överflyttning till Sverige nämns han flera gånger som betjänt och senare även som musiker vid det holstein-gottorpska hovet i Eutin. Som medlem (cembalist) av hertig Adolf Fredriks hovkapell kom han till Sthlm, då denne valts till sv tronföljare. J vann snabbt fotfäste i Sthlms musikliv och blev särskilt erkänd för sitt orgelspel och sin sakkunskap beträffande orgeln. Ett par år senare blev han organist i Klara kyrka. Enligt A A Hülphers har han utbildat mer än 30 organister, och han skrev för dennes Historisk afhandling om musik och instrumen-ter, utom företalet, ett avsnitt om orgelns uppbyggnad. Han framträdde även som cembalist och undervisade 1753 drottning Lovisa Ulrika i generalbasspel. 1763 blev han kapellmästare för den sedan 1753 vid hovet verksamma franska teatertruppen; han arrangerade och komponerade även en del scenisk musik. Efter MA:s grundande var han bibliotekarie där samt en tid lärare i satslära vid dess undervisningsanstalt.

Som tonsättare framträdde J utom med ovannämnda arbeten för scenen, vilka föregicks av en tysk buffaopera Die verkaufte Braut (dat 1742, dvs före överflyttningen till Sverige), främst med instrumentalverk, bl a konserter, sinfonior, triosonater, klaversonater (däribland sex ensatsiga) och orgelfugor. Hans musik visar endast mera sällan personliga drag men är i allmänhet välgjord. Beträffande satsteknik och formstrukturer står den på gränsen mellan barocktidens och klassicismens normer. Enligt Silverstolpe var J "en av de grundligaste con-trapunctister"; dock utvisar t ex hans sex orgelfugor, att detta omdöme måste ses mot bakgrunden av den omkr 1800 förhärskande smaken. Enligt nutida synsätt förefaller hans polyfoni endast mera sällan, t ex i den hos J U Haffner utgivna cembalosonatens långsamma sats, vara uppburen av en starkare inspiration. C Ph E Bachs inflytande kan förmodas, och i klaververken, speciellt i de delvis virtuost hållna ensatsiga sonaterna, är Domenico Scarlattis förebild tydlig. Även G Ph Telemann, som alltsedan J:s ungdomstid var verksam i Hamburg, alltså inte långt från dennes vistelseort, kan skönjas som stilförebild, möjligen för Die verkaufte Braut och mycket tydligt för J:s 24 Oder, visor för solostämma och generalbas med pedagogiska anvisningar. Denna vissamling, ett av de få av J själv utgivna verken, utmärker sig genom fin melodisk uppfinning och kan anses som något av det bästa i hans ej särskilt omfattande produktion.

Författare

Hans Eppstein



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Kompositioner i tryck eller handskrift (huvuddelen i handskr i MAB, scenisk musik främst i K teaterns bibl, Kyrko Musique i De Geerska saml, Lövsta bruk): Sceniska och ora-toriska verk: "Serenata" Die verkaufte Braut (1742); Äreminne till prins Gustafs 4-åriga födelsedag 13/1 1749; Pastorale till konung Adolf Fredriks födelsedag 3/5 1750; körinla-gor till Händels Acis och Galatea (1773); delar av musiken och musikarrangemang till operabaletten Aeglé (1774); skådespelet Birger Jarl och Mechtild (så; tills med F Ut-tini); operabaletten Neptun och Amphitrite (1775); större delen av musiken till operan Procris och Cephal (1778). — Övriga vokalverk: Kyrko Musique på påsk-dagen 1757 i Leufstad bruks kyrkia, kantat för sopran, 2 flöjter och stråkar; aria Kom aftonstierna för sopran och generalbas (även med texten Kom skåda Lundska lärdoms boning med orkester); 24 oder af våra bästa poeters arbeten för en röst och generalbas (tr Sthlm 1754); en sång i E Skjöldebrands Gustaviade (1768); enstaka sånger med generalbas; Coral-bok. — Instrumentalverk: 2 sinfonior, båda i F-dur, för stråkar och 2 valthorn (den ena även med auktorsbeteckningen "Jonas Åman" resp "Stendel"); 2 konserter för cembalo, båda i D-dur, konsert för valthorn i Ess-dur, konsert för 2 fagotter i F-dur, samtliga med stråkar; 10 sonates å deux violons et basso (nr 9 och 10 alternativt med flöjter); sonat för violin och generalbas i Ess-dur; 6 ensatsiga sonater för cembalo (en utg av K Valentin i Svensk sång, 2, Sthlm 1901); sonat a-moll för cembalo (tr i J U Haffner, CEuvres melées, 3, Niirnberg [1760?] ; ny utg av H Eppstein Sthlm 1950); smärre klaverstycken; Six fugues pour les orgues ou le clavecin (tr Amsterdam [1768?]).

Tryckta arbeten: Företal (A A Hülphers, Historisk afhandling om musik och instrumenter särdeles om orgverks inrättningen i allmänhet, jemte kort beskrifning öfver org-verken i Sverige, Westerås 1773, faksimilutg Sthlm 1969 (Musik i Sverige. Skrifter utg av Svenska samfundet för Musikforskning och svenskt musikhistoriskt arkiv, 1), s [7—12]). — Bihang, eller kort orgverks-beskrifning (ibid, s 302—320).

Källor och litteratur

Källor o litt: H Eppstein, Till frågan om J:s härkomst (STM 1950); A A Hulphers, Hist afhandl om musik o instrumenter . . . (1773; faksimilutg 1969); Norlind; T Norlind, Sv musikhist (2 uppl 1918); [G A Silverstolpe,] Sv nekr (Journal för sv litt 1800; nytr i STM 1935); S Walin, Beiträge zur Ge-schichte der schwedischen Sinfonik (1941); A Wiberg, När utkommo J:s "24 Oder"? (Nord boktryckarekonst 1947).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Henrik Philip Johnsen, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12171, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Eppstein), hämtad 2019-06-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12171
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Henrik Philip Johnsen, urn:sbl:12171, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Eppstein), hämtad 2019-06-26.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se