Fredrik Hammarsten

Född:1846-08-16 – Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötlands län
Död:1922-01-11 – Jakobs församling, Stockholms län

Präst


Band 18 (1969-1971), sida 209.

Meriter

2 Hammarsten, Fredrik, bror till H 1, f 16 aug 1846 i Norrköping, d 11 jan 1922 i Sthlm (Jak). Inskr vid UU 3 febr 68, teol fil ex 24 mars 69, teor teol ex 31 jan 71, prakt teol ex 9 dec 71, prästv 12 jan 72, pastorsadjunkt i Västerlösa (Ög) 73, komminister i Hannäs (Kalm) 19 febr 75 (tilltr 1 maj 77), pastoralex 26 febr 81, komminister i Hedvigs förs i Norrköping 27 aug 83 (tilltr 1 maj 86), kh i Örtomta (Ög) 30 okt 91 (tilltr 1 maj 94), i Solna 19 okt 96 (tilltr 1 maj 98), dessutom slottspastor på Karlberg 23 okt 96 (tilltr 1 maj 98), eo k hovpredikant 30 sept 98, led av styr för Evangeliska fosterlandsstiftelsen från 99, pastor vid Blasieholmskyrkan i Sthlm 16 juni 99, kh i Jakobs förs där 18 jan 08 (tilltr 1 febr 08), led av styr för Sv bibelsällsk från 08, av kyrkomötena 09 o 10, av dir för Sthlms stads undervisn:verk 14—16. — Teol hed:dr vid UU 31 maj 21.

G 8 jan 79 i Hällestad (Ög) m Elin Augusta Emanuelsson, f 20 aug 55 där, d 26 april 29 i Sthlm (Jak), dtr till kh o kontraktsprosten Per Jakob E o Charlotta Fredrika Hæger.

Biografi

H var yngst av fyra syskon och uppvuxen i ett gammaldags fromt Norrköpingshem av närmast småborgerlig typ. Modern tycks med sin försynta fromhet ha utövat ett förblivande intryck på barnen och ej minst på den yngste sonen. Enligt en av döttrarna, författarinnan Wilma Lindhé, uttalade hon en tyst bön var gång hon trädde innanför hemmets dörrar. Samtidigt rådde ett glatt och harmoniskt umgängesliv. Familjens tidigare goda ekonomi försämrades under hand, och när H lämnade skolan, såg han sig nödsakad att välja ett yrke, som ej krävde alltför lång studietid. Han valde därför att studera teologi, fastän hans intressen närmast låg åt naturvetenskapligt håll. Hans allvarliga läggning, som förenades med blyghet och yttersta sparsamhet, gjorde att beslutet på intet sätt innebar någon samvetskonflikt.

Efter avslutade studier i Uppsala prästvigdes H 1872 för hemstiftet och missiverades till Ljung och Gryt. Han gick med glädje in i de nya uppgifterna, men den första tiden blev inte lätt. En lågkyrklig väckelse drog fram genom trakten. Svårigheten att få kontakt med väckelsefolket upplevde H som en brist hos sig själv. Han har själv berättat, att han vann »föga förståelse» och efteråt förklarat detta med att han vid denna tid var »främmande för andliga livserfarenheter». Han hamnade i en kris, men det positiva sätt, på vilket han mottogs i Västerlösa församling, dit han följande år förflyttades, blev avgörande för hans kommande livsutveckling. Under hans tid i Västerlösa uppstod en stark andlig rörelse i församlingen, i vilken han själv drogs in. Enligt egen uppgift upplevde han en »omvändelse eller, om man hellre så vill,» en »avgörelse». I samband med väckelsen fick han bl a bevittna, hur »hela konfirmandflocken» anslöt sig. Intrycken från denna tid följde honom genom livet, och i tal och skrift återvände han ofta till dessa.

Sitt första egna hem fick H i Hannäs, där han 1877 blev komminister och två år senare som maka hemförde en dotter till den kände väckelsemannen, prosten P J Emanuelsson i Hällestad. En syster till henne var gift med G E Beskow, Blasieholms-kyrkans grundare och pastor. Även genom sitt äktenskap knöts alltså H till den lågkyrkliga väckelse, som vid denna tid funnit sitt andliga hem i Evangeliska fosterlandsstiftelsen.

Ett vidgat verksamhetsfält fick H, sedan han 1886 tillträtt komministertjänsten i Hedvigs församling i Norrköping. På denna plats blev han alltmer känd, även i stifts- och rikssammanhang. Han blev en av centralgestalterna i en brödrakrets av likasinnade präster och lekmän, som regelbun- det samlades till samtal och bön. Mest uppmärksammad blev han som predikant. Som en följd av hans predikoverksamhet tillkom hans första och mest lästa betraktelsesamling, »Dagliga betraktelser öfver kyrkoårets evangelier och högmessotexter» (1889, 11 uppl 1921). Med denna och en lång rad senare utgivna predikosamlingar blev han en av sin tids mest lästa uppbyggelseförfattare.

Trots all uppskattning under Norrköpingsåren är det tydligt, att kritik av principiell art också förekom, bl a från kyrkligt konservativt håll. Möjligen bidrog detta till att H accepterade en kallelse till Örtomta patronella pastorat. Tiden här blev i viss mån en besvikelse men bidrog till hans utveckling och kringsyn. De flesta av hans åhörare tillhörde en friförsamling. När Solna pastorat blev ledigt och han uppmanades att söka befattningen, uppfattade han detta som en direkt fingervisning.

Under de följande åren blev H känd i huvudstaden, där man på många håll med stora förväntningar hälsade en präst, som var accepterad av väckelsefolkets breda lager. Förordnanden som slottspastor på Karlberg och eo hovpredikant införde honom samtidigt i tidens fromma societetskretsar. Hans svåger, G E Beskow, hade på sin dödsbädd utpekat honom som sin efterträdare, och 1900 tillträdde han pastorsbefattningen vid Blasieholmskyrkan, där han nästan helt fick ägna sig åt den andliga delen av prästens gärning, förkunnelse, konfirmationsundervisning och själavård.

Det har ofta omvittnats, att H hellre skulle höras än läsas. Edv Rodhe säger, att han »var såsom präst alltigenom predikant. Han gav sig aldrig dispens från grundlig förberedelse.---. På predikstolen var han stilla, anspråkslös och försynt, såsom han var det i den dagliga umgängeisen. Men i sin allvarliga stillhet var han i hög grad fängslande». I trohet mot det lutherska och rosenianska arvet var hans förkunnelse starkt kristocentrisk. Samtidigt var den fri från all polemik mot de religiösa riktningar, som han ej kunde gilla.

När H 1908 blev kyrkoherde i S:t Jakobs församling, var detta ett bevis inte bara på personlig uppskattning utan på »den förändring som hade inträtt i det kyrkliga läget i allmänhet» (Edv Rodhe). Även här gällde vad H E Hallberg uppger i en minnesteckning, att det i Sthlm inte fanns någon annan predikant, vilken »såsom han årtionde efter årtionde — — — förmådde fylla kyrkan med andäktiga åhörare». Ehuru han själv säger, att han på äldre dagar lärt sig att mer värdesätta den expeditionel-la delen av arbetet, blev han aldrig någon auktoritet, när det gällde praktiska eller kyrkopolitiska ting. Som ledamot av kyrkomötena 1909 och 1910 tog han bl a energiskt till orda för att det skulle tillåtas föräldrar, som ej kunde gilla skolans kristendomsundervisning, att få sina barn befriade från denna. Förslaget som framförts av P P Waldenström, bekämpades bl a av den unge J A Eklund och fälldes med 39 röster mot 10.

Mot slutet av sitt liv kände sig H främmande för åtskilligt i den nya tiden. Sedan 1899 hade han tillhört styrelsen för Evangeliska fosterlandsstiftelsen och led djupt av den genom Axel B Svensson framkallade striden om bibelns inspiration, som pågick 1909—11. Ett brevcitat från denna tid antyder hans desillusion, samtidigt som det visar hans förmåga att finna expressiva bilder: Tiden är »sådan som vädret, smutsig, grådaskig och ohälsosam. F ö ville jag ta en annan bild och säga: den är som en au-tomobil, som rusar iväg förbi mig och som jag ej ens tänker på att hinna i fatt — men som luktar illa i förbifarten» (brev till G Gauffin 19 dec 1910).

Kyrkligt och religiöst orienterad i en bestämd riktning syns H ej haft några djupare sociala eller politiska intressen, ehuru hans villighet att bistå människor på livets skuggsida av honom själv fattades som en naturlig konsekvens av evangeliet. Allt samlade sig kring vittnesbördet och förkunnelsen. Han var väl medveten om yttre och inre svagheter samt drog sig ej för en realistisk introspektion — »jag har ... ej så lätt att kasta min omsorg på Herren. Få hava mer behov därav för sitt fysiska välbefinnande än jag» (brev till Gauffin 21 juli 1905) — men när han väl stod i predikstolen, syntes han, som en åhörare skriver, »lyft över alltsammans».

Författare

Robert Murray



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Strödda predikningar och tal. Linköping (tr Norrk) 1875. 150 s. (Tills med C Meurling & E Rudberg.) — Dagliga betraktelser öfver kyrkoårets evangelier och högmessotexter. D 1—2. Sthlm 1889, 1888. 572 s. 2. uppl 1890. 3. uppl 1892. 574 s. 4.— 11. uppl 1895, 1897, 1900, 1903, 1906, 1910, 1917, 1921. Engelsk övers Rock Island, 111., 1922. 639 s. Norsk övers Kristiania 1901. 630, V s. — Vår förelöpares fotspår. Korta betraktelser. Sthlm 1890. 64 s. — Några predikningar hållna i Hedvigs kyrka i Norrköping vid påsktiden 1894 (deribland afskeds-predikan) upptecknade medelst snabbskrift och på åhörares begäran utg. Norrköping

1894. 134 s. — Missionsbetraktelse. Sthlm

1895. 14 s. (Föreningen Kvinnliga missionsarbetare, 6.) [2. uppl] 1896. 15 s. 3. uppl

1898. 16 s. — Dagliga betraktelser öfver kyrkoårets epistlar och aftonsångstexter. Sthlm 1895. 610 s. 2.-6. uppl 1896, 1899, 1902. 1906, 1912. Eng övers Rock Island 191L 642 s. Finsk övers Porvoossa 1912. 656 s. — Några ord till vår nattvardsungdom. [D 1— 10.] Norrköping 1896. 140 s, [Delarna med egna titlar även sep:] 8, 13, 14, 19, 20, 16, 29, 16, 15, 10 s. 2. uppl Sthlm 1902. 144 s. 3. uppl 1905. — Predikan vid Linköpings stifts bibelsällskaps årshögtid . . . (Berättelse om Linköpings stifts bibelsällskaps femtiondesjette allm. sammankomst, den 24 augusti 1897, Linköping 1898, s 31—47). — Föredrag vid K.F.U.K:s årshögtid den 20 mars

1899. Sthlm 1899. 16 s. — Missionens heliga strid. Ebr. 11:30. (Föredrag vid Ev. Fosterlands-stiftelsens årsmöte 1899.) Sthlm 1899.

16 s. (Missionsskrifter utg af Evangeliska fosterlandsstiftelsen, 13.) — Tal vid G. E. Beskows jordfästning i Blasieholmskyrkan den

17 april 1899 (G E Beskow, Den sista predikan. Tal . . ., Sthlm 1899, s 17—23). — Huru plägade din mästare göra? Predikan på tjugotredje söndagen efter Trefaldighet. Sthlm 1900. 15 s. — Stor glädje. Sthlm 1901. 14 s. [Sign.] [Ny uppl] 1921. 8 s. — Så har Gud älskat oss! Sthlm 1902. 12 s. — [Sådd på Guds åker.] Strödda predikningar [hållna i Blasieholmskyrkan . . . och stenografiskt upptecknade . . . (omsl)]. [Nya texterna, årg 1— 2. Sthlm 1902—06.] 834, 781 s. [1903:452, 781 s. Efter ett uppehåll kompl o beteckn som 2. uppl.] 3. uppl: Sådd på Guds åker. Predikningar hållna ... 1913, 1919. 838, 803 s. 4. uppl 1925. 830, 780 s. Eng övers Rock Island 1923. 458, 390 s. — Han har kommit! Sthlm 1903. 13 s. — Sådd på Guds åker. Predikningar hållna i Blasieholmskyrkan. Evangeliitexterna. Sthlm 1904. 782 s. 2.—4. uppl 1906, 1915, 1924. Eng övers Rock Island 1927. 438, 397 s. — Himmelen. Föredrag. Sthlm 1904. 24 s. 2. uppl 1905. — Huru gör du? Predikan på första böndagen 1905 i Blasiehomskyrkan. Sthlm 1905. 16 s. 2. uppl 1906. — Allt med honom! Sthlm 1905. 13 s. — Den troendes traktan (J Rinman m fl, Trons lydnad, en serie bibel- och missionsstudier, hållen i Blasieholmskyrkan i januari 1907, Sthlm 1907, s 48—55). — Tal vid teol. lektor Bernhard Beskows jordfästning (B Beskow, Tankar nedskrifna under den sista sjukdomen. Jemte tal . . ., Sthlm 1907, s 21—29; 2. uppl 1908). — Herrens namn. 3 Mos. 24:10—16, 23. Sthlm 1908. 15 s. [Sign.] — Då tiden var fullbordad . . . Gal. 4:4, 5. [Omsl.] Sthlm 1910. 8 s. — Bönen i Jesu namn. Predikan på Nyårsdagen 1911 hållen i Jakobs kyrka. Sthlm 1911. 12 s. — Guds gåfva. En frälsare för dig. Sthlm 1911. 8 s. — God jul. Sthlm 1912. 8 s. — Låtom oss hålla högtid! [Omsl.] Sthlm 1913. 8 s. — Vid amiralen Knut Peyrons jordfästning den 18 december 1914. [Rubr.] Sthlm 1914. (4) s. [Anon.] — Frid på jorden! [Omsl.] Sthlm 1914. 8 s. — I vårdagar. Ungdomsföredrag. Sthlm 1915. 332 s. — Under korsets skugga. Passionsbetraktelser. Sthlm

1916. 190 s. 2. uppl 1917. — Låtom oss gå till Betlehem! Sthlm 1916. 8 s. [Ny uppl]

1917. — Det stora ljuset i de mörka skuggornas land. Sthlm 1917. 8 s. — Til! fru Hedda Almquists minne. Sthlm 1918. 11 s.

— Guds gåfva är det. Ef. 2: 8. Sthlm 1918. 8 s. — Tal vid fröken Anna Wikströms jordfästning i Jakobs kyrka den 3 mars 1919. Sthlm 1919. 7 s. — Tal vid Elsa Norden-skjölds jordfästning i Johannes kyrka den 31 mars 1919. Sthlm 1919. (4) s. — Barnet i Betlehems krubba. Sthlm 1919. 11 s. — Tal vid fru Karolina Eleonora Sjögrens jordfästning i Jakobs kyrka torsd. den 22 juli 1920. [Rubr.] Sthlm 1920. (4) s. — Blott ett steg. Sthlm 1920. 12 s. 2. uppl 1929. — En blick på den korsfäste. Sthlm 1920. 18 s. — Gud är kärlek. Sthlm [1920]. 8 s. — Högtidstal vid Svenska bibelsällskapets högtidsgudstjänst i S:t Jakobs kyrka den 13 mars 1921 (Svenska bibelsällskapets etthundradesjätte årsberättelse för 1920 jämte högtidstal . . . [omsl], Sthlm 1921, s 16—24). — Trons salighet. Mark. 8: 14—21. Föredrag (F H, E Moder-sohn & E Lindeberg, Guds vapenrustning. Föredrag vid Söderteljekonferensen 1921 stenografiskt återgifna, Sthlm 1921, s 3—19).

— Sök Gud! Sthlm 1921. 14 s. — Kristi rikedomar. Korta föredrag över Filipperbre-vet. Sthlm 1922. 165 s. 2. uppl s å. — Se, din konung kommer till dig. Sthlm 1922. 4 s.

— På Herrens berg. Betraktelser. Sthlm 1923. 543 s. 2. uppl 1925. — Guds frälsningsväg. Sthlm 1924. 543 s. — Förebilder. Betraktelser. Sthlm 1925. 84 s. — Stilla stunder. Dagliga betraktelser sammanställda ... av K. J. Ekman. Sthlm 1936. 391 s. 2.-4. uppl 1937, 1940, 1943. — En sky av vittnen. Sthlm 1951. 191 s. — Genom tron var det. Sthlm 1953. 197 s. — Det goda landet. Betraktelser. Sthlm 1954. 67 s. — Kompletterat och utg P J Emanuelson, Samling af predikningar öfver svenska kyrkans epistlar, Sthlm 1893, 700 s. Bidrag i bl a Vintersol, illustrerad kalender, 1901—-18, Stadsmissio- nären, Arbetarens vän och Hemåt, tidskr utg af KFUK, alla Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 18 jan 1908, nr 1, RA. — W Arbin, F H. Några minnesblad ur hans livshist (1923); H E Hallberg, Sthlmspräster. Minnesteckn:ar hållna vid prästmöte år 1925 (1925); F H. Några minnesblad ur hans liv o verksamhet (1922); Inbjudn till teol drsprom ... [Uppsala] 31 maj 1921 (1921); W Lindhé, Från flydda tider (1917); dens, Minnen o upplevelser från senaste halvseklet (1918); Linköpings hm, 2 (1919), s 561; E M Rodhe, Sv kyrkan omkring sekelskiftet (1930); Sthlms hm; Sv folkrörelser, 2 (1937); Vårdkasen på Blasieholmen. Blasieholmskyrkan 75 år 1868 —1943, ed A Norbäck (1942).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fredrik Hammarsten, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12554, Svenskt biografiskt lexikon (art av Robert Murray), hämtad 2019-01-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12554
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fredrik Hammarsten, urn:sbl:12554, Svenskt biografiskt lexikon (art av Robert Murray), hämtad 2019-01-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se