Curt H Juhlin-Dannfelt

Född:1888-09-29 – Karlsborgs församling, Skaraborgs län
Död:1968-11-03 – Danderyds församling, Stockholms län

Diplomat, Arméofficer


Band 20 (1973-1975), sida 456.

Meriter

3 Juhlin-Dannfelt, Curt Herman, brorson till J 2, f 29 sept 1888 i Karlsborg, Skar, d 3 nov 1968 i Danderyd, Sth. Föräldrar: översten Georg Frans Herman Julius J D o Alida (Ada) Julia Christina Lilliebjörn. Mogenhetsex vid Nya elementarskolan i Sthlm vt 07, officersex vid krigsskolan på Karlberg 18 dec 09, underlöjtn vid Livreg:s grenadjärer 31 dec 09, vid Skånska husarreg 3 nov 11, löjtn av 2 kl 10 okt 13, elev vid krigshögsk 17 okt 17—12 juli 19, löjtn av 1 kl 22 febr 18, aspirant vid generalstaben 15 april 20—15 okt 22, reg kvartermästare vid Skånska husarreg 17 okt 22—9 okt 25, ryttmästare i reg 5 dec 24, chef för fjärde skvadronen vid reg 1 juli 25—1 april 27, ryttmästare vid reg 1 nov 26, bitr militärattaché i Riga 1 april 27, i Kovno 27 juli 27, ryttmästare vid Skånska kavallerireg 1 jan 28, militärattaché i Riga, Reval o Kovno 16 mars 28, FK i slaviska, engelska o romanska språken vid UU 29 maj 29, tf major o militärattaché på generalstabens stat 27 jan 33 (ord 28 april 33), militärattaché i Berlin 4 juni 33—9 maj 45, överstelöjtn i armén 1 juli 35, major i Skånska kavallerireg 6 dec 35, överste i armén 2 okt 38, chef för försvarsstabens andra sektion 1 okt 45—31 dec 46, militärattaché i Bern 21 dec 46—30 sept 48, i Prag 12 sept 47—30 juni 48, i Moskva o Prag 1 juli 48—30 sept 52, generalmajor i generalitetets reserv 1 juli 48, avsked ur aktiv tjänst 1 okt 52. — LKrVA 38.

G 17 maj 22 i Uppsala m Elsa Margareta Almqvist, f 5 okt 01 där, d 7 sept 68 i Danderyd, dtr till översten Erik Otto A o Elsa Carolina Elizabeth Didron.

Biografi

Inför de hopplösa befordringsutsikterna vid kavalleriet efter genomförandet av 1925 års härordning beslöt Curt J att helt ägna sig åt den militära underrättelsetjänsten. Med undantag för en kortare period var han under 25 år militärattaché i sju olika länder. Början gjordes 1927 i de baltiska staterna. Efter studier på fritid avlade han 1929 fil kandxxamen i slaviska, engelska och romanska språken vid univ i Uppsala. Försommaren 1933 förflyttades han till beskickningen i Berlin. Han kom att tjänstgöra där under hela hitlerregimen och gjorde sig känd för en klarsynt och objektiv rapportering. Strax före utbrottet av andra världskriget sökte han utan framgång påverka de tyska myndigheterna att till Sverige överlämna 100 stridsvagnar, som beställts från Skodaverken i Tjeckoslovakien 1937. Dessa var färdiga för leverans i aug 1939 men rekvirerades då av tyskarna och insattes i kriget i Polen.

J lärde känna flera höga tyska militärer, bland dem underrättelsechefen amiral Canaris. Han kunde på nära håll följa den pågående uppladdningen inför kriget och ge den sv regeringen goda informationer. Han ställde sig dock ganska skeptisk till de antydningar om en förestående invasion i Danmark och Norge, som den sv marinattachén fått meddelande om redan 4 och 5 april 1940 och framfört till regeringen. Sedan den tyska divisionen Engelbrecht, c:a 18 000 man, i juni 1941 transiterats från Norge till Finland, begärdes under hösten, att Sverige även skulle förse denna truppstyrka med viss utrustning inför den stundande vintern. Ärendet var känsligt, eftersom Sverige tidigare avvisat en finsk-tysk framställning om att överta försvaret av Nordfinland. Efter förhandlingar mellan sv och tyska myndigheter utlämnades 2 000 tält m/39 till Finland f v b till divisionen Engelbrecht på det norra frontavsnittet. J medverkade mycket till att denna transaktion kom till stånd, och både han och minister Richert fick motta tyska tackskrivelser härför. Goebbels skriver härom i sin dagbok bl a följande: "28. Januar 1942. Ich lasse mir vom Auswärtigen Amt Bericht geben über unser Verhältnis zu Schweden. Schweden hat doch mehr fur die deutsche Kriegfuhrung getan, als man gemeinhin annimmt. .. . Wir müssen uns also ... vorläufig mit diesem wenn auch etwas kärglichen Beitrag Schwedens zu deutsch-finnischen Kriegfuhrung zufrieden-geben und dürfen hier nicht aus der Reihe tanzen."

7 mars 1945 blev sv ministern i Berlin Arvid Richert uppkallad till tyska UD, varvid J förklarades som persona non grata. Han skulle ha lämnat rapport till Sverige med uppgifter rörande tyskarnas hemliga vapen i Peenemünde, vilka meddelats i ett anonymt brev till legationen. Vidare hänvisades till två pärmar med originaltext och tyskspråkig översättning av de tre sv försvarsattachéernas rapporter till Sthlm. Därmed stod det klart, att dupletter av beskickning- ens samtliga rapporter från Berlin under de gångna 2—2 1/2 åren hamnat i det tyska högkvarteret. Sedan våren 1943 hade J misstänkt en läcka. Den skyldiga var minister Richerts egen privatsekreterare, som vid årsskiftet 1942—43 fått tillstånd att gifta sig med en tysk ingenjör och bo utanför legationen. Regeringen vägrade dock att hemkalla J. Spioneriaffären avslutades med en långvarig rättegång vid Sthlms rådhusrätt under juli och aug 1946.

Efter Tysklands nederlag hade J för en tid placerats som chef för underrättelsesektionen i försvarsstaben. Han önskade dock återgå till sin tidigare verksamhet, och 1947 blev han ackrediterad som försvarsattaché vid de sv ambassaderna i Bern och Prag. 1948 förflyttades han till Moskva och tjänstgjorde där till 1952 under slutet av stalinperioden. I samband därmed utnämndes han till generalmajor.

J var personligen försynt och anspråkslös. Genom sin långa utrikestjänst blev han en fulländad diplomat och har från sakkunnigt håll betraktats som prototypen för en militärattaché. Sedan han lämnat den aktiva tjänsten, ägnade han sig åt sitt militära författarskap, sitt måleri och andra kulturella intressen. Det bör också nämnas, att han medverkade vid flera hjälpaktioner till förmån för flyktingar och krigsfångar i efterkrigstidens Tyskland.

Författare

Erik Wikland



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Öst och väst. Synpunkter på krigspotential och fredsekonomi. Sthlm 1958. 218 s, 5 kartbl. — Artiklar i bl a Ny militär tidskrift, Sthlm.

Översatt: I E Porfiriev, Peter I. Grundläg-gare av den ryska reguljära arméns och flottans krigskonst. Sthlm 1958. 334 s, 4 pl, 2 kartbl. (Försvarsstabens krigshistoriska avdelning, 2.)

Källor och litteratur

Källor o litt: Tjänsteförteckmar, KrA; Curt Kempffs papper, KB; Minister Arvid Richerts rapporter från Berlin 1937—45, .UD; Akt nr 341/46, rotel 2, Sthlms rådhusrätt.

F F:son Burman, Född till soldat. Från fänrik till överste (1969); W M Carlgren, Sv utrikespolitik 1939—45 (1973); C A Ehren-svärd, Krigspotentialen i "Öst o väst" (SvD 4 mars 1958); L P Lochner, Goebbels Tagebii-cher aus den Jahren 1942—43 (1948), s 60; nekr över J (KrVA:s handhar o tidskr, 1968, nr 10). — Nekr:er i dagspressen 4 nov 1968.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Curt H Juhlin-Dannfelt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12232, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12232
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Curt H Juhlin-Dannfelt, urn:sbl:12232, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se