E Armas Järnefelt

Född:1869-08-14 – Finland (i Viborg)
Död:1958-06-23 – Oscars församling, Stockholms län

Kompositör, Kapellmästare, Dirigent


Band 20 (1973-1975), sida 520.

Meriter

1 Järnefelt, Edvard Armas, f 14 aug 1869 i Viborg, Finland, d 23 juni 1958 i Sthlm, Osc. Föräldrar: generallöjtn August Alexander J o frih Elisabeth Clodt v Jürgensburg. Dimissionsbetyg från Kuopio finska lyceum 28 maj 87, studentex i Hfors 9 juni 87, genomgick Hfors musikinst 87—90, inskr vid Hfors univ (jur fak) ht 89—vt 96, musikstudier i Berlin 90—93, extraelev vid konservatoriet i Paris vintern 93—94, sångrepetitör vid operorna i Breslau, Magdeburg o Düsseldorf 96—97, kapellmästare vid musikkapellet Viborgs musikvänner hösten 98— våren 03, kapellmästare vid operan i Hfors 04—06, vid K teatern i Sthlm 05—06, dir för Hfors musikinst 06—07, fast knuten till K teatern i Sthlm 07—15 april 32, sv medborgare 22 okt 09, hovkapellmästare 11, förste hovkapellmästare 31 dec 23, chef o konstnärlig ledare för operan i Hfors 32—36, chef för stadsorkestern där 42—43. — Litt et art 07, LMA 08, finsk prof:s nhov 30 aug 40, fil hedersdr i Hfors 31 maj 57.

G 25 aug 93 (—08) i Joensuu, Finland, m opera- o konsertsångerskan Maikki Pakarinen, f 26 aug 71 där, d 4 juli 29 i Åbo, dtr till handl Antti P o Elisabet Hirvonen samt senare omg m tonsättaren prof Selim Palmgren; 2) 9 juni 10 i Viborg m operasångerskan Olivia (Liva) J (J 2).

Biografi

Armas J växte upp i en kulturellt präglad miljö och de flesta av familjens nio barn skapade sig framstående positioner. Hans musikbegåvning och absoluta gehör upptäcktes tidigt. Då han var nio år, ville man skicka honom till Anton Rubinstein i S:t Petersburg, men denna plan avstyrdes av fadern, som krävde att han först skulle ta studenten.

Efter studentex genomgick J 1887—90 Hfors musikinstitut, där han studerade musikteori, kontrapunkt och komposition för Martin Wegelius, som även öppnade hans sinne för musikestetik och litteratur. Kring Ferruccio Busoni, som var hans lärare i pianospel, karnmarmusikspel och partiturspel, samlades en krets, bl a bestående av Adolf Paul och Jean Sibelius, som några år senare gifte sig med J:s syster Aino. För Busoni analyserade J Wagners operor och Bachs Das Wohltemperierte Klavier. Det ingick i undervisningen att spela den första C-dur-fugan i alla tonarter och med olika fingersättning. Robert Kajanus, till vars orkesterkonserter eleverna hade friplatser, kom att spela en avgörande roll, när J bestämde sig för dirigentbanan. J hade även en vacker tenorröst och framträdde vid en uppvisning med en Donizetti-aria.

1890 studerade J komposition i Berlin för Adolf Becker, som året innan varit Sibelius lärare. Här levde J i en "Wagner-berusning"; han studerade berömda dirigenter som Hans von Bülow, Felix Weingartner och Arthur Nikisch på symfonikonserter och Josef Sucher samt Karl Muck på Hovoperan. Vintern 1893—94 vistades J i Paris som extraelev vid konservatoriet. Han deltog som åhörare vid Jules Massenets kompositionsseminarier men visade aldrig upp något arbete. Kontrapunktstudier för Lavignac var av mindre betydelse. 1896—97 tjänstgjorde han som sångrepetitör vid operorna i Breslau, Magdeburg och Düsseldorf; 1898—1903 uppehöll han sig i födelsestaden Viborg som då hade en musikalisk blomstringstid genom att förstärkning kunde erhållas från S:t Petersburg.

I mars 1903 gav J sin första konsert i Sthlm, som pianoackompanjatör till sin hustru Maikki J. Redan 10 nov återkom han, nu som dirigent för Konsertföreningen, och presenterade då förutom egna verk Sibelius andra symfoni. På Operan provdirigerade han 1904 men den verkliga sthlmsdebuten ägde rum 25 aug 1905 med Tannhäuser, och under hösten ledde han Operans symfonikonserter. Samtidigt, dvs 1904—06, var J kapellmästare vid Operan i Hfors. Efter Martin Wegelius död kallades han 1906 till dennes efterföljare vid Hfors musikinstitut men 1907 var han tillbaka vid sthlmsoperan, där han stannade till 15 april 1932.

Under denna tid i Sthlm grundlade J sitt rykte som orkesterfostrare och framstående uttolkare. Hans ideal som dirigent var Conrad Nordqvist, vars precisa och sparsamma slagteknik han betraktade som ouppnådd, även i jämförelse med de stora tyska dirigenterna i 1890-talets Berlin. Själv vinnlade han sig om mycket små, men distinkta rörelser.

Wagner och Mozart stod hans hjärta närmast — av Wagneroperorna framförde han alla utom Rienzi. Ringen dirigerade han åtskilliga gånger, bl a 1908 och 1911. 1924 anförtroddes honom dessutom regin och dräktutformningen. April 1917 ledde han det första sv scenframförandet av Parsifal. Även sv musik tog han sig an — operor av Kurt Atterberg, Natanael Berg, Wilhelm Peterson-Berger och Ture Rangström hör till de verk som han har uruppfört. Vid Operans symfonikonserter presenterade J åtskilliga nyheter, t ex Honeggers Kung David, Mahlers åttonde symfoni och Schönbergs Gurrelieder. I val av verk var han annars konservativ och framförde ogärna något från perioden efter de franska impressionisterna.

1932—36 var J chef och konstnärlig ledare för operan i Hfors, där han bl a framförde Mozart- och Wagner-operor. Därefter ägnade han sig huvudsakligen åt gästspelsframträdanden, bl a på Operan 1945 med Beethovens Fidelio samt symfonikonserter. J var känd även utanför Norden och genomförde flera mycket framgångsrika gästspelsresor, bl a till Berlin, Wien, Rom och Budapest. Säsongen 1942—43 var han dessutom chef för Hfors stadsorkester.

Liksom t ex Selim Palmgren, Erkki Melartin och Robert Kajanus kände sig J som tonsättare underlägsen Jean Sibelius, vilket resulterade i att han gav upp sina symfoniska ambitioner och huvudsakligen men i begränsad omfattning komponerade för det mindre formatet. Ett lyckokast var Berceuse (Kehtolaulu), som blivit världsberömd. Redan 1909 presenterades den i London vid en promenadkonsert. Den ursprungliga versionen var sättningen violin och piano, därefter instrumenterades den för liten orkester och har sedermera uppträtt i en mängd olika arrangemang, även som sång till text av Nino Runeberg: Slumra, sov i ro, mitt hjärtebarn. I en radiointervju 1949 berättade J hur han fick inspirationen, när han såg sin förstfödda dotter sovande.

I en radiointervju 1957 ställde sig J kritisk till de flesta av sina tidigare kompositioner. Mest har kanske orkesterverken med deras yppiga, av tysk instrumentationskonst präglade klangkolorit föråldrats. Om Kors-holm har Rangström yttrat (1903), att detta verk är "högrest och klangfull" musik. Mot detta kan ställas den kritik som återges av Karl Flodin i den engagerade essayen i boken Finska musiker (1900): "De likna vackert dukade bord, där ingenting finns att äta." Kritiken avvisas dock av Flodin, som framhåller J:s effektfulla klangkänsla. Det är emellertid som romanskomponist J intar en rangplats i den nordiska musikhistorien: "Där vilar ett drömmande drag över det som hans sångmö sjunger, en vek, förtonande blå, resignerat svårmodig stämning, enslighetens poesi" (Flodin).

Ett stort antal sånger dedicerades till hustrun Maikki J. Hon var operasångerska men ändå är stilen i dessa ytterst enkel, pianoackompanjemanget tekniskt elementärt — men inte desto mindre effektfullt — och sångstämman föga krävande; oftast ett litet omfång och enkla skanderade notvärden. Den okomplicerade fakturen kan delvis förklara sångernas tidvis stora popularitet. Många sånger är av barcarolle- eller vaggvisetyp; ackompanjemanget långsamt vaggande. Så är t ex Berceuse en parafras på den medeltida Ro, ro till fiskeskär. Ofta anslår J en arkaiserande balladton som t ex i de Inhemska sångkompositioncrna, och även i den om Rangström erinrande En drömmares sång till lifvet. Parallella ackordföljder är vanliga som i den koralartade Söndag men även i korsatser som t ex kantaterna (t ex Fosterlandets anlete), där polyfon satsteknik praktiskt taget saknas. Den finska nationaltonen är tydligt uppfattbar.

Intryck av modern, rytmisk dansmusik återges i teatermusiken till Aristofanes Fåglarna, som framfördes på Konserthusteatern 1928. Som filmkompositör (Sången om den eldröda blomman, 1919) var J den förste i Sverige att komponera ett partitur som koordinerade bild och musik, delvis med folkvisematerial.

Författare

Carl-Gunnar Åhlén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Kompositioner i tryck eller handskrift: Orkesterverk: Korsholm (1894); Symfonisk fantasi (1895); 2 ouvertyrer; Berceuse; Preludium; Heimatklang; Festklanger. — Filmmusik: Sången om den eldröda blomman (1919), härur orkestersvit med bl a Forsfärden. — Skådespelsmusik: Titus (Arvid Järne-felt); Det förlovade landet, svit i tre satser: Israels träldom, Elitzebas klagan, Dans; Fåglarna (Aristofanes) (1928). — Kantater: 12 st, bl a Fosterlandets anlete (V A Kosken-niemi) till invign av Åbo finska akademi 1927, körpartitur tr Hfors 1930; Livets sång; Åbo slott; Jordens sång: Dagens son; Kallas strand; Tempelbyggnaden (V A Kosken-niemi) till Helsingfors universitets 300-årsju-bileum 1940; Vuoksens sång; Kantat till Joensuus 100-årsjubileum 1949. — Manskörer: 20 manskörsstycken a capella, bl a samlingen 7 manskvartetter, Hfors [1898] : Pai-men pyhä (Herdens helg), Paimenten ilo, Den flydda, Poismeni mercken päivä, Sirkka (Syrsan), Wanderers Nachtlied, Mathalla; De lyckliga; Då stundar vårens tid för mig (Folkkörboken, d 1, h 9, Sthlm 1928); Men-nyt; Vill du komma med mig?; Poismeni mercken päivä (H Kallio), Upps 1914. — Sånger för en röst och piano: Aallon kehto-laulu (Der Welle Wiegenlied) (L Asp), Hfors u å; Ajan aallot (J H Errko); Am stillen Dorfe erhebt sich (S della Valle di Casanova), Hfors [1904]; Berceuse arr f sopran o piano (N Runeberg), Hfors 1894, många omtr, finsk version: Kehtolaulu (Mustakallio); Dröm (E Pakarinen); En drömmares sång till lifvet (J Tegengren), Hfors [1903]; Du (K Asplund); Drei Lieder von S della Valle di Casanova: Einsam schreitend wandl' ich, Und weil mich das Leben belogen, Das Leben; Inhemska sångkompositioner, Hfors 1893: Kanteleelle (K Killinen), Laula, laula! (dens), Armasta odottaessa (J Sounio), Solsken (J Reuter), många omtr; De lyckliga (Studentsången, d 4, Sthlm [1902], även i Sångarförbundet, d 2, Sthlm 1926); När alla klockor klämta tolv; Skymning (Alceste [N Runeberg]), Sthlm u å; En spel och dansvisa (J Tegengren), Hfors [1904]; Suvirannalla (Sommarnatt på stranden) (V Siikaniemi); Sånger vid piano, Sthlm [1908—09]: Du är sol, du är vår (Knape) [1908], Serenad (dens) [1908], Den flygande holländaren (B Gripenberg) [1908], En visa (E Kléen) [1908], Farväl (J Tegengren) [1908], Ödets stjärna (B Gripenberg) [1908], Skymning (O Stjerne) [1909], Carmen (B Gripenberg) [1909]; Säg, när minnes du mig?; Söndag (K Leino), Sthlm [1904]; Till ett prinsessbröllop; Tre sånger vid pianot, Hfors [1903]: Fågeln (J J Wecksell), I solnedgången (G Fröding), Titania (dens); Tre sånger vid pianot, Hfors [1910] : Nocturne (E Kléen), Lina (dens), Vågsång (Aallon kehtolaulu) (O Stjerne); Tretton år (B Gripenberg), Sthlm u å; Till en brud (Prins Wilhelm), Sthlm 1921, även i Fru Musica, d 7, Sthlm u å; Den vakande modern (J J Wecksell), Hfors u å; Vårdroppen, Hfors [1903]; Än en visa vill jag sjunga; Önskan. — Verk för piano: Drei Klavierstucke, op. 4: Etyd h-moll, Valse e-moll, Allegro con brio Ess-dur; Vasti, valse lente, Sthlm u å; 16 småstycken af F Wrede, uppteckn o utg. — Arrangemang: Berceuse, Elitzebas klagan ur Det förlovade landet (Fru Musica, d 2, Sthlm u å); W Lagerkrantz, Tonerna, Hfors u å; A Witt, Nur im Herzen m fl.

Tryckta arbeten: Den dramatiska handlingen i Nibelungenring (Finsk musikrevy, årg 1, 1905, Hfors, s 117—121). — Intryck från musikfester i Tyskland (ibid, s. 286—289). — [Enkätuttalande om jazz] (Orkester Journalen, årg 8, 1940, Sthlm, 4:o, nr 1, s 9, 16).

Källor och litteratur

Källor o litt: Förteckn över J:s skivin-speln:ar i ms, SBL; klippsaml, Musikhist mus; radiointervjuer 1941, 1949, 1954 o 1957, SR.

Art:ar om J i AB o Sthlms dagbl 12 aug 1929, i Socialdemokraten, S-T o SvD 13 aug 1929, i SvD 3 april 38 samt i SDS 11 aug 1929 o 14 aug 1944; Baker's biographical dictionary of Musicians (1958); A Bergman, Finländska musiker i Sverige (Musikrevy 1973); B Garlberg, Till A J (Ergo 1932, nr 5); Die Musik in Geschichte und Gegenwart, 6 (1957—58); Encyclopédie de la musique (1958); K Flodin, J (Finska musiker, 1900); Geillustreerd Muzieklexicon (1932); H Glimstedt, A J (OoB 1932); Grove's Dictionary of music (1954); T Haapanen, Suomen säveltaide (1940); V Helasvuo, Sibelius and his music in Finland (1957); G Hilleström, MA. Matr 1771—1971 (1971); H8D, årg 20, 1918—19, nr 42; T Karila, Composers of Finland (1965); [E Marvia,] Suomen sävel- täjiä (1965); Musikens Hvem Hvad Hvor (1961); Norlind; T Nyblom, En drömmares sång till livet. Kring A J o hans gärning (Operans programblad aug 1958); T Rangström, J (Orfeus 1925); Röster i radio, 1939, nr 31; Scenen årg 18, 1932; Sohlman; Sv musiktidn, årg 26, 1906, o årg 30, 1910; The new college encyclopedia of music (1960); Tonkonsten, 1 (1955).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E Armas Järnefelt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12282, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl-Gunnar Åhlén), hämtad 2018-12-13.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12282
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E Armas Järnefelt, urn:sbl:12282, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl-Gunnar Åhlén), hämtad 2018-12-13.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se