Johan Albert Kantzow

Född:1713-08-13 – Tyskland (i Stralsund)
Död:1805-12-05 – Maria Magdalena församling, Stockholms län

Riksdagsledamot, Grosshandlare


Band 20 (1973-1975), sida 610.

Meriter

1 Kantzow, Johan Albert, f 13 aug 1713 i Stralsund, d 5 dec 1805 i Sthlm, Maria. Föräldrar: rådmannen Johann Albert K o Ilsabe Dorothea Reinke. Kom till Sthlm trol 35, burskap som grosshandl där 20 maj 36, kyrkoråd i Tyska förs, led av borgerskapets äldste 60, de handlandes ordf där 73— 90, led av borgarståndet vid riksdagen 60— 62, av börsbyggnadsdep 67—78, riksbanksfullm 88—89, kommerseråds n h o v 2 juni 89.

G 7 maj 52 i Sthlm, Ty, m Christina Maria Hebbe, dp 4 maj 30 där, ibid, begr 20 maj 91 där, ibid, dtr till grosshandlaren Christian H (bd 18) o Elsabe Catharina Küsel.

Biografi

Endast ett år efter sin inflyttning från Stralsund fick K 1736 burskap som grosshandlare i Sthlm. Utöver spannmåls- och trävaruhandel bedrev han en viss rederiverksamhet och ägde skeppsandelar bl a tillsammans med handelshuset Tottie, från 1768 Tottie & Arfwedson.

Som ledande grosshandlare förvärvade K intressen även i ett antal andra till Sthlms näringsliv nära knutna aktiviteter. I varje fall från 1760-talets början och några år in på 1800-talet ingick han i direktionen för det genom beslut av 1738—39 års riksdag inrättade Sjöassurance compagniet samt tillhörde direktionen för andra generaltull-arrendesocieteten 1776—82. K hörde likaså 1786 till den ursprungliga uppsättningen aktietecknare i Västindiska kompaniet, vars verksamhet i första hand baserades på intäkter från den 1784 förvärvade ön S:t Barthélemy.

Genom ingifte i familjen Hebbe förvärvade K även socialt en position i den sthlmska skeppsbroadelns översta skikt, som ytterligare stärkte hans ställning inom gross-handelssocieteten. Ledamot av borgerskapets äldste från 1760 och därvid särskilt i egenskap av de handlandes ordf från 1773 kunde han utöva ett avsevärt inflytande på stadens kommunala angelägenheter och ekonomiska förvaltning under en lång följd av år. 1790 fick han emellertid vika för den yngre och utåt mer representative Carl Christopher Arfwedson. Bakom ordförandeskiftet synes inte ha legat direkta politiska motsättningar.

Såväl riks- som kommunalpolitiskt energisk hatt — vilket på kommunalplanet inte minst avspeglar sig i hans ställningstaganden i valtekniska frågor — utövade K likafullt i flera konkreta konfliktsituationer ett modererande inflytande, så t ex i börsbyggnadsdeputationen. Hans namn uppfattades inte som starkt kontroversiellt. Tendensen till magistratsparlamentarism och kompe-tenstvistema gentemot borgerskapets äldste och de alltmer vittförgrenade kommunala organen i övrigt motverkades emellertid samtidigt av den initiativrike och praktiskt dugande överståthållaren på 1770- och 80- talen, riksrådet Carl Sparre. Under perioden förelåg därför allmänt gynnsamma förutsättningar för ett gott förhållande mellan statsmaktens företrädare och det ledande borgarskiktet i Sthlm.

Den framgång Sthlms borgerskap inregistrerade 1792 genom att regenten hertig Karl kunde förmås att återinföra 1766 års valordning torde i väsentlig grad få tillskrivas K:s initiativ. Därmed avskaffades magistratens exklusionsrätt vid magistratsval, som Gustav III mot borgerskapets protester infört 1789. K var också aktiv inom tyska församlingen.

På riksplanet blev K:s insatser sporadiska. Som ledamot av borgarståndet och bankoutskottet vid riksdagen 1760—62 synes han inte ha intagit någon ledande eller representativ ställning på hattsidan och lyckades inte heller komma tillbaka efter mössornas genombrott på den följande riksdagen 1765—66. En kort period 1788—89 satt K i bankofullmäktige som kompletteringsvald. I dec 1788 lyckades han emellertid inte bli vald till borgarståndet och ersattes också som bankofullmäktig.

Författare

Leif Gidlöf



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Allm verks skriv:er till K M:t, vol 246 o 794, RA; Handelskollegiets borgar-bok 1689—1750, förteckmar över borgerska-pets äldste 1710—1843 o borgerskapets äldstes prot 1759—63, SSA.

B Boethius, Magistraten o borgerskapet i Sthlm 1719—1815 (1943); P-E Brolin, Hattar o mössor i borgarståndet 1760—1766 (1953); C Hallendorff, Bankens öden från mössväldet till den andra realisationen 1766—1803 (Sveriges riksbank 1668—1918, 3: 2, 1920); I Hildebrand, Den sv kolonin S:t Barthélemy o Västindiska kompaniet fram till 1796 (1951); V Millqvist, Sv riksdagens borgarstånd 1719—1866 (1911); H Rosman o A Munthe, Släkten Arfwedson (1945); A Set-terwall, Sthlms börsbyggnad (SSEÅ 1934); T Söderberg, Försäkringsväsendets hist i Sverige intill Karl Tohanstiden (1935).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Albert Kantzow, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12347, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2019-02-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12347
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Albert Kantzow, urn:sbl:12347, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2019-02-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se