P Conrad (Conke) Jonsson

Född:1886-12-19 – Eskilstuna församling, Södermanlands län
Död:1964-05-16 – Eskilstuna församling, Södermanlands län

Riksdagsledamot, Tidningsredaktör, Journalist, Landshövding, Typograf


Band 20 (1973-1975), sida 381.

Meriter

Jonsson, Per Conrad (Conke), f 19 dec 1886 i Eskilstuna, d 16 maj 1964 där. Föräldrar: snickaren Anders Peter J o Catharina (Karin) Lundberg. Anställd i H Sandbergs bokhandel, Eskilstuna, 98—05, i Almqvist & Wiksells tryckeri, Uppsala, 05—06, typograf o journalist i tidn Folket, Eskilstuna, 07—10, medarb o red:sekr i Social-De-mokraten, Sthlm, 10—16, andre red i Folket 17, chefred där 18—43, led av AK 22— 43 (led o v ordf i statsutsk), ordf i Sörmlands soc:dem partidistr 29—43, led av soc:dem partistyr 32—36, av riksbanksfullm 36—43, av domkap i Strängnäs stift 37—43, ordf i läroboksnämnden 38—48, landsh i Västmanlands län 43—52, ordf i 1945 års lärobokskomm 45—48, i Nationalfören för trafiksäkerhetens främjande 46—48, i styr för ab Radiotjänst 47—55, i banko fullm dec 48—56. — Iqml 57.

G 11 maj 12 i Eskilstuna m Amy Teresia Jonsson, f 26 juni 86 i Kjula, Söd, dtr till arbetaren Jonas Gustaf J o Karolina Magnidtr.

Biografi

J växte upp i Eskilstunas arbetarekvarter. Modern var 46 år, när han föddes, och familjens övriga barn hade då lämnat hemmet. När J var sju år dog fadern, som var arbetare vid Munktells verkstäder. Familjen hade en lägenhet om ett rum och kök, som modern sökte behålla genom att hyra ut köket till ungkarlar. Det lyckades inte, och modern fick med sonen flytta till ett rum med kokspis.

Folkskolan räckte i sex år, det sjunde var frivilligt. Det fick J avstå ifrån för att 1898, tolv år gammal, hjälpa en äldre bror med att sälja grönsaker på torget i Uppsala. S å fick han anställning i en bokhandel i Eskilstuna. Det var en glädje att komma nära böckerna, berättade han långt senare. Efter hand fick han biträda vid disken och på kontoret, bland annat med enklare bokföring. Dessutom arbetade han tidvis i bokhandelns accidenstryckeri. De första åren var lönen 10 kr i månaden.

1905 erhöll J anställning vid Almqvist & Wiksells tryckeri i Uppsala med en lön av 15 kr i veckan. Där skulle han fortsätta sin utbildning som typograf. Dessutom gjorde han som tävlingsarbete ett omslag till Viktor Rydbergs Singoalla, som fick ett erkännande. När han satte texten till en diktsamling, som Karl-Erik Forsslund tillägnat Ludvika Folkets hus, blev han så intresserad av författaren att han köpte allt som fanns av honom i bokhandeln. Det fordrade mer än två veckors matpengar. Redan under skolåren hade det konstaterats, att J hade läshuvud. I en intervju vid 60-årsdagen berättade han, att en välbärgad släkting lovat fadern att bekosta hans studier i läroverket, men löftet sveks, "vilket var min första medvetna erfarenhet av livets besvärligheter".

I Uppsala blev J medlem av godtemplarorden, som han tillhörde livet ut. Han gick också in i socialdemokratiska ungdomsklubben, vilket medförde att han bar röd halsduk. Detta tilltalade inte tryckerichefen, och J slutade därför på egen begäran. Åter i Eskilstuna blev han först typograf och senare journalist på tidningen Folket, en syssla som förenades med ett krävande politiskt arbete i hela länet. Det var en hård skola, som många socialdemokratiska redaktörer och politiker gått igenom och haft nytta av. Under de åren fick han namnet Conke, som sedan blev allmänt använt. Arbetet i Folket medförde, att J 1910 fick anställning i Social-Demokraten där Hj Branting då var chef. Han var "en god och initiativrik journalist" (Horney) och en hård arbetsledare. Men "i grund och botten var han god som guld" (Backlund). Politisk medarbetare vid sidan av Branting var Per Albin Hansson. När denne 1915 var tjänstledig en längre tid för studier i England, ville Branting ha J som ersättare, vilket tidningens styrelse emellertid motsatte sig. 1917 flyttade J tillbaks till Folket som andre redaktör. 1918 blev han tidningens chefredaktör.

Nästan alla socialdemokratiska redaktörer satt vid den tiden i riksdagen. J blev ledamot av AK 1922 och kom i första hand att syssla med skolfrågor. Med tiden blev han v ordf i statsutskottet och ordf i utskottets 2:a avdelning, där skolfrågorna behandlades. Han blev nära medarbetare till Värner Rydén och arbetade i dennes anda. Det var J som föreslog och i stor utsträckning drev igenom lika lön för manliga och kvinnliga folkskollärare, en insats som han själv betraktade som en av de främsta under riksdagsåren. Länge arbetade han för att behålla en 4-årig realskola och som ordf i läroboksnämnden sökte han genomföra en modernisering av läroböcker och andra undervisningsmedel. Han verkade också i statliga utredningar på detta område. Tage Erlander har förklarat, att J arbetade för "en förnuftig reformpolitik på skolans och undervisningens områden". Det var enligt Erlander välgörande att i utskottet och riksdagen lyssna till J:s "korthuggna talekonst", tränad i många föredrag och långa debatter ute på det politiska fältet. Men det räckte inte med skolfrågor. J blev också bankofullmäktig och dessutom deputerad i riksbanken, dvs folkvald representant i bankens direktion, en uppgift som han var tveksam inför men också uppskattade.

För J blev det dubbla arbetet i tidningen och riksdagen betungande. Han övervägde att lämna riksdagen, men det motsatte sig politikerna. Då ämnade han avgå som redaktör, vilket tidningens styrelse inte gick med på. Problemet löstes genom att han lämnade båda dessa uppgifter för att 1943 bli landshövding i Västerås. J formade landshövdingens syssla på sitt eget sätt. Det fördes inget stort hus och utövades ingen överdriven representation på Västerås slott under åren 1943—52. J tyckte, att folk var för ödmjuka och underdåniga inför landshövdingen och annan överhet. Enligt hans mening borde avgörandena i många frågor flyttas från centrala verk till länsstyrelser och regionala organ. Själv manade han myndigheter och styrelser i länet att i största utsträckning arbeta och ta ansvar själva. Bekymren i länet var främst brist på arbetskraft och bostäder samt dåliga och otillräckliga vägar. J ansåg, att sammanträdena var för många och långa och att det gick lättare att tala och komma överens vid kaffebordet.

Andra uppgifter lades också på J. Han fick vara med om att avveckla informationsstyrelsen, som gjort sin plikt, när kriget var över. Samtidigt var han 1947-—55 ordf i styrelsen för AB Radiotjänst och 1948—56 ordf i bankofullmäktige. Dessa uppdrag sammanföll således delvis med landshövdingetiden, men fortsatte även efter den och utgjorde tillsammans en arbetsbörda långt utöver den vanliga.

J:s arbetsdag blev lång. Men han var livet igenom trogen sina idéer och ideal.

Författare

Gösta Söderlund



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från J i RA.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Bålverket mot äventyrspolitiken. Några ord i frågorna för dagen. [Omsl] Eskilstuna 1918. 12 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Klipp, Vestmanlands läns tidn:s arkiv, Västerås.

I Anderson, Från det nära förflutna (1969); A-pressens samorganisation 1908—1958 (1958); Arbetets söner, 3 (1960); S Backlund, På jakt efter Europa (1952); R Gasparsson, Brinnande horisonter (1963); E v Heland, Optimismens o besvikelsens år, 1922—1952 (1969); N Horney, Stora män o tidn:män (1969); Z Höglund, Härliga tider. 1900— 1911 (dens, Minnen i fackelsken [,1], 1951); Morgon-tidn 15 nov 1953; PK:s porträttmatr 1952 (1951); Sv folkrörelser, 1 (1936). — T Erlander, 1901—1939 (1972).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
P Conrad (Conke) Jonsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12199, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Söderlund), hämtad 2019-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12199
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
P Conrad (Conke) Jonsson, urn:sbl:12199, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Söderlund), hämtad 2019-04-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se