S Severin (Seve) Hallberg

Född:1886-06-03 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län
Död:1960-10-02 – Örgryte församling, Västra Götalands län

Bibliotekarie


Band 18 (1969-1971), sida 7.

Meriter

2 Hallberg, Seth Severin (Seve), son till H 1, f 3 juni 1886 i Lund, d 2 okt 1960 i Gbg (Örgryte). Mogenhetsex vid h a l i Lund 3 juni 04, inskr vid LU ht 04, FK där 14 sept 07, inskr vid UU 08, FL vid LU 27 okt 11, amanuens vid KB 16 febr 12, red för Sveriges offentliga biblioteks accessionskat 13—17 o 20—27, andre bibliotekarie vid KB 26 jan 17—27, led av Sveriges allm biblioteksfören:s kommitté för utarb av katalogsystem för folk- o skolbibliotek m m 17—27, bibliotekarie vid Makarna Mittag-Lefflers matem inst 20—27, led av styr för Sveriges allm biblioteksfören 22—35, överbibliotekarie vid Gbgs stadsbibliotek 2 juni 27—1 okt 54, led av styr för Sv bibliotekariesamf 27—41, v ordf där 46—51, bibliotekarie hos Gbgs läkaresällsk 27—54, hos WS 30—54, ordf i V Sveriges biblioteksfören 30—33, v ordf i styr för Sv sjömansbiblioteket 30—39, led av biblioteksnämnden för Gbgs stads folkbibliotek 32—46 (v ordf 32—38), tryckfrihetsombud i Gbg 32—56, Gbgs högskolas bibliotekarie 20 dec 38—30 juni 54, v ordf i Sv-italienska fören i Gbg 41—45, bibliotekssakk vid utredn ang med högskola i Gbg 47^8. — LWS 31, led av Gbgs läkaresällsk 41, fil hedersdr vid Gbgs högskola 11 okt 41, HedL av Sv bibliote-kariesamf 54.

G 1) 1 sept 13(—23) i Danderyd (Sth) m Anna-Lisa Ekelund, f 5 juli 89 i Karlskrona, dtr till kommendörkaptenen Josef (Joe) Gustaf E o Elisabet Charlotta Ernberg samt omg m prof Johan Gustaf Åkerman (d 59); 2) 18 okt 25 i Linköping m Eva Sofia Armida Theorell, f 24 dec 01 där, dtr till regdäkaren Thure T o Karin Emilia Armida Bill.

Biografi

H började sin biblioteksbana 1912 vid KB i Sthlm. Hans rika kunskaper samt begåvning och fallenhet för yrket måste omedelbart ha gjort ett starkt intryck på biblioteksledningen, ty redan efter inte fullt ett års tjänstgöring ansågs han mogen att övertaga det krävande uppdraget att redigera den för Sveriges offentliga vetenskapliga bibliotek gemensamma accessionskatalogen, AK. I arbetet inom AK-redaktionen framträdde tydligt hans förnämliga egenskaper som biblioteksman: utmärkt reda och klarhet i omdömet, vaken och säker blick för praktiska ting, ovanlig arbetsförmåga och energi. I detta arbete kom också hans goda språkliga insikter (fil lic i engelska), vidsträckta beläsenhet och omfattande kunskaper i hög grad till sin rätt. Sin nästan otroliga bokkännedom torde han, vad beträffar utländsk litteratur, till inte ringa del ha förvärvat under denna tjänstgöring. Vid sidan av tjänstearbetet på KB uppordnade och vårdade H flera privata boksamlingar, bl a friherre Adelswärds på Adelsnäs och direktör F Vult von Steijerns i Saltsjöbaden.

Sin kärlek till accessionskatalogen dokumenterade H f ö även på äldre dagar, då han åtog sig ordförandeskapet i en av Sv bibliotekariesamfundet hösten 1948 tillsatt kommitté med uppdrag att utreda möjligheterna till förbättringar i AK:s redigering och utgivning. De riktlinjer beträffande katalogens allmänna utformning, som denna kommitté angav i sitt följande år framlagda betänkande, blev normerande för AK:s uppläggning fr o m årgång 1956.

Sin imponerande kännedom om inhemsk litteratur i äldre och nyare tid fördjupade H under utarbetande av ett sv författar-lexikon, varmed han på uppdrag av ett bokförlag var sysselsatt sedan 1924. Av detta författarlexikon, som i färdigt skick skulle omfatta två å tre band, »vart och ett til] omfånget motsvarande ungefär ett band av Nordisk familjebok», förelåg våren 1927 över hälften i manuskript. Verket blev emellertid aldrig fullbordat. Manuskriptet, på kort, förvaras nu i GUB.

1927 utnämndes H till överbibliotekarie för Gbgs stadsbibliotek efter Lars Wåhlin. Denne hade under sin långa chefstid fört fram Gbgs stadsbibliotek till en plats i främsta ledet bland landets stora vetenskapliga allmänbibliotek, närmast efter K biblioteket i Sthlm och universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund, och hans verksamhet utgjorde för H ett förpliktande exempel.

H koncentrerade sig under sina första år som chef främst på bibliotekets organisation och arbetsformer, som han lade upp efter nya, för ett storbibliotek lämpade linjer. I början av 1928 genomfördes en omorganisation av verksamheten inom biblioteket, som blev fördelad på tre avdelningar under var sin föreståndare: sv avdelningen, utländska avdelningen och låneexpeditionen. I mars 1929 fastställdes ett nytt reglemente, som innebar bibliotekets slutliga förvandling från en självständig inrättning till ett i realiteten helt och hållet kommunalt verk. S å framlade biblioteksstyrelsen på H:s initiativ förslag till en genomgripande omorganisation av tjänstemannastaben, avsedd att åstadkomma en lämpligare avvägning mellan olika personalkategorier.

Även i fortsättningen tog H många initiativ av vittgående betydelse. Särskilt kan nämnas att han lyckades genomdriva, att Gbgs stadsbibliotek fr o m 1950 erhöll lagstadgad rätt till friexemplar av allt sv tryck och därmed blev jämställt med landets tre äldre »arkivbibliotek». Under hans chefstid utbyggdes de utländska bytesförbindelserna i mycket hög grad, vilket väsentligt bidrog till Stadsbibliotekets utveckling till ett vetenskapligt »storbibliotek». Han ägnade även mycken tid åt planeringsarbetet för den nya byggnad, som Gbgs stadsbibliotek på försommaren 1954 kunde taga i bruk.

När planerna på upprättandet av en medicinsk högskola i Gbg vid mitten av 1940-talet började taga fast form, föll det på H:s lott att utreda den därmed sammanhängande biblioteksfrågan. Hans utredning utmynnade i att det medicinska bibliotek, som måste knytas till den nya högskolan, skulle samordnas med Gbgs stadsbibliotek, m a o uppbyggas och administreras inom Stadsbibliotekets ram, vilket också blev myndigheternas beslut.

De framgångar som H vann var i allmänhet ingalunda lättköpta. Med otrolig energi och målmedvetenhet — ja nästan fanatism — arbetade han ända till pensioneringen 1954 oavlåtligt på att göra Gbgs stadsbibliotek till ett första rangens bibliotek, väl ägnat att tjäna högre studier och vetenskaplig forskning. I det dagliga arbetet skydde han inga mödor. Vid sidan av de rent administrativa uppgifterna, även mycket rutinmässiga sådana, ägnade han mycken tid åt det egentliga biblioteksarbetet. Särskilt varmt intresserade han sig för bibliotekets bokförvärv.

För sitt kära bibliotek offrade H nästan alla andra intressen. Något omfattande skriftställarskap hann han därför inte med under sin chefstid. Hans mest betydande tryckta verk var den stora historiken över Gbgs stadsbibliotek 1891—1941, ett mönstergillt och grundläggande arbete utan många motstycken i sv bibliotekshistoria.

Till sin läggning var H försynt och älskvärd. Hans personliga anspråkslöshet var förenad med en påtaglig blyghet. Denna i förening med en viss distraktion och väl därav föranledd momentan brist på smidighet gjorde nog, att han ibland blev missförstådd av personer som inte kände honom närmare. Nit, pliktkänsla och oegennytta var starkt framträdande karaktärsdrag hos honom. Det blida, vänliga leende, som då och då lyste upp hans eljest allvarliga ansikte med de sällsynt vackra ögonen, vittnade om djup inneboende godhet.

Författare

Gösta Ottervik



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

H:s efterlämnade papper i GUB. Brev från H bl a i KB, UUB o LUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se GHM 1916—1941, Gbg 1942, s 79, 1942—1954, 1957, s 79.

Källor och litteratur

Källor o litt: Gbgs stadsbibhs styr:s prot 1927—60, GUB.

J V Johansson, minnesteckn över H i Minnestal hållna i VVS 1958—64 (1965); G Ottervik, S H t (NTBB 1961, s 40—44); N Sandberg, Gbgs högskolas matr 1942—54 (1957).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
S Severin (Seve) Hallberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12412, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Ottervik), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12412
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
S Severin (Seve) Hallberg, urn:sbl:12412, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Ottervik), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se