Axel Jonsson

Född:1888-05-16 – Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, Västra Götalands län
Död:1950-01-11 – Stockholms stad (Släps församling, Hallands län)

Diplomat, Skeppsredare


Band 20 (1973-1975), sida 379.

Meriter

Jonsson, Axel, f 16 maj 1888 i Gbg, Domk, d 11 jan 1950 i Sthlm (skriven i Släp, Hall). Föräldrar: dir Axel Johan Henrik J o Ragnhild Lundgren. Deläg i handelsfirman Jonsson & Krafft 10—19, VD i Angfartygsab Göta kanal 19—28 (led av styr där från 29), led av styr för Sv trafikförb (senare Sv turisttrafikförb) från 20, VD i Sv Amerika linien o led av styr från 29, styr:led i Sveriges redarefören 34—48, italiensk konsul i Gbg 34—45 o generalkonsul från 45, led av bestyreisen för Chicagoutställn 34 o för firandet av Nya Sverige-minnet 38, fullm i Sjöbefälets pensionskassa 38—48, led av kommittén för New York-utställn 39 o Chicago-utställn 50, styr-led bl a i Angfartygsab Tirfing (v ordf), ab Broströms linjeagentur (ordf), Hallands ångbåtsab, Sv Amerika—Mexico linjen, Rederiab Sv Lloyd, Rederiab Gbg—Frederikshavn-linjen, Rederiab Gbg— Västerås, Sthlms rederiab, Sjöfartslinjen Sverige—Polen, Rederiab Transatlantic, ab Götaverken, Eriksbergs mekaniska verkstads-ab, Sveriges allm sjöfartsfören, Sv sällsk för räddn av skeppsbrutna (ordf), Sveriges ångfartygs assuransfören, Försäkr:ab Atlantica, Nora bergslags järnvägsab, SILA, ab Nordisk resebureau, Riksfören för svenskhetens bevarande i utlandet (v ordf), Sverige— Amerika stiftelsen, Sv-amerikanska nyhetsbyrån, Inst f sv utlandstjänst, Gbgs sjöfartsmus, Gbgs mus, Gbgs konstfören, Röhsska museets vänner.

G 1) 24 mars 14 i Gbg, Vasa, m Sigyn Janson, f 29 april 94 där, Domk, d 5 dec 34 där, Vasa, dtr till grosshandl John Albert J o Elin Broström; 2) 14 aug 41 (—49) i Gbg, Vasa, m Maud Elin Alice Sundström, f 14 nov 11 i Malmö, Caroli, d 28 okt 50 i Gbg, Vasa, dtr till dir Birger S o Ragnhild Svedlund, samt tidigare g Mark o senare omg Blidberg; 3) 17 nov 49 i USA m Catherine Potter, f 26 nov 94 i Bowling Green, Kentucky, USA.

Biografi

J växte upp i en miljö med nära anknytning till sjöfarten. Fadern var direktör i Jonsson, Sternhagen & co, som bl a drev rederiverksamhet. Efter läroverksstudier i hemstaden fick J en för sin tid förstklassig kommersiell utbildning. På studier vid Dresdens handelsinstitut 1904 följde praktisk handelsutbildning i Lübeck 1905, Antwerpen 1906 och London 1907—09. Hemkommen vid 22 års ålder startade J handelsfirman Jonsson & Krafft, där han var verksam till 1919.

I början av 1919 tillträdde J posten som direktör för Ångfartygsab Göta Kanal. Aktiemajoriteten hade just förvärvats av ett gbgskonsortium lett av skeppsredaren Dan Broström, morbror till J:s första hustru. I samverkan med de transoceana gbgslinjerna skulle en rationell person- och godsbefordran bedrivas på kanalen. Under J:s ledning upprustades kanalrederiet, flottan ökades med fem lastbåtar och passagerarfartygen moderniserades. Särskilt intresserade sig J för turisttrafiken. En energisk och omfattande reklam gjordes i utlandet för turistlinjerna, främst i samband med Gbgsutställningen 1923. Han tillsåg också personligen, att passagerarbåtarna hölls i perfekt skick.

J:s insatser på passagerarfartens område torde ha bidragit till att han 1929 kallades att efterträda Axel Carlander som chef för Svenska Amerika linien. Strax före chefsskiftet hade detta Broströmsföretags fartygsbestånd utökats och delvis moderniserats. Man hade dels anskaffat en tredje enhet, dels ersatt ett av de två äldre fartygen. Båda nybyggena var mer luxuöst utrustade än de äldre fartygen, som anskaffats under emigranttrafikens tid. Det stora kapital som var nedlagt i varje fartyg, de långa byggnadstiderna och kravet på utrustningens anpassning efter passagerarnas smak ställde Amerikalinjen liksom alla andra rederier för transocean passagerartrafik inför alldeles speciella problem.

Till en början konfronterades J med de sysselsättningsproblem, som lågkonjunkturen vid 1930-talets början förde med sig. Han mötte dessa med en utökning av rederiets kryssningstrafik. De tidigare kryssningarna mellan Nordamerika och Västindien utsträcktes till avlägsnare trader och kompletterades uppslagsrikt med anslutningsturer till turistiska sevärdheter eller aktuella evenemang. När de ekonomiska utsikterna ljusnade mot 1930-talets mitt, började en ytterligare ökning av rederiets transportkapacitet övervägas. Det äldsta fartyget, Drottningholm, borde ersättas med en större enhet. Denna beställdes 1936 vid italienskt varv för leverans 1939 men förstördes dessförinnan genom brand. Under tiden hade världsbilden förändrats; med kriget bortföll de oceangående passagerarfartygens normala trafikuppgifter nästan helt.

Det blev nödvändigt att försälja rederiets nyaste fartyg (Kungsholm) till USA för trupptransporttjänst. De båda återstående fick så småningom befordra krigsfångar för Röda Korsets räkning. Mot krigets slut togs frågan om ersättning för Drottningholm åter upp. Ett nybygge beställdes på Eriksbergs varv, där J var styrelseledamot. Beställningen var uttryck för det försiktiga nytänkande, som omständigheterna föranlett. Fartyget var jämförelsevis litet och skulle även kunna medföra last. Samtidigt var passagerarutrymmena mycket eleganta och rikt konstnärligt utsmyckade.

Trafikutvecklingen förblev dock länge oviss. Den reguljära farten upptogs i mars 1946, men fråga var när resandet skulle uppnå förkrigstidens omfattning och vad den begynnande flygkonkurrensen skulle innebära. I ett intervjuuttalande i maj 1948, strax efter det rederiets första nyförvärv sedan 1928 ersatt Drottningholm, uttryckte J förhoppningar om att lugn och ordning skulle etableras och gränsformaliteter och valutatrassel avskaffas, så att amerikanernas lust att resa till Europa inte hämmades. De drygt två decennier under vilka J hade ansvaret för ledningen av Amerikalinjen sammanföll nära med den period då linjen värderades högst i vårt land. Hans ledning utmärktes av omsorg om transporttjänsternas kvalitet och stor uppslagsrikedom i trafikplaneringen.

J var medlem av styrelsen i flertalet övriga Broströmsföretag. Han var också engagerad i sjöfartens topporganisationer. Däremot åtog han sig inte några kommunala uppdrag. I stället utnyttjades hans krafter och förmåga i institutioner och organisationer med anknytning till passagerarsjöfarten. Redan på ett tidigt stadium deltog han aktivt i olika turistorganisationer. Ända sedan 1920 tillhörde han Sv trafikförbundets, senare Sv turisttrafikförbundets styrelse. Han kom därvid snart att speciellt inrikta sitt intresse på den amerikanska turismen. Hans insatser för att befrämja denna och förbindelserna med Amerika överhuvudtaget avspeglas i en rad uppdrag i amerikanska utställningar och sv-amerikanska organisationer. Hans förmåga att förstå och tolka de amerikanska resenärernas läggning och önskemål kom i sin tur Sv Amerika linien till godo.

J beskrivs som en oföränderligt älskvärd och charmerande sällskapsmänniska, kännetecknad av äkta vänlighet och humor. Dessa egenskaper var också en tillgång i företagsledningen, när det gällde att utjämna oundvikliga motsättningar bland medarbetarna. Han hade dessutom en konstnärlig läggning och utövade själv både målning och skulptur samt deltog aktivt i hemstadens konst- och museiorganisationer.

Författare

Olov Hölcke



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Art:ar i dagspressen sjöfartstidn; BachCl.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel Jonsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12198, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olov Hölcke), hämtad 2019-11-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12198
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel Jonsson, urn:sbl:12198, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olov Hölcke), hämtad 2019-11-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se