Adolf R Hallman

Född:1893-03-01 – Göteborgs Masthuggs församling, Västra Götalands län
Död:1968-01-03 – Italien (i Rom)

Författare, Illustratör


Band 18 (1969-1971), sida 40.

Meriter

Hallman, Adolf Reinhold, f 1 mars 1893 i Gbg (Masthuggs förs), d 3 jan 1968 i Rom. Föräldrar: arbetaren Carl Fredrik H o Melusina Dorothea Bengtsdtr. Elev vid Valands målarskola i Gbg 14—16, medarb som tecknare i Tidens Tegn o Dagbladet i Kristiania 16—19, vistades därefter i Paris ett tiotal år (avbrott för studieresor till Italien o Tyskland o uppehåll i Danmark), illustratör i Politiken i Khvn 22, verksam huvudsakligen i Sthlm 41—46, i New York 46— aug 59 (medverkade där i The Reporter, Life, Harper's magazine, New York Times Sunday, Fortune m f 1 publikationer), i Rom från 59.

G 12 mars 40 i Sthlm (Osc) m Edith Ludwig, f 28 juli 05 i Ringsted, Danmark (Sorö amt), dtr till fabriksägaren Johannes L o Karen Marie Laursen.

Biografi

Adolf H fick tidigt en kosmopolitisk inriktning. Det stod kring honom och hans konst en air av internationalism. I politiskt avseende var han radikal; samtidigt var han en utpräglad individualist. Han attraherades av anarkisterna och deras teoretiker. Krapotkins och Max Stirners verk läste han med stort utbyte under sina ungdomsår. Som tidningstecknare och bokillustratör nådde H en internationell nivå. Sin artistiska stil utbildade han framför allt i Paris. Han rönte inflytande bl a från kubisterna men också från sådana teckningens mästare som Steinlen, Jules Pascin, Chas Laborde. Men de konstnärliga impulserna omsatte han alltid i verk av personlig hållning. H:s teckningar utmärkes av en utomordentligt ren och klar linjeföring och en med åren alltmer utpräglad dekorativ form. Han bygger oftast sina bilder, i synnerhet stadslandskapen, i hela plan i tusch eller färg. Sina figurer uppfattar han gärna i den godmodiga ironins eller den vassa satirens aspekter. Han var en älskare av de stora städerna, av boulevardernas myllrande folkliv, av kaféernas, teatrarnas och danslokalernas atmosfär.

I sina tidigaste böcker »På Boulevard Europa» (1929), »Paris under 4 årstider» (1930) och »Express till och från Paris» (1932) visade sig H som en spirituell och initierad skildrare i ord och bild av Paris under mellankrigstiden. I ett stort antal tidnings- och tidskriftsartiklar — han publicerade sig bl a i karikatyrbladet Exlex, i Politiken, Folkets Dagblad, Dagens Nyheter, Sydsvenska Dagbladet Snällposten, tidningen Vi — lade H i dagen sin förmåga av skarp observation och sitt fina sinne för lokalkolorit. Som ledigt kåserande, poängrik berättare, ofta utnyttjande anekdotiskt material, framträdde han i sådana böcker som »Litteratur i Maria Galante» (1936), »Köpenhamn» (1944), »New York» (1956). De visar också med stor tydlighet H:s kulturhistoriska intresse och hans talang att återge förflutna epokers doft och färgton. Som berättare är H skolad hos de franska naturalisterna, i synnerhet Maupassant, och hos sådana sv författare som Hjalmar Söderberg och Henning Berger. Det är framför allt metropolernas gatuliv och konstnärskretsar som fångar tecknaren och berättaren H:s uppmärksamhet. Hans intensiva upplevelser av skiftande kosmopolitiska miljöer, moderna konstriktningar och särpräglade människor finner man i den underhållande, som kulturdokument och personligt vittnesbörd värdefulla boken »Tala i egen sak» (1965). Man möter i denna minnesbok glimtar av författare och tidningsmän som Arnulf överland och Olaf Bull, Viggo Carling och Ole Vinding, Hjalmar Söderberg och Henning Berger. Konstnärer som Henrik Lund och Hilding Linnqvist figurerar, men också rasfanatiker och våldspolitiker som Ludendorff och Hitler, Röhm och Göring. H sparar inte på frän och slagfärdig kritik av konstyttringar som synts honom bluffartade och uppreklamerade.

Jämte sina egna böcker illustrerade H ett stort antal klassiska verk ur världslitteraturen och ur sv författares produktion. Den klara och precisa stilens mästare omhuldade han som illustratör. Så gav han sin bildfantasi utlopp i teckningar till Bertil Malmbergs »Åke och hans värld» (1935), Hjalmar Söderbergs »Förvillelser» (1938), Guy de Maupassants »Boule de suif» (1941), Théo-phile Gautiers »Mademoiselle de Maupin» (1945), Voltaires »Candide» (så), Elizabeth Barrett Brownings »Sonnets from the Portuguese and other love poems» (1954). H:s utveckling som tecknare gick från lekfull och elegant improvisation mot det monumentalt förenklade. I sina porträtt visade han med tiden alltmer övertygande prov på sin förmåga att i lätt karikatyrisk form fånga det karakteristiska hos modellerna.

Personligen var H färgrik och temperamentsfull, överdådig också som muntlig berättare, där han kunde ösa ur sitt rikt skiftande livs erfarenhet. Sympatisk var hans fina blick för orättvist förbigångna konstnärer och för människor som hamnat på livets skuggsida. H hade separatutställn:ar i Danmark, Sverige, Norge, Frankrike, Schweiz o USA.

Författare

Johannes Edfelt



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: På Boulevard Europa. Sthlm 1929. 158 s. — Paris under 4 årstider. Sthlm 1930. 316 s. — Express till och från Paris. Sthlm 1932. 233 s. — Litteratur i Maria Galante. Sthlm 1936. 172 s. — Köpenhamn. Sthlm 1944. 103 s, 9 pl. Nya tr 1945. — New York. Sthlm 1956. 156 s, 14 pl-bl. — Världsstad. Sthlm (tr Gbg) 1960. 35 s. [Texthäfte till konstportfölj med 7 bl i folio.] — Tala i egen sak. Sthlm 1965. 207 s. — Mest om Paris. Ett urval. . . Sthlm 1969. 151 s. — Artiklar, främst i DN, Politiken och Vi, förtecknas i Bokvännen 1968, s 62 f. Av H illustrerade böcker, utöver de egna ovan, se ibid, s 2 o 62. eller SKL.

Källor och litteratur

Källor o litt: I W Fischerström, Bokens konstnärer (1950); R Hoppe o G Jungmar-ker, Svart o vitt. Sv grafiker o tecknare under 1900-talet (1947); SKL, o där anf litt; G Svensson, Modern sv bokkonst (Bokvännens bibi, 15, 1953); Sv förfdex 1900—1940, 1 (1942), 1941—1950 (1953), 1956—1960 (1963), 1961—1965 (1968). — Nekr:er o recensioner i Hapsnressen. icceiisiuner i dagspressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Adolf R Hallman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12435, Svenskt biografiskt lexikon (art av Johannes Edfelt), hämtad 2019-01-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12435
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Adolf R Hallman, urn:sbl:12435, Svenskt biografiskt lexikon (art av Johannes Edfelt), hämtad 2019-01-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se