Jon Eriksson

Död:tidigast 1538

Kansler, Kanik, Ärkedjäkne


Band 20 (1973-1975), sida 361.

Meriter

Jon Eriksson, d tidigast 1538. Föräldrar: trol borgmästaren i Uppsala Erik Jonsson o Anna Gustavsdtr (kluven sköld med halv lilja o balk). Magister senast 1497 (Collijn), ärkebiskop Jakob Ulvssons kansler senast 99 o ännu 09, kanik i Uppsala senast 25 nov 07 (Sjödin 1933) o även i Linköping 25 sept 10, ärkedjäkne i Uppsala 25 sept 14 (tilltr ej) — 9 maj 16 (bd 14, s 214) o ånyo omkr 22, ärkebiskop Gustav Trolles kansler senast hösten 20 o ännu hösten 32, landsflyktig trol från 21.

Biografi

Enligt en egenhändig anteckning i boken Summa angelica de casibus conscientiae köpte J denna 1497. Som ärkebiskop Jakob Ulvssons kansler torde han av stilen att döma ha skrivit åtta bevarade brev från denne 1501—13 (Sjödin 1937). I politiska sammanhang förekommer J tidigast i det odaterade konceptet till ett brev från riksföreståndaren Svante Nilsson till riksrådet Åke Hansson (Tott). På ett rådsmöte i Enköping, som genom andra brev kan dateras till dagarna före jul 1507, skall enligt detta koncept ha beslutats, att Jakob Ulvsson skulle sända sin "gamle kansler mäster Jon" till konung Hans och danska riksrådet, men senare hade ärkebiskopen brevledes utan motivering underrättat riksföreståndaren om att han inhiberat J:s resa. Några månader senare fick J och ärkedjäknen Ragvald Ingemundsson med Jakob Ulvssons sigill representera denne på rådsmötet i Vadstena, där de sv sändebuden till överläggningarna med danskarna i Khvn utsågs.

1510 var J tydligen i Rom, då han redan 25 sept lyckades få ett kanonikat i Linköping efter Gotskalk Tidemansson, som avlidit i Rom 19 sept (Kh 54). I ett brev från sommaren 1511 nämner Johannes Magni (s ), att J i Rom lånat den senare västeråsbiskopen Peder Månsson pengar för processen om den heliga Birgittas hus men sedan lämnat staden. Enligt Sten Sture d y:s morgongåvobrev var han liksom ärkebiskopen med på riksföreståndarens bröllop i Sthlm på hösten så (BSH). Av en räkenskapsanteckning från Stöde kyrka i Medelpad framgår, att ärkebiskopens kansler, tydligen J, visiterade där 1514.

Våren 1516 skrev Peder Månsson från Rom till abbedissan i Vadstena om ett brev från henne, som han fått 1515 med J, då denne "var hit efter ärkebiskopen" (Små-stycken på forn sv). Uppgiften har sammanställts med den relation Sten Sture d y avgav inför riksrådet i Södertälje sommaren 1516. Enligt denna skall J och hans kollega i Uppsala domkapitel magister Henrik Sle- dom som domkapitlets sändebud i febr 1515 av riksföreståndaren ha fått ett brev till det sv sändebudet i Rom Erik Svensson (bd 14) och penningar, som Sten Stures fader Svante Nilsson varit skyldig Erik Trolle, och vilka nu av dem skulle användas i Rom för dennes son Gustav Trolles konfirmation som ärkebiskop. Under resan genom Danmark skall de enligt riksföreståndaren i stället ha lämnat dessa penningar till Kristian II.

En kvittens av Gustav Trolle 1516 och ett brev från denne 1521 torde vara av J:s hand (Sjödin 1937). I ständemas brev om rannsakningen med besättningen på Staket hösten 1517 namnes han flera gånger och skall ha motsatt sig förslagen till kapitulation. Då några av besättningen vid åsynen av Sten Stures lemlästade danska fångar sökte göra myteri, fängslade han dem och slog dem i järn. Efter kapitulationen figurerar J i tre brev från Sten Sture 3 febr 1518 till olika personer, bl a Jakob Ulvsson, vilka uppmanas låta avhämta de ägodelar som de lämnat kvar på Staket, medan J och en Nils skrivare ännu befann sig där och kunde återfinna dessa.

Efter Kristian II :s kröning i Sthlm var det J som 7 nov 1520 inför konungen framlade Gustav Trolles klagoskrift mot Sten Stures anhängare. Enligt denna skall J i tre år ha hållits fängslad på Sthlms slott, medan hans egendom rövats och skövlats. Kort efter blodbadet synes Gustav Trolle ha sänt honom på visitationsresa till Norrland, ty Stöde kyrkas räkenskapsbok nämner en visitation 1520 av J som ärkebiskopens kansler. 18 okt 1521 sändes han av befälhavarna i det av svenskarna belägrade Sthlm, biskop Otte Svinhuvud och Erik Trolle, till Kristian II med ett brev om förhållandena i Sverige, vari hans tjänster mot såväl denne som fadern konung Hans betygades.

Därefter torde J ej ha återvänt till Sverige. Den gård han bebott i Uppsala sålde Gustav I till en av sina kusiner enligt brev från 1536 och 1546. Våren 1530 sände den nu landsflyktige Gustav Trolle från Antwerpen en förfrågan till Kristian II, vad han skulle svara på brev han fått från J samt skarabiskopen Magnus Haraldsson och västgötalagmannen Ture Jönsson (Tre rosor), båda landsflyktiga efter västgötaherramas uppror 1529. Fem månader senare lovade Kristian i Antwerpen de tre nämnda brevskrivarna samt Gustav Trolle och Hans Brask att upprätthålla den katolska kyrkan i Sverige, och veckan därefter svor de Kristian trohet, likaledes i Antwerpen (DN). J kallas nu ärkedjäkne i Uppsala, ehum detta ämbete sedan 1523 eller 1524 (Westman, s 199) innehades av Laurentius Andreae. Tydligen har alltså J, som ännu hösten 1521 blott kallas kanik, efter sin konkurrent Ericus Nicolais (bd 14) död fått ärkedjäkneämbetet, som gått honom ur händerna 1516. En kopia av en odaterad inlaga till kejsaren Karl V av de nämnda biskoparna mot Gustav I (tr av Ekdahl) torde vara av J:s hand (Sjödin 1937).

Under Kristians expedition till Norge förekommer J jämte de nämnda biskoparna och Ture Jönsson i ett brev till dalkarlarna mot konung Gustav, som de utfärdade i Oslo 3 mars 1532 (GIR). En vecka senare sände Kristian honom till ärkebiskop Olav Engelbrektsson i Nidaros i samband med konungens begäran om ekonomiskt bistånd från Nordnorge. Sedan expeditionen misslyckats och Kristian blivit tillfångatagen, insattes Gustav Trolle och J, nu kallad dennes "kansler", i tornet i Khvn, såsom framgår av två brev från Gustav I i okt s å till Fredrik I och danske riksmarsken Tyge Krabbe om utlämnande av dem och Magnus Haraldsson. Ingendera synes emellertid ha blivit utlämnad. 1538 rapporterade Gustav I:s fd sekreterare Wulf Gyler (bd 17), nu i Danzig, till hertig Albrekt av Preussen, att den där likaledes bosatte Magnus Haraldsson fått brev från J, som fått en tillflyktsort hos hertig Henrik III av Mecklenburg. J hade däri föreslagit, att Magnus Haraldsson och Gyler skulle flytta från Danzig till Rostock, en flyttning, som dock aldrig blev av (Carlsson).

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Pprsbrev 21 juni 1511, Sturearkivet: Svante Nilssons odat koncept nr 50, Afskrifter ur Vatikanarkivet: Suppliker 1492—1510 o 1511—16, fotostatkop av LSB:s Kh 54, p 325, S Ljungs kartotek över medeltida präster, RA; Sverige A II: pprsbrev 18 okt 1521, DRA; Wulf Gylers brev till hertig Albrekt av Preussen 19 juni 1538 i Herzogliches Briefarchiv, Staatsarchiv Kö-nigsberg, Staatliches Archivlager, Göttingen.

BSH 5 (1884); G Carlsson, Från Erik Segersäll till Gustav Vasa (1961); I Collijn, Katalog der Inkunabeln der Kgl Bibliothek in Sthlm, 1 (1914), s 17; DN 8:2, 18:2 (1874—1919); N J Ekdahl, Christian II:s archiv, 1 (1835), s 331—336; GIR 8 (1883), 10 (1887), s 332, 11 (1888), s 200, 12 (1890), s 80, 18 (1900), s 90; E Hildebrand, Den sv kolonien i Rom under medeltiden (HT 1882), s 245; dens, Dokumenten till Sthlms blodbads förhist (HT 1918), s 122 ff; G Kellerman, Jakob Ulvsson o den sv kyrkan. Kyrka o stat åren 1507—12 (KÅ 1939), s 16; J Liedgren, Det borgerliga Uppsala under medeltid o Vasatid (PHT 1956); S Ljung, Uppsala under yngre medeltid o Vasatid (Uppsala stads hist, 2, 1954); Riksföreståndaren Sten Sture d y:s acta o handhar (HSH 24, 1840), s 47, 50 f, 75, 102, 104, 151—154; L Sjödin, Medd:n om kanslistilar. . . (MRA 1933), s 79 f; dens, Arvid Sig-gessons brevväxling (Gamla ppr ang Mora sn, 2, 1937); N Skyum-Nielsen, Blodbadet i Sthlm og dets juridiske maskering (1964); dens, Blodbadet. Proces og kilder (Sc 1969), s 290 f, 319, 325 f, 331, 338, 342; Småstyc-ken på forn sv, 2 (1900—16), s 324; A A v Stiernman, Biskopens Petri Andrea; Nigri eller Swarts hist om de forna Westerås stifts biskopar (1744), s 132; C Weibull, Sthlms blodbad. En replik (Sc 1970), särsk s 123; L Weibull, Sthlms blodbad (Sc 1928), s 10 f, 13, 25, 29—32, 41, 56, 76; G T Westin, Historieskrivaren Olaus Petri (1946), s 461; dens, Riksföreståndaren o makten (1957); K B Westman, Reformationens genombrottsår i Sverige (1918); G Wieselgren, Sten Sture d y o Gustav Trolle (1949). — N Ahn-lund, Jämtlands o Härjedalens hist, 1 (1948), s 402, 404; G Carlsson, Hemming Gadh (1915), s 115; H Gornell, En medeltida anteckningsbok från Stöde (Arkiv för norrländsk hembygdsforskning 1918); N Lindqvist, Studier över reformationstidens bibelsvenska (1918), bil, s 2.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jon Eriksson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12187, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12187
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jon Eriksson, urn:sbl:12187, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se