Karle av Edsvära

Död:1100

Lagman


Band 20 (1973-1975), sida 723.

Meriter

Karle av Edsvära, levde sannolikt under 1100-talets förra hälft. Lagman i Västergötland.

Biografi

K är uteslutande känd genom västgötalagens lagmanskrönika, som ägnar honom betydligt mer utrymme än de tidigare o även de flesta av de senare lagmännen. Där prisas hans intellektuella o moraliska egenskaper i varma ordalag. Karakteristiken utmynnar i att han kallades fosterlandets fader. En hypotes, att framställningen skulle vara slutpartiet i ett kväde om de elva äldsta västgötska lagmännen (Lindquist), har ansetts vara utan grund; den har i stället uppfattats som prov på retorisk konstprosa (Ståhle).

Kronologiska beräkningar på grundval av lagmanskrönikans uppgifter om efterträdarna fram till de i urkunden belagda lagmännen på 1200-talet talar för att K levde under förra hälften av 1100-talet (Lindquist). Han har därför identifierats (Beckman; Tunberg) med den "gode" men ej namngivne lagman som enligt västgötalagens kungakrönika styrde Västergötland tillsammans med landskapets hövdingar, sedan den stenkilska kungaätten dött ut o Ragvald knaphövde blivit dräpt (jfr s 721).

Enligt lagmanskrönikan efterträddes K av sin son Algot, o senare skall dennes son Sigtrygg o sonson Algot också ha varit lagmän, tills den sistnämnde efterträddes av Birger jarls äldre halvbror Eskil (bd 14). Namnet Algot tyder liksom innehavet av det västgötska lagmansämbetet på att även den i slutet av 1200-talet verksamme västgötalagmannen Algot Brynolfsson, stamfadern för Algotssönerna (bd 1), härstammade från K. K:s anknytning till Edsvära, Skar, har sammanställts med att en by i denna socken heter Algutstorp (Beckman). Förleden i gårdsnamnet Karstorp i samma socken torde vara mansnamnet Karl, av vilket Karle är en biform. Båda ortnamnen är belagda redan under medeltiden.

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: N Beckman, Ur vår äldsta bok (1912), s 14 f, 17 ff; J Koit, Algotssönernas ätt (ÄSF 1:1, 1957), s 1; J Liedgren, Lagmanslängder (Kulturhist lex för nord medeltid, 10, 1965); A F Liljeholm, Drottning Rikissa Birgersdotters andaktsbok (NTBB 1958), s 137; I Lindquist, Västgötalagens litterära bilagor (1941), s 12 f, 16 f, 32, 34, 42; I Lundahl, Det medeltida Västergötland (1961); Ortnamnen i Skaraborgs län, 10 (1960), s 6, 10; C I Ståhle, "Västgöta lagmanskväde" (Archivistica et mediaevistica Ernesto Nygren oblata, 1956); S Tunberg, Götarnas rike (1940), s 116.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karle av Edsvära, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12373, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-01-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12373
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karle av Edsvära, urn:sbl:12373, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-01-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se