C A Harald Hamberg

Född:1891-05-17 – Stora Tuna församling, Dalarnas län
Död:1954-02-07 – Göteborgs Vasa församling, Västra Götalands län

Industriidkare


Band 18 (1969-1971), sida 73.

Meriter

Hamberg, Carl Anders Harald, f 17 maj 1891 i Stora Tuna (Kopp), d 7 febr 1954 i Gbg (Vasa). Föräldrar: stationsinspektoren Anders H o Maria Charlotta Ahlberg. Studentex vid Falu hal 10, inskr vid Gbgs handelsinst läsåret 10—11, kontorspraktik i Duisburg o Sthlm 11—13, anställd vid SKF:s reklamavd i Gbg 14—15, sekr o di-rektörsass vid SKF:s amerikanska o kanadensiska dtrföretag i New York, Hartford, Philadelphia o Toronto 15—18, sekr i Royal Swedish Commission i Washington 18—19, dir i Compania Transmarina de Cuba i Havanna 19—20, dir för SKF:s inspektions-central för Östeuropa o Balkanländerna i Wien 20—24 o i Prag 24—31, chef för SKF:s dtrbolag i Prag 24—31, verkst dir för SKF:s tyska dtrbolag Vereinigte Kullagerfabriken AG i Schweinfurt 32—41, för SKF-koncernen i Gbg 42—53, led av styr för Sveriges industriförb 42, av Sveriges allm exportfören 42, ordf i styr för SKF från 53.

G 15 maj 32 i Sthlm (Engelbr) m Anna (Aina) Maria Ehn, f 28 febr 06 i Bromma (Sth), dtr till direktören Karl Oskar E o Thyra Maria Elise Högstedt samt förut g (27—30) m grosshandl Tean Leon Karkoff.

Biografi

Harald H tillhörde den krets av energiska unga män, som fylkade sig kring Sven Wingquist, Sv Kullagerfabrikens skapare. Med tiden blev han en av ledarna för den andra generationen inom SKF. Bortsett från en tidig kontorspraktik och ett års sekretariat omedelbart efter det första världskriget vid den sv handelsdelegationen i USA samt ett års anställning vid ett kubanskt byggnadsföretag, ägnade han hela sitt verksamma liv åt SKF. Betecknande är, att han började sin bana hos en sv firma i Duisburg, som var SKF:s första utländska agent.

H var organisatör, affärsman och förhandlare. Redan i unga år var han med om att bygga upp SKF-koncernen i Amerika. Dotterbolagen i Europa hade dittills i stor utsträckning fått sköta sig själva utan större kontroll från huvudkontoret i Gbg. Efter fredsslutet 1919 fick han det svårbemästrade uppdraget att reorganisera företagets affärer i Sydösteuropa och fick till stånd en effektiv försäljningsorganisation i en rad östeuropeiska stater med centrum i Prag.

Under tiden hade SKF:s affärer i Tyskland försämrats, trots att koncernen där investerat betydande kapital. I den lågkonjunktur som rådde 1932 utsågs H till chef för Vereinigte Kullagerfabriken med anläggningar i Schweinfurt a M och på andra platser. Under mindre än ett decennium därefter gick produktionen och försäljningen i Tyskland så starkt framåt, att det tyska SKF-bolaget blivit en maktfaktor, som den nazistiska statsledningen ville lägga beslag på. Detta inträffade ungefär samtidigt med att H utnämnts till chef för hela SKF-koncernen. Han var emellertid situationen vuxen, och en av hans sista framgångar i Tyskland blev, att han lyckades förhindra det nazistiska försöket till embargo.

H tillträdde chefsbefattningen för SKF i en brydsam tid. Det andra världskriget rasade för fullt, och kullager av olika slag var en begärlig vara för krigsindustrin. Han hade under sin mångåriga utlandsvistelse skaffat sig en djup inblick i den internationella handelns problem. Särskilt i Tyskland hade han fått nära kontakt med den ekonomiska nationalism och hänsynslöshet, som kännetecknade de nazistiska makthavarna. Allteftersom kriget fortskred, blev påtryckningarna allt större även från de västallierades sida. Syftet var att tvinga SKF att upphöra med den tyska exporten. H lyckades emellertid lotsa företaget genom världskrigets påfrestningar.

Efter fredsslutet 1945 blev uppgifterna ej mindre. Nu gällde det att rekonstruera den i många länder krigshärjade koncernen. En rad fabriker och anläggningar hade bombats, framför allt i Tyskland och Frankrike. Återuppbyggnaden skedde emellertid snabbt och målmedvetet. Det har sagts om H, att han som förhandlare sökte sin like; uppslagsrik med en suverän behärskning av ett stort siffermaterial, segt uthållig och auktoritativt fåordig. Han var en god människokännare och hade starka nerver, som stod bi under de svåraste påfrestningar.

Författare

Sven Em Ohlon



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: A Attman, Gbg 1913—1962 (Gbgs stadsfullm 1863—1962, 1:2, 1963); Matr över Gbgs handelsinstituts elever, 2, 1886—1910 (1951); Sfären (utg av SKF, Gbg), febr 1954; B Steckzén, Sv kullagerfabriken (1957), s 382 f, 506 f, 550 ff, 596 ff, 601 ff, 680 f, 706. — Nekner i dagspressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C A Harald Hamberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12466, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12466
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C A Harald Hamberg, urn:sbl:12466, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se