Jösse Eriksson

Död:1436-12-09

Fogde, Hövitsman


Band 20 (1973-1975), sida 557.

Meriter

Jösse Eriksson, d 9 dec 1436 i Motala. Föräldrar: riddaren Erik Jenssen på Stad (nu Constantinsborg), Ormslevs sn på Jylland, o Birgitte Pedersdtr (Lykke). Möjl identisk med den J som följde konung Erik till Norge 05, k fogde på Gotland senast 10, hövitsman på Västerås o fogde över Västmanland o Dalarna 13—våren 33, även över Jämtland åtminstone 20—23.

G senast 14 (Brilioth) m Birgitta Ulfsdtr, d omkr 40, dtr till fd norska riksrådet Ulf Jonsson (Roos af Hjelmsäter) på Ervalla i Ervalla, ör, o en Märta.

Biografi

J är känd som skatteutpressare o bondeplågare. 1420 klagade jämtarna inför kung Erik i Kalmar över dubbel beskattning i samband med hållande av ting, över godtyckligt handelsförbud och över böter för kreaturens betande på kronans ödemarker. Klagomålen, ledde till att kungen muntligen förklarade för J hur han borde handla.

Karlskrönikan ger en färgstark skildring av J:s framfart i Dalarna. Sålunda skall han ha tagit större delen av böndernas egendom i skatt, låtit hänga upp dem i rök och spänt deras kvinnor för hölass, så att de födde dödfödda barn. Dalkarlarnas klagomål framfördes till kung Erik av Engelbrekt Engelbrektsson. Kungen hänsköt saken till det sv riksrådet, som fann klagomålen berättigade. Trots detta underlät Erik att inskrida mot J, varför dalkarlarna under Engelbrekts befäl tågade mot Västerås. Riksrådet lyckades dock förmå dem att återvända hem, men då J åter ville uppbära skatt, började de belägra Västerås och tvang därigenom riksrådet att avsätta honom. J skall ha varit närvarande, då vissa uppräknade sv riksråd på ett möte i Khvn sommaren 1433 (enl riksrådets inlaga vid Kalmar-mötet 1436; Carlsson 1934) bad Erik fara till Sverige med anledning av att dalkarlarna efter kungens vägran att döma J gjort uppror och erövrat slottet Borganäs.

Nästa gång J förekommer är 13 sept 1435, då han utfärdade ett brev om jord i Dalarna. Det är daterat i Sthlm, vilket är av intresse, eftersom han då torde ha sammanträffat med kung Erik, som några dagar tidigare infunnit sig där för underhandlingar med svenskarna. Han namnes dock ej i förlikningsfördraget en månad senare.

Enligt Karlskrönikan skall J på mötet i Söderköping hösten 1436 ha uppsökt marsken Karl Knutsson (Bonde) -— numera jämte drotsen Kristiern Nilsson (Vasa) kungens ställföreträdare i Sverige — och av denne fått lejdebrev. Han ville därefter bosätta sig i Vadstena kloster. Enligt Vadstenadiariet blev J 8 dec i nunnornas sysslomans hus invid deras trädgård gripen av bönder — enligt Karlskrönikan från Aska hd —, som ej brydde sig om förmaningar att ej kränka klostrets immunitet. Krönikan ger en drastisk skildring av hur de höll honom i fötterna och släpade honom ut, så att "nacken räknade alla trappstegen". Därefter blev J bunden i en släde "som ett svin" och fördes till Motala ting, där han dömdes till döden och halshöggs. Han begrovs i Vadstena kloster, där hans gravsten fortfarande är bevarad. J:s köpe- och pantegods omfattade ett 70-tal gårdar, huvudsakligen i Västmanland och Södermanland men även i västra Uppland och Dalarna. Genom sitt äktenskap hade han kommit i besittning av bl a det ovannämnda Ervalla o Fånö i Löt, Upps, samt av jord i Södermanland, Östergötland och Småland. I Västerås hade J två stenhus, i Hedemora tre gårdar och i Arboga en tomt.

J anses avbildad på gaveln till en av honom bekostad korstol med hans vapen i Västerås domkyrka.

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

J:s uppteckning av sina köp o förpant-ningar i DRA. Rester av hans arkiv kända genom arkivfört för Ebba Månsdtr (Lillie-höök) i Vretstorpssaml, ULA (jfr bd 19, s 319).

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Erik Erikssons (Gyllenstierna) kopiebok, p 9 f, VHAA:s dep, RA; xeroxkopia av o registrant över den nämnda brevfört i Vretstorpssaml, VHAA:s dipl:komm:s arkiv; perg:brev u d 1443, DRA.

N Ahnlund, Jämtlands o Härjedalens hist, 1 (1948); B Boethius, Kopparbergslagen ... (1965); Y Brilioth, Sv kyrka, kungadöme o påvemakt 1363—1414 (1925); G Carlsson, Det engelbrektska upprorets begynnelseskede (HT 1934); dens, Senare medeltiden, 1 (Sveriges hist till våra dagar, 3:1, 1941); dens Ätten Gädda i Gäddeholm (PHT 1951); dens, Margareta o Erik av Pommern (HVL. Scripta minora 1963—64), s 31; Diarium Wazstenense (SRS 1: 1, 1818), s 153; Diplo-matarium dalekarlicum, 1—3 o suppl (1842—53); DN 16:1—2 (1901—03)B Fritz, Hus, land o län. Förvaltningen i Sverige 1250—1434, 1—2 (1972—73); S Gardell, Gravmonument från Sveriges medeltid (1945); B Hildebrand, Esbjörn Blåpanna o hans arvingar (PHT 1934); KH Karlsson, Roos af Ervalla o Roos af Hjelmsäter (PHT 1909); K Kumlien, Karl Knutssons polit verksamhet 1434—48 (1933); dens, Västerås till 1600-talets början (Västerås genom tiderna, 2, 1971); Lykke (DAA 20, 1903), s 264; E Lönnroth, Sverige o Kalmarunionen 1397—1457 (1934), s 83 ff; L-A Norborg, Storföretaget Vadstena kloster (1958); Norges gamle love, anden rxkke, 1 (1912), s 73; SD 2—3 (1879—1902); SMR; A A v Stiernman, Swea o Götha Höfdinga-Minne, 1 (2 uppl, 1836); CG Styffe, Skandinavien under unionstiden (3 uppl, 1911); Sv medeltidens rim-krönikor, 2 (1866); W Tham, Lindesberg o Nora genom tiderna, 1 (1943); A Thiset, Om "onde Josse Eriksens" Herkomst (Perso-nalhist Tidsskr, anden Raekke, 5, 1890); H Wichman, Biskop Thomas av Strängnäs . . . (KÅ 1937), s 217—223; Västerås hm 1: 1—2 (1939—49); Hj Öhman, Medeltidens korstolar. . . (1900), s 124.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jösse Eriksson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12298, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12298
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jösse Eriksson, urn:sbl:12298, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se