A Hugo Hammarskjöld

Född:1845-01-20 – Tuna församling (H-län), Kalmar län
Död:1937-06-03 – Tuna församling (H-län), Kalmar län

Arkitekt, Ecklesiastikminister


Band 18 (1969-1971), sida 174.

Meriter

4 Hammarskjöld, Åke Hugo, bror till H 3, f 20 jan 1845 i Tuna (Kalm), d 3 juni 1937 där. Elev vid katedralskolan i Uppsala jan 57, studentex där vt 63, elev vid FrKA 7 okt 63, utex arkitekt där maj 69, led av Kalmar läns n landsting 84—87, 90—01, 04—05, 10—19 (v ordf 97—01, 04—05, ordf från 10), led av samtl kyrkomöten 93—25, led av AK 94—96 o 03—08, av FK 09—18, v ordf i Kalmar läns n hus- hållmsällsk 99—00, ordf där 01—07, ordf i styr för Hultsfred—Västerviks järnväg 00-— 15 (led från 82), i skogsvårdsstyr för n Kalmar län 05—07, statsråd o chef för ED 29 maj 06—11 juni 09. — LLA 02, HedLLA 21.

G 11 jan 70 (—15) i Tuna m Lucie v Krusenstjerna, f 24 dec 44 i Karlskrona, d 15 febr 33 i Tuna, dtr till kaptenen Gustaf Filip v K o Fredrika Vilhelmina Danielsson.

Biografi

Hugo H genomgick konstakademins byggnadsavdelning och utexaminerades 1869 som arkitekt. Då fadern dog 1878, delades det gamla släktgodset Tuna mellan den äldre brodern Carl H (H 3) och H, som redan dessförinnan satt sig in i vad lantbruket krävde och nu bosatte sig på gården. H blev undan för undan en betrodd man i sin länsdel både i landsting och hushållningssällskap, småningom också i skogsvårdsstyrelsen.

Som ledamot i AK 1894—96 för Sevede och Tunaläns domsaga räknades H till de konservativa och som anhängare av lantmannapartiets sparsamhetstendenser. Även av motståndare betecknas han som utrustad med framstående och vinnande egenskaper och kom som skicklig talare och debattör snart att spela en politiskt betydelsefull roll. Vad som särskilt intresserade H under hans första riksdagsperiod var skogsvårdsfrågorna. Han var utpräglad protektionist men motsatte sig fläsktullen och blev därför inte heller omvald under nästkommande period. Härtill bidrog hans restriktiva hållning i flottanslagsfrågan, ehuru han allmänt sett var försvarsvänlig.

H återvaldes till AK 1902. Vid remissdebatten 1903 höll han ett uppmärksammat, stort anlagt anförande om Sveriges ekonomiska och finansiella ställning, där han uttalade sin betänklighet mot »sporten att rulla med millionerna». Vid remissdebatten under första urtiman 1905 klandrade han skarpt Ramstedtska ministärens förslag till unionsavveckling. H tillhörde lantmannapartiets förtroenderåd men intog en hållning, som något avvek från den övriga partiledningens. Sverige borde protestera, uppställa villkor för upplösningen och driva dem igenom, i yttersta nödfall under trycket av maktmedel. Hans hållning i Norgefrågan utsatte honom för ett skarpt men ovederhäftigt angrepp av Frithiof Nansen. H hörde till dem, som Ghr Lundeberg upptog på sin förslagslista till regering, och en förhandling ägde rum på f m 29 juli, då Lundeberg erbjöd honom ecklesiastikministerposten, som han dock avböjde. Under regeringskrisen okt—nov var H åter aktuell som eventuell ecklesiastikminister.

Vid Lantmannapartiets sprängning 1906 var H en av initiativtagarna till det nybildade Nationella framstegspartiet. Jämte T Adelswärd framlade han nu motion om proportionella val till båda kamrarna. Då Arvid Lindman i maj s å bildade sin första ministär, gav H efter för de redan tidigare gjorda övertalningsförsöken och övertog som statsråd ecklesiastikdepartementet. Han hade redan varit ledamot av tre kyrkomöten 1893—1903, och det var särskilt åt kyrkliga frågor och religionsundervisningen, som han ägnade sitt intresse. Under hans' korta ecklesiastikministertid genomfördes också flera för folkskolan viktiga beslut. En av hans första åtgärder var att tillsätta en länge planerad kommitté för reformering av folkskoleseminarierna. Vidare genomfördes nya bestämmelser för högre folkskolor och en höjning av småskollärarnas löneförmåner. Förslaget om att folkskolans angelägenheter i vissa större städer, liksom fallet redan var i Sthlm och Gbg, skulle handhas av stadsfullmäktige i stället för av kyrkostämmorna stötte på starkt motstånd 1908 men gick igenom i riksdagen 1909. Med Gottfrid Bil-ling, som tydligen tidigare värdesatt honom, kom han i skarp konflikt vid en FK-debatt 1908 angående de s k prästerliga privilegierna, som H ansåg otidsenliga. Då propositionen om löneregleringen för prästerskapet föll på grund av avslag i FK, avgick H i juni 1909. Under sin sista riksdag 1918, då han satt i FK, uttalade han sig mot förslagen att utvidga rösträtten.

Författare

Bengt Hildebrand



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

H:s arkiv på Tuna.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tal vid Hammarskjöldska släktens 300-årsfäst å Tuna den 6 juli 1910. Västervik 1910. 14 s. (Tills med Hjalmar Hammarskjöld o F Johansson.) — Tal . . . vid K.F.U.M:s i Stockholm 25-årsfest, torsdagen den 28 april 1910. Sthlm 1910. 9 s. — Politiskt föredrag . . . hållet i Gamleby den 19 mars 1910. Sthlm 1910. 15 s. — Partiskillnader inbillade och verkliga. Poli- tiskt föredrag i Eksjö den 1 juli 1911. Sthlm 1911. 14 s. — Huru komma försvarsbördorna att fördelas? Ett uttalande. [Rubr.] Sthlm 1914. 4 s. — Till kyrkoherden C. F. Johansson. [Omsl: Tal i Tuna kyrka söndagen den 2 maj 1915.] Västervik 1915. 8 s. — En återblick på 40-årigt arbete för utveckling af släktgodset Tuna i Kalmar län 1878— 1918. Västervik 1919. 47 s, 9 pl. — Högtidstal vid Svenska bibelsällskapets högtidsgudstjänst i S:t Jakobs kyrka den 21 mars 1920. Bibel och bibelkritik (Svenska bibelsällskapets etthundradefemte årsberättelse för år 1919 [omsl], Sthlm 1920, s 18—27). — Föredrag ... i Sverige år 1912. Säljes för välgörande ändamål. Borgå 1925. 12 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: G Billing, Anteckn:ar från riksdagar o kyrkomöten 1893—1906 (1928); S Carlsson, Lantmannapolitiken o industrialismen (1953); V Fredriksson, Sv folkskolans hist, 4 (1940); B Gustafsson, Sv kyrko-hist (1957); N Hammarskjöld, Ätten H (1915); E Rinman, H H (H8D, 1905—06, s 294); E M Rodhe, Sv kyrkan omkr sekelskiftet (1930); S Runestam, Förstakammar-högern o rösträttsfrågan 1900—1907 (1966); A Wåhlstrand, 1905 års ministärkriser (1941).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Hugo Hammarskjöld, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12547, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2018-11-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12547
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Hugo Hammarskjöld, urn:sbl:12547, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2018-11-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se