Eringisl Nilsson (Hammerstaätten)

Död:1469-01-15

Riksråd, Hövitsman, Riddare


Band 18 (1969-1971), sida 226.

Meriter

2 Eringisl Nilsson, son till H 1 i hans 1 :a g, d 15 jan 1469. Uppträder tidigast 28, riksråd senast 22 jan 35, hövitsman i Östergötland våren 36, fogde på Axvall i Skärv (Skar) senast 9 juli 37, hövitsman på Ringstadaholm (vid Norrköping) i början av 39, på Stegeborg i Gryt (Ög) hösten 39— mellan 29 mars 45 o 19 jan 51 (Norden; jfr perg-brev 8 okt 51), lagman på Öland senast 4 juli 41, riddare vid konung Kristo-fers kröning 14 sept 41, hövitsman på Örebro 50—52, ånyo på Stegeborg efter 59 (Norden)—våren 63.

G 1) m Märta Håkansdtr, dtr till riddaren Håkan Nilsson (björnram) o Katarina Algotsdtr (Sture); 2) 14 jan 42 på Hjuleberg i Abild (Hall) m Birgitta Olofsdtr, som levde ännu 9 mars 98, dtr till danske marsken Olof Axelsson (Tott) o Katarina Jensdtr (Falk).

Biografi

E N deltog sensommaren 1434 i Engelbrekts underbefälhavare Guse Nilssons misslyckade belägring av Stegeholm tillsammans med bl a Karl Knutsson (Bonde). Vid det nya upprorets utbrott i början av 1436 anförtrodde Engelbrekt honom belägringen av Stegeborg. 1439 fick han Ringstadaholm, då dess föregående innehavare Karl Kristiernsson (Vasa) efter Karl Knutssons kupp mot dennes far Kristiern Nilsson följde den senare till Finland. Tillsammans med Herman Berman (bd 3) ledde E N därefter belägringen av Stegeborg, vars innehavare Nils Stensson (Natt och Dag) lyckades fly till konung Erik på Gotland, sedan han under förevändning av förestående kapitulationsförhandlingar lurat dem till ett stilleståndsavtal. Då Nils Stensson kort före sin död på hösten s å definitivt måste lämna Stegeborg, blev E N hans efterträdare som hövitsman där.

Vid konung Kristofers avresa från Sverige 1442 till sin norska kröning förordnades E N jämte ärkebiskopen, hovmästaren Bengt Jönsson (Oxenstierna) och fodermarsken Magnus Gren (bd 17) som hans ställföreträdare i Sverige. I samband med konungens bröllop 1445 var han i Köpenhamn, och 1446 följde han konungen på expeditionen till Gotland.

Efter Karl Knutssons tronbestigning följde E N denne 1449 på expeditionen till Norge jämte sin son Algot Eringislason (d 1465), som torde ha dubbats till riddare vid Karls kröning i Trondheims domkyrka. 1450 utfärdade han vid det till Hammersta hörande fiskeläget Huvudskär i Ornö (Sth) på konungens vägnar en bekant fiskestadga (»hamnskrå»; tr av G E Klemming, Skråordningar, 1856, s 289—309). Då Karl 1450 berövade Nils Jönsson (Oxenstierna) Örebro slott, lämnade han detta till E N. Enligt Karlskrönikan skall emellertid under den danska flottans anfall mot Sthlm 1452 hans hustru Birgitta ha stått i förrädisk brevväxling med denna, som leddes av hennes far, Olof Axelsson (Tott). Hon dömdes härför att brännas på bål men benådades. Härmed har sammanställts, att en annan person enligt visserligen obestyrkt (ÄSF I: 2, s 141) uppgift redan så skulle ha innehaft Örebro, vilket tyder på att E N:s förläning indragits för hans hustrus skull. Han kvarstod emellertid i riksrådet o satt följande år i den domstol som dömde de stormän som under kriget gått i Kristian I:s tjänst.

Som riksråd kvarstod E N även efter 1457 års tronskifte, och några år senare blev han ånyo hövitsman på Stegeborg. 1463 fråntog emellertid konung Kristian honom detta slottslän på ärkebiskop Jöns Bengtssons (Oxenstierna) uppmaning, samtidigt som Karl Knutssons svåger Gustav Karlsson (Gumsehuvud; bd 17) berövades Stegeholm. Tydligen har E N fortfarande misstänkts för sympatier för konung Karl.

Under den följande orostiden synes han dock ha följt rådsmajoriteten. Sedan Jöns Bengtsson och biskop Kettil Karlsson (Vasa) undanträngt både Kristian I och Karl Knutsson, förlänade de 1465 Selebo hd och Sorunda sn i Södermanland och Odensala sn i Uppland till E N. 1466 var han emellertid med på sin svärfars broder Ivar Axelssons (Tott) bröllop i Nyköping med konung Karls dotter, och 1467 var han bland de elva riksråd som med Ivars broder Erik Axelsson i spetsen återkallade konung Karl från Finland.

E N:s sätesgård var först Ulvåsa i Ekebyborna (Ög), vilket han kommit i besittning av genom sitt första äktenskap. Då denna gård övertogs av hans son i detta gifte, den ovannämnde Algot Eringislason, flyttade han till Hammersta i Ösmo (Sth). Ösmo sockenkyrka pryddes i samband med reparation under hans tid med valvmålningar av hans och hans svärföräldrars vapen.

E N:s änka, den ovannämnda fru Birgitta, invecklades efter hans död i långvarig godstvist med arvingarna efter hans barn i första giftet och blev därvid beskylld för brevförfalskning. 1494 sålde hon Hammersta till Sten Sture d ä.

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Perg-brev 29 mars 1445, 7 febr 1449 o 8 okt 1451, pprsbrev 16 april 1465, RA; G 29, p 22 ff, LSB.

G Bendix, H (PHT 1956) o där anf källor; BSH 2—3 (1864—70); G Carlsson, Arboga möte 1435 (HT 1936), s 21—27; dens, Senare medelt, 1 (Sveriges hist till våra dagar, 3:1, 1941); H Gillingstam, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeltiden (1952 —53); K G Grandinson, Örebro slott (Medd:n från Nerikes fornminnesfören, 2, 1901), s 8; J Granlund, Hamnordning (Kul-turhist lex för nord medelt, 6, 1961); K Hag-nell, Sturekrönikan 1452—96 (1941); S Kraft, Senare medeltiden, 2 (Sveriges hist till våra dagar, 3: 2, 1944); K Kumlien, Karl Knutssons politiska verksamhet 1434—48 (1933); A W Lundberg, Ruinen vid Ham-mersta i Ösmo socken (Sv fornminnesfören:s tidskr, 10, 1900); K-G Lundholm, Sten Sture den äldre o stormännen (1956); E Lönnroth, Sverige o Kalmarunionen 1397—1457 (1934), s 229, 282, 304; A Norden, Norrköpings medeltid (1918); A Quist, ösmo, 1—2 (1930); RepD; G Rystad, Falskt o äkta i Hammerstaaffären (Sc 1959) o där anf litt; P Sjögren, Släkten Trolles hist intill år 1505 (1944); SMR; ST 3 (1895); G G Styffe, Skandinavien under unionst (3 uppl, 1911); Sv medeltidens rimkr:or, 2 (1866), 3 (1868), s 14; T Söderberg, Hamnskrån, Karl Knutssons o andra (Hist studier tillägn Folke Lindberg, 1963); I Wilcke-Lindqvist, En kyrkoreparation på 1400-talet (Fornv 1932), s 203 ff, 208.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eringisl Nilsson (Hammerstaätten), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12567, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2020-02-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12567
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eringisl Nilsson (Hammerstaätten), urn:sbl:12567, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2020-02-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se