Hugo E Hamberg

Född:1847-01-06 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län
Död:1923-11-09 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Meteorolog


Band 18 (1969-1971), sida 81.

Meriter

Hamberg, Hugo Emanuel, f 6 jan 1847 i Uppsala, d 9 nov 1923 i Sthlm (Engelbr). Föräldrar: uppfinnaren mag Olof Peter H o Eva Christina Pettersson. Avgångsex vid Sthlms lyceum 19 mars 65, inskr vid UU 7 sept 65, FK 11 sept 71, FL 72, disp maj 72, FD 31 maj 72, allt vid UU, amanuens vid Meteorologiska observatoriet i Uppsala 73—78, doc i meteorologi vid UU 2 juli 74 —78, amanuens vid Meteorologiska centralanstalten i Sthlm 78—12 jan 02, tf förest där 12 jan 02, prof o förest där 12 nov 02—13. — LVA 05, LLA 09.

G 12 dec 79 i Sthlm (Hedv El) m Emelie Maria Charlotta Södergren, f 19 juni 49 där (ibid), d 2 juli 41 där (Kungsh), dtr till aktuarien Nils S o Birgitta Sofia Gull.

Biografi

Hugo H disputerade på en avhandling med titeln Om den så kallade luftelektriciteten men hans huvudsakliga produktion låg inom klimatologin. Han lade ner ett omfattande arbete på utforskandet av Sveriges klimat och en hel rad klimatelement föreligger bearbetade i bihang till Meteorologiska iakttagelser i Sverige.

I tillägg till Domänstyrelsens underdåniga berättelser rörande skogsväsendet 1884— 87 publicerade H sitt kanske viktigaste arbete, Om skogarnes inflytande på Sveriges klimat, 1—5. I samband med denna undersökning upprättade han en rad särskilda försöksstationer. En del var dubbelstationer, varav den ena placerades bland träden och den andra på en öppen mindre plats i skogen. Genom att studera observationsserierna kom H till slutsatsen, att skogen inte hade någon inverkan på temperaturen »åtminstone ingen direkt». H framhöll dock skogens utjämnande karaktär på temperaturförloppet genom eliminering av tempe-raturextremerna och också skogens inverkan på vattenståndet i källor och vattendrag.

På uppdrag av Vetenskapsakademin utförde H en annan större undersökning betitlad Om frostländighet. Denna undersökning utfördes sedan Jordbruksdepartementet framlagt ett förslag till inköp och utdikning för statens räkning av vissa större torvmossar. Ett flertal remissinstanser hade tillstyrkt förslaget, bl a med motiveringen att utdikningen skulle förhindra, att frosten spreds till angränsande trakter. Man skulle på så sätt kunna åstadkomma en förbättring av klimatet. H organiserade detaljerade observationer invid jordytan på torr resp fuktig mark. På grundval av dessa observationsserier och på allmänna fysikaliska resonemang kom H till den slutsatsen, att det kan inträffa att den torrlagda mossen blir frostländigare än vad den förut varit. Efter torrläggningen borde enligt H odling och jordförbättring vidtagas, eftersom den nattliga värmeutstrålningen är mycket beroende på ytbeskaffenheten. H underströk också i sin utredning, att en frostländig trakt inte behöver vara rik på mossar, eller omvänt att en mosserik trakt inte nödvändigtvis behöver vara i hög grad frostländig. Han konstaterade också det orimliga i »att nedlägga stora pengar på torrläggning av mossar för att därigenom förbättra klimatet». Kunde emellertid »härigenom vinnas odlingsbar jord så är företaget lönande, dock på villkor att den vunna jorden på lämpligt sätt bearbetas och förbättras». Dessa slutsatser förde till en uppfattning som var motsatt de flesta övriga remissinstansers. H var känd för sin stora arbetsförmåga. Personligen var han mycket tillbakadragen.

Författare

Roy Berggren



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Självbiogr anteckn:ar av H i VA. Brev från H i UUB (bl a 56 till H H Hildebrands-son) o i KB (bl a till J F Nyström).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se VAÅ 1924, Sthlm (tr Upps), s 262 f; fullständigare i särtryck s å av H H Hildebrandssons biografi över H ibid.

Källor och litteratur

Källor o litt: H H Hildebrandsson, H E H (VAÅ 1924).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hugo E Hamberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12467, Svenskt biografiskt lexikon (art av Roy Berggren), hämtad 2019-11-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12467
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hugo E Hamberg, urn:sbl:12467, Svenskt biografiskt lexikon (art av Roy Berggren), hämtad 2019-11-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se