Johan Albert Kantzow

Född:1788-01-02 – Portugal (i Lissabon)
Död:1868-07-19 – Sättersta församling, Södermanlands län (på Mio Retiro, Ökna.)

Riksdagsledamot, Grosshandlare


Band 20 (1973-1975), sida 612.

Meriter

2 Kantzow, Johan Albert, sonson till K 1, f 2 jan 1788 i Lissabon, Portugal, d 19 juli 1868 på Mio Retiro, Ökna, Sättersta, Söd. Föräldrar: ministerresidenten frih Johan Albert K o Lucia Alicia Grosett. Bildade tills med grosshandl K F Biel grosshandelsfirman Kantzow & Biel i Sthlm 08, burskap som grosshandl 11 april 09, ensam innehavare av firman 36—41, tills med delägare 41—47, frih vid faderns död 25, deltog i samtl riksdagar 28—60 (led av bevilln:utsk 34—35, av konstitutionsutsk 40—41), godsägare.

G 18 juli 09 i Sthlm, Maria, m Anna Sofia Morsing, f 24 dec 89 där, Nik, d 2 mars 75 i Nyköping (enl db för Sättersta), dtr till kommerserådet grosshandl Fredrik M o Maria Sofia Lavén.

Biografi

Proklamerandet av kontinentalblockaden 1806 och Tilsitalliansen mellan Frankrike och Ryssland följande år medförde ett kraftigt uppsving för den sv utrikeshandeln. Enbart 1808 beviljades i Sthlm fler burskap för grosshandel än under hela perioden 1789—1807. Redan vid 20 års ålder bildade K tillsammans med Kristoffer Fredrik Biel grosshandelsfirman Kantzow & Biel, som blev framgångsrik genom sin inriktning på i synnerhet Sydamerika och Ostindien, två nyorienteringar inom sv utrikeshandel.

Den portugisiska administrationens flykt undan Napoleon till Brasilien 1807 legaliserade i ett slag europeisk direkthandel. Härtill kom för K fördelen av faderns verksamhet som handelsagent i Portugal och Brasilien. 1810-talet ut tillhörde K & Biel de sju främsta järnexportörerna i Sthlm och var tillsammans med Tottie & Arfwedson och D Erskine & Co en av Sthlms få på Syd-och Nordamerika inriktade exportörer.

Sedan kulmen på den delvis storpolitiskt underblåsta transatlantiska handeln passerats vid 1820-talets ingång, började K & Biel rikta sitt intresse mot Ostindien, vilket också medförde en ökad betoning av firmans rederisida. Den sv direkthandeln på Ostindien hade under 1700-talets senare del kraftigt avtagit och helt avstannat i och med upplösningen av Sv ostindiska kompaniets fjärde oktroj 1809. Med fartygen Preciösa och Calcutta öppnade K & Biel 1825 direkthandel på Indien (Calcutta). 1834 kom turen till Kina, s å som det engelska ostindiska kompaniets monopol upphävdes.

Tillsammans med kompanjonen Biel ägde K från 1816 ett mindre sockerbruk på Ladugårdslandet i Sthlm samt var ännu 1847 delägare i Nyköpings factoribolag. K innehade 1835—49 Tidö (Rytterns sn, Vml), samt under olika perioder Lindö (Runtuna sn, Söd), Kappsta (Lids sn, Söd), Ericslund (Västerljungs sn, Söd), Stortorp (Huddinge sn, Sth) och Ökna med Mio Retiro (Sättersta sn, Söd). Han ägde även fastigheter i Sthlm och Nyköping.

Vid riksdagen 1828—30 framträdde K som en förespråkare för de gängse skeppsbrointressena och anslöt sig bl a till minoriteten för kungens avvärjande "Projet de finance" i realisationsfrågan. Senare framstår han snarare som allmänt liberal och frihandelsvänlig utan skarp intresseprofil och som en av förgrundsmännen i den konstitutionella oppositionen mot Karl XIV Johan. Särskild aktivitet som oppositionsman utvecklade K vid riksdagen 1834—35 med bl a ett livligt samarbete med L J Hierta och J G Richert. K inlämnade i juli 1834 den "Richertska" adressen till kungen i representationsfrågan, som cirkulerat bland Sthlms borgerskap. Uppmärksamhet väckte också hans anförande på riddarhuset 11 okt 1834 om den allmänna valrätten med förespråkande av samfällda val framför reviderade ståndsval. Vid såväl 1834—35 som 1840—41 års riksdagar drev K utan framgång vidare det av C H Anckarsvärd 1828—30 resta, konstitutionellt motiverade kravet på bevillningars m fl statsmedels ingående till det riksdagskontrollerade riksgäldskontoret i stället för till statskontoret.

K, som redan på 1810-talet stod i främsta ledet bland Sthlms grosshandlare, invaldes 1836 i borgerskapets 50 äldste men förklarades av Sthlms magistrat som obehörig. Att KM:ts bekräftelse 1838 av magistratens beslut haft en politisk bakgrund är möjligt men har inte kunnat beläggas.

K hade 1836 blivit ensam ägare till grosshandelsfirman men intog 1841 — möjligen i samband med en begynnande sviktning i ekonomin — sonen Fredrik Wilhelm K och stadsmäklaren Nils Gustaf Netzel som delägare. Sonen utträdde dock åter i juli 1847. I dec 1847 begärde K och Netzel firman i konkurs samt K sig själv enskilt vid Svea hovrätt. Jämte vikande konjunkturer i den ostindiska handeln — ett av det s k första opiumkrigets resultat var en skärpt internationell handelskonkurrens på den kinesiska marknaden från 1843 — framstår som den omedelbara orsaken betalningsinställelse hos londonfirman Lysaght, Smith & Co, hos vilken K & Biel hade stora utestående fordringar. Missväxtåren 1844—45 har troligen undergrävt även K:s enskilda ekonomi, som var baserad på godsdrift. K:s dagboksanteckningar lämnar intrycket av en svår personlig depression som följd av konkursen. Hovrättens slutliga dom föll först i juli 1850 och resulterade i — förutom grosshandelsfirmans likvidation — försäljning av bl a egendomarna Tidö, Lindö, Kappsta och Stortorp. Efter konkursen 1847—50 drog sig K tillbaka från all affärsverksamhet och synes även politiskt ha förhållit sig passiv.

Författare

Leif Gidlöf



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Dagboksanteckn:ar o korresp i Kantzowska familjearkivet, RA. Brev från K till I Clason i UUB.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Adl bouppteckmar 1868: 75 o dombok i vädjade o instämda civila mål 1850: 290, Svea hovrätts arkiv, RA; Magistraten: klassifikationsbok 1789—1847 o firmabok 1798—1857, handelskollegiets borgar-bok 1750—1829, hallrättens matr 1739—1841 samt borgerskapets äldstes handhar, ser 7, 1838—39, allt i SSA.

R Adamson, Järnavsättn o bruksfinansiering 1800—1860 (1966); P G Andreen, Politik o finansväsen. Från 1815 års riksdag till 1830 års realisationsbeslut, 2:2, 1823—1830 (1961); T J Arne, Svenskarna o Österlandet (1952); D H T Börjeson, Sthlms segelsjöfart. Minnesskr 1732—1932 (1932); J Göransson, Aftonbladet som politisk tidn 1830—1835 (1937); T Höjer, Sthlms stads drätselkommission 1814—1864 (1953); G Rexius, Studier rör striden om finansmakten under Karl XIV Johan (1917); G H Rydberg, nekr över K (Svea 1869); K Samuelsson, De stora köpmanshusen i Sthlm 1730—1815 (1951); S O Swärd, Latinamerika i sv politik under 1810-och 1820-talen (1949); H Wieselgren, Lars Johan Hierta (1880).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Albert Kantzow, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12349, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12349
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Albert Kantzow, urn:sbl:12349, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se