Meriter

Hallenborg, Bolivar Magnus Fredrik Carl Vilhelm, f 18 febr 1828 på Rydsgård, Villie (Malm), d 22 maj 1892 där. Föräldrar: kammarherren Carl Johan H o grev Eleonora Charlotta Filippina Fredrika Lovisa v Schwerin. Studentex vid LU 17 dec 46, underofficer vid Skånska husarreg 24 okt 47, officersex 23 febr 49, underlöjtn o andre adjutant vid nämnda reg 19 juni 49, 2:e löjtn 13 sept 55, avsked med ryttmästares n h o v 17 jan 60, deltog i riksdagarna 59—66, led av FK från 67 (led av konstitutionsutsk 70—87, ordf där från 76), led av styr för Skånes ensk bank från 65, av styr för Sveriges allm hypoteksbank från 66 (ordf från 7 april 81), av Malmöhus läns landsting 69—86 o 89—91 (ordf 84—86 o 89—91). — LLA 77, HedL av Malmöhus läns hushålln:sällsk 80.

G 2 aug 56 på Krapperup, Brunnby (Malm) m frih Gustava Gyllenstierna af Lundholm, f 10 okt 31 på Maltesholm, Ö Sönnarslöv (Krist), d 3 febr 03 i Malmö (S:t Petri), dtr till kammarherren frih Nils Christoffer G o grev Hedvig Maria Amalia De la Gardie.

Biografi

Magnus H måste på grund av sjukdom avbryta sina universitetsstudier men förvärvade dock en god klassisk bildning, vidgad genom resor till de flesta europeiska länder. Efter faderns död och avskedet från militärtjänsten bosatte han sig på sitt stora gods Rydsgård, som varit i ättens ägo sedan 1715.

H blev tidigt politiskt intresserad och blev snart ett känt namn på riddarhuset; under de två sista ståndsriksdagarna var han ledamot av ekonomi- och bevillningsutskotten, och han stödde då regeringen i striden om den franska handelstraktaten och gav det k representationsförslaget sin röst. Att han efter representationsreformens genomförande tog plats i första kammaren 1867 var en naturlig utveckling.

H tillhörde det s k skånska eller kompromisspartiet, uppkallat efter kompromissen 1873 angående försvaret och grundskatterna, men han var knappast någon deciderad partiman. Närmast var han moderat-liberal med i vissa frågor utpräglat liberala — dock inte nyliberala — åsikter och i andra lika utpräglat konservativa. Under hela sin politiska tid var han frihandelsvänlig. Han tillhörde även bl a förespråkarna för folkhögskolor, främmande trosbekännares förbättrade medborgerliga ställning och kvinnans rätt att vara sin egen giftoman. Men han var lika avgjort emot en utvidgning av rösträtten. Under debatterna 1878 och 1881 varnade han för att ge rösträtt åt dem som var ekonomiskt beroende av andra, och det var tydligt att han främst fruktade, att städernas arbetarbefolkning skulle kunna rubba maktbalansen inom riksdagen. Han kallades också en tid »tryckfrihetens fiende» på grund av sin motion 1869 om ändring av tryckfrihetslagen. Beskyllningen var dock orättvis, eftersom han närmast velat förhindra, att brott mot tryckfrihetslagen skulle bli ostraffade. Bakom denna motion låg säkerligen bl a missnöje med den skånska pressen, som han ansåg »förpesta» hans hemprovins (brev till G F Bergstedt).

I arbetet för ändrade grundlagsbestämmelser rörande utrikesärendena tog H livlig del. Vid slutbehandlingen 1885 framhöll han: »Så länge den föreställningen råder att konungen på grund av nu gällande bestämmelser kan när som helst inkasta oss i ett farligt krig, vill man icke höra talas om ökad beväringsskyldighet och utsträckta beväringsövningar . . .» Utskottets förslag innebar enligt H en garanti mot k maktmissbruk, och därmed borde intet hinder finnas för en arméreform. Uttalandet är typiskt för H:s allmänt medlande inställning, och det var genom denna och sitt ordförandeskap i konstitutionsutskottet, som han blev inflytelserik i riksdagen, trots att han saknade egentlig politisk profil. Han stod på god fot med både Arvid Posse och Robert Themptander och väntades vid ett par tillfällen bli statsråd. Också i landstinget var hans inflytande betydande liksom i Sveriges allmänna hypoteksbank, där han med oinskränkt fullmakt förde underhandlingarna om utlandslån.

H hade många vänner och deltog gärna i sällskapslivet både i Skåne och i huvudstaden. Hans älskvärdhet prisades allmänt, och av Dardel har han karakteriserats som »levnadsfrisk». Han hade ett livligt teaterintresse, som omfattade hela skalan från den högstämda dramatiken till den enklare underhållningen på danska scener: »Man kan vara säker om att där få, vad som dock hör till livets största njutningar — ett gott skratt» (brev till C F Bergstedt).

Författare

Ragnar Amenius

Arkivuppgifter

Några strödda brev från H i RA, KB (bl a till G F Bergstedt) o UUB.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Lantförsvarsdep :s ter 19 juni 1849, 13 sept 1855 1860, RA. W Bergstrand, Politiska silhuetter (1880); F v Dardel, Dagboksantecknrar 1877—1880 (1918) o 1881—1885 (1920); dens, Minnen från senare år, 1888—1898 (1931); Den sv utrikespolitikens hist, 3:4 (1958); P v Möller, 1867 års FK. Biografiska skizzer (1875); Nornan 1893; Ny ill tidn 1877 o 1892; T Petré, Ministären Themptander (1945); E Sommarin, Skånska hypoteksfören 1836— 1936 (1936); G Sprinchorn, Malmöhus läns hushålln:sällskaps hist (1922); Sveriges allm hypoteksbank 1861—1911 (1911); Sveriges riksdag, 9 (1937) o 17 (1935); E Thermaenius, Lantmannapartiet (1928); G Wal-lin, Valrörelser o valresultat. AK-valen i Sverige 1866—1884 (1961).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
B Magnus F C V Hallenborg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12423, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-07-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12423
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
B Magnus F C V Hallenborg, urn:sbl:12423, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-07-20.