C Bernhard Hasselberg

Född:1848-09-03 – Norra Vånga församling, Skaraborgs län
Död:1922-05-23 – Danderyds församling, Stockholms län

Fysiker, Astronom


Band 18 (1969-1971), sida 318.

Meriter

1 Hasselberg, Clas Bernhard, f 3 sept 1848 i N Vånga (Skar), d 23 maj 1922 i Stocksund, Danderyd (Sth). Föräldrar: kh Claes Anton H o Natalia Clementina Stabeck. Elev vid Skara h elementarlärov ht 63, mogenhetsex där vt 66, inskr vid UU 18 sept 66, FK 13 maj 72, disp pro gradu 31 maj 72, FD 31 maj 72, allt vid UU, eo astronom vid centralobservatoriet i Pulkovo, Ryssland, hösten 72, chef för en exp till Possiet, Manchuriet, för observation av Venuspassa-gen framför solen 8 dec 74, adjunkt-astronom vid observatoriet med kollegii-assessors rang 1 maj 75, adjunkt i astrofysik där 75, förestod dagliga tidsöverföringen till S:t Petersburg 76—83, hovråd maj 79, astrofysiker vid observatoriet med statsråds rang 1 jan 83, ledde inrättandet av ett nytt astro-fysikaliskt laboratorium där 85—86, Rysslands ombud vid astrofotografiska kongressen i Paris 87, chef för astronomisk exp till Klin nära Moskva för studium av den totala solförmörkelsen aug 87, VA:s fysiker med prof:s namn från 14 nov 88 (tilltr 1 juni 89), avsked ur rysk statstjänst 27 maj 89, upprätthöll professuren i allm fysik vid KTH okt 90—juni 99, chef för astronomiska exp:er för observation av totala solförmörkelser aug 96 (till Vadsö, Norge) o 21 aug 14 (till Sollefteå), led av internationella meterkommissionen i Paris från 00, av Nobelstiftelsens fullm 12—21. — LVA 90 (led av Nobelkommittén för fysik från 00, ordf där 00—04, VA:s preses 08—09), LVS 90, halva VA:s Wallmarkska pris 97, VS:s Thalénska pris 07.

G 15 aug 75 i österlövsta (Upps) m Julia Elisabet Walter, f 8 juli 50 där, d 23 febr 94 i Sthlm (Ad Fredr), dtr till kronofogden Carl Johan W o Julie Charlotte Lönnberg.

Biografi

Bernhard H var såväl astronom som fysiker och nådde tidigt internationell ryktbarhet genom sina spektralanalytiska studier, som är av fundamental betydelse för den astrofysiska forskningen. Omedelbart efter sin promotion i Uppsala anställdes han vid det ryska astronomiska centralobservatoriet vid Pulkovo nära Leningrad (S:t Petersburg), och här publicerade han en serie spektralanalytiska arbeten i den ryska vetenskapsakademins handlingar, vilkas gemensamma syfte var att ge underlag för kunskapen om himlakropparnas materiella sammansättning och natur. Sålunda kartlade han det vid ljusets gång genom kväve-tetroxid uppkomna absorptionsspektrum samt kvävgasens emissionsspektrum, när gasen utsattes för en elektrisk urladdning. Vidare studerade han den förändring, som spektret hos en ljusutsändande gas undergår, då gasen får en inblandning av främmande ämnen. I samband med sina studier rörande kometernas ljussvaga kolvätespektra utförde han undersökningar över vilket inflytande en tillsats av koloxid till en kolvätegas har på gasens spektrum. I fråga om norrskenet kom han till slutsatsen, att dess ljusspektrum sannolikt härrörde från förtunnad luft, som vid mycket låg temperatur utsattes för elektriska urladdningar.

En viktig upptäckt gjorde H 1881, då han iakttog natriums gula linje i den Wellska kometens spektrum. Tidigare kände man endast till de typiska kolvätebanden i kometernas spektra. Den gula linjen framträder, då kometen kommer så nära solen, att en väsentlig upphettning äger rum. Samma företeelse kunde H bekräfta hos den stora septemberkometen 1882. År 1885 framträdde en ny stjärna i Andromedagalaxen, om vars uppträdande och egenskaper H lämnade väsentliga upplysningar.

Efter det att H återkommit till Sverige som Vetenskapsakademins fysiker, inriktade han sig huvudsakligen på precisionsmätningar av metallernas spektra i den elektriska ljusbågen. Mätningarna gällde elementen krom, titan, nickel, mangan, vanadin, molybden, volfram och uran. Han konstaterade sålunda, att metallen vanadin hade en betydligt mera spridd utbredning än man dittills känt till. Den finns i små mängder i många järnmalmer och mineral men dessutom i solen, meteorstenar osv.

Vid den totala solförmörkelsen i norra Sverige sommaren 1914 koncentrerade sig den av H organiserade och av honom ledda expeditionen på att fotografera solens korona i stor skala. Resultatet blev enastående vackra fotografier av c:a 20 centimeters diameter av såväl den inre som den yttre koronan, en prestation som ytterst få stationer lyckades med.

På äldre dar upptogs H:s intresse av astronomins historia. I samband härmed utgav han en facsimileupplaga av Tycho Brahes praktfulla och svåråtkomliga verk Astronomiae instauratae mechanica. Upplagan försågs med en på latin av H författad analys av verket.

H hade vidsträckta internationella förbindelser. Ett vittnesbörd härom är, att han erhöll kallelser till professurer i Leipzig och Nizza samtidigt som han fick sin utnämning i Sthlm. Han företog långa studieresor, och när han förberedde det av honom skapade astrofysiska institutet i Pulkovo, besökte han så gott som alla europeiska astronomiska observatorier för att där hämta uppslag och idéer. Han ägde en rik boksamling, som han donerade till Uppsala universitet.

Författare

Sven Em Ohlon



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

H:s egenhändiga meritförteckn från 1908 o div ms i VA. Brev från H i KB (bl a till E W Dahlgren), UUB (bl a till N G Dunér o H H Hildebrandsson) o VA (bl a till G Eneström o H Gyldén).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Utveckling af Sin amx i serie fortlöpande efter stigande digniteter af variabeln. Akad afh. . . Upsala. Sthlm 1872. 16 s. —¦ Uber die Erzielung einer gleichmässigen Exposition bei photogra-phischen Aufnahmen der Sonne (Bulletin de 1'Académie impériale des sciences de St.-Pé-tersbourg, tome 20, St.-Pétersbourg 1875, 4:o, sp 169—187; även i Mélanges mathé-matiques et astronomiques tirés du Bulletin tome 5, 1874—81, s 89—114). — Be-arbeitung der photographischen Aufnahmen im Hafen Possiet. St. Petersburg 1877. 4:o. II, 96 s. (Russische Expedition zur Beob-achtung des Venusdurchgangs 1874, 2:1.)

— Zur Reduction der Kirchhoffschen Spec-tralbeobachtungen auf Wellenlängen (Bulletin. . . 25, 1879, sp 131—146; även i Mélanges mathématiques . . . 5, s 529—550).

— Studien auf dem Gebiete der Absorbtions-spectralanalyse. St.-Pétersbourg 1878. 4:o. 39 s, 4 pl. (Mémoires de 1'Académie impériale des sciences de St.-Pétersbourg, 7e serie, tome 26, n° 4.) — Ober das durch elek-trische Erregung erzeugte Leuchten der Gase bei niedriger Temperatur. 1879. 17 s. (Ibid 27: 1.) — l)ber die Spectra der Cometen und ihre Beziehung zu denjenigen gewisser Kohlenverbindungen. 1880. 94 s, 1 pl. (Ibid 28: 2.) — Zur Spectroskopie des Wasser-stoffs (Bulletin... 27, 1881, sp 97—110, 1 pl; även i Mélanges physiques et chimiques tirés du Bulletin..., tome 11, 1878—83, s 307—327, 1 pl). — Beiträge zur Spectroskopie der Metalloide (ibid, sp 405—417; även i Mélanges mathématiques ... 5, s 771 —788). — Spectroskopische Beobachtungen der Cometen 1881 b und 1881 c (ibid, sp 417—425, 1 pl; även i Mélanges mathématiques. . . 6, 1883—88, s 1—11, 1 pl). — Ueber das Normalbarometer der Pulkowaer Sternwarte (Zeitschrift fur Instrumenten-kunde 1881, Berlin, 4:o, s 111—114). — Bemerkung zu Hrn. Wiillner's Aufsatz: »Ueber die Spectra des Wasserstoffs und des Acetylens» (Annalen der Physik und Chemie .. ., N F, Bd 15, Leipzig 1882, s 45^19). — Ueber das Spectrum des Cometen Wells 1882 (Astronomische Nachrichten, Bd 102, Kiel 1882, 4:o, sp 259—264). — Unter-suchungen iiber das zweite Spectrum des Wasserstoffs, [1]—2. St.-Pétersbourg 1882— 83. 4:o. 1. 24 s, 1 pl. (Mémoires. .. 30:7.) 2. 30 s, 2 pl. (Ibid 31:14.) Även i: The London, Edinburgh, and Dublin philosophi-cal magazine . . ., ser 5, vol 17, London 1884, s 329—352. — Zur Spectroskopie des gros-sen Septembercometen 1882 (Astron Nachr 104, 1883, sp 13—16). — Spectroskopische Beobachtungen des Gometen Pons-Brooks (ibid 108, 1884, sp 55 f). — Zur Spectroskopie des Stickstoffs. 1. Untersuchungen iiber das Bandenspectrum. St.-Pétersbourg 1885. 4:o. 50 s, 5 pl. (Mémoires ... 32: 15.)

— Zusatz zu meinen Untersuchungen iiber das zweite Spectrum des Wasserstoffs (Bulletin .. . 30, 1885, sp 14—21; även i Mé-langes physiques . . . 12, 1884—87, s 203— 214). — Ueber die Anwendung von Schwe-felkohlenstoffprismen zu spectroskopischen Beobachtungen von hoher Präcision (Annalen der Physik... 27, 1886, s 415—435). — Ueber den neuen Stern im grossen Andro-meda-Nebel (Astron Nachr 113, 1886, sp 19 —21; delvis omtr i Der Naturforscher 1886, Tübingen, s 17 f). — Sur une méthode propre å déterminer avec grande precision les longueurs d'onde des raies ultra-violettes du spectre solaire (Memorie della Societå degli spettroscopisti italiani, vol 15, 1886, Roma 1887, 4:o, s 127—133; även sep, 7s).

— Einige Bemerkungen iiber die Photo-graphie als spectroscopisches Beobachtungs-mittel (Jahrbuch fiir Photographie und Re-productionstechnik . . . 1887, Halle, s 146— 152). — Ueber die Anwendung der Photographie zur Untersuchung der Absorptions-spectra (ibid 1888, s 251—255). — Uber eine Methode die Brennweite eines Linsensystems fiir verschiedene Strahlen mit grosser Ge-nauigkeit zu bestimmen (Bulletin... 32, 1888, sp 412—433; även i Mélanges mathé-matiques ... 6, s 669—699). — Das astro-physikalische Laboratorium (Zum 50-jähri-gen Bestehn der Nicolai-Hauptsternwarte, St. Petersburg 1889, 4:o, s 99—110). — Untersuchungen iiber das Absorptionsspectrum des Jodgases. St.-Pétersbourg 1889. 4:o. 50 s, 5 pl. (Mémoires . . . 36: 17.) — Om sambandet mellan elektricitet och ljus. Föredrag vid Vetenskapsakademiens högtidsdag den 31 mars 1890. Sthlm 1890. 15 s. — De nyaste spektroskopiska undersökningarna om stjärnornas rörelse (Nordisk tidskrift. . . utg af Letterstedtska fören, N F, årg 3, 1890, Sthlm . . ., s 238—250). — Om den spectralfoto-grafiska upptäckten af dubbelstjernor med kort period. Föredrag. . . [Rubr.] Sthlm 1891. 4 s. ¦— Untersuchungen iiber das Absorptionsspectrum des Broms . . . Der Königl. schwed. Akademie der Wissensch. vorgelegt den 8. Oktober 1890. Sthlm 1891. 53 s, 3 pl. (VAH, N F, bd 24, 1890—91, no 3.) — Zur Spectroskopie der Verbindungen. Spectrum der Thonerde . .. vorgelegt den 14 Oct. 1891. Sthlm 1892. 45 s, 1 pl. (VAH 26: 15.) — Note on spectroscopic investiga-tions at the physical institution of the Royal Swedish academy of sciences (Astronomy and astro-physics, vol 11, 1892, Northfield, Minn., s 793—799; även sep, 7 s). — Note on the spectroscopy of sulphur (ibid 1893, s 347-— 349; även sep, 3 s). — Projet d'une méthode pour déterminer avec grande exactitude l'in-dice de réfraction et la dispersion de 1'air (öfversigt af Kongl. vetenskaps-akademiens förhandlingar, årg 49, 1892, Sthlm 1892—93, s 441-—449 [nr 9]; även i Astronomy. . . 1893, s 455—461). — Om Lippmans metod för fotografisk reproduktion af färgerna. Föredrag ... 4 april 1893. [Rubr.] Sthlm 1893. 1 bl fol. — Ueber das Linienspectrum des Sauerstoffs (Annalen der Physik ... 52, 1894, s 758—761). — Untersuchungen iiber die Spectra der Metalle im electrischen Flam-menbogen. 1—8. Sthlm 1894—1910. (VAH.) 1. Spectrum des Chroms . . . vorgelegt den 7. Juni 1893. 1894. 33 s, 3 pl. (26:5.) 2. Spectrum des Titans. 1895. 32 s, 3 pl. (28: 1.) 3. Cobalt und Nickel. 1896. 44 s, 3 pl. (28: 6.) 4. Spectrum des Mangans. 1897. 20 s, 2 pl. (30: 2.) 5. Spectrum des Vanads. 1899. 38 s, 3 pl. (32: 2.) 6. Spectrum des Molybdäns. 1902. 48 s, 2 pl. (36: 2.) 7. Spectrum des Wolframs. 1904. 47 s, 2 pl. (38:5.) 8. Spectrum des Urans. 1910. 69 s. (45: 5.) Även i The astrophysical journal, vol 4, Chicago 1896, s 116—134, 212—233, 288—304, 343—366; 5, 1897, s 38—49; 10, 1899, s 343—361; 11, 1900, s 67—88; 16, 1902, s 300—319; 17, 1903, s 241—243. — Spectroscopic observations of nebulas, made at Mount Hamilton, California . .. [by J. E. Keeler]. Reviewed (Publications of the Astronomical society of the Pacific, vol 7, 1895, San Francisco, s 17—29, även i Memorie della Societå . . . 1895, s 1—11). — Om Teslas försök med vexelströmmar af hög tension och stor freqvens. Föredrag. . . Sthlm 1895. 15 s. — Observations des étoiles de la zone entré 35° et 40° de déclinaison boréale faites å l'Observatoire de Lund . . . par N.-C. Dunér et Folke Engström [referat] (Nord tidskr 1896, s 562—567). — Om den fysiska beskaffenheten hos Saturns ringsystem. Föredrag. . . Sthlm 1897. 14 s. — Ueber das Vorkommen des Vanads in den skandina-vischen Rutilarten. Sthlm 1897. 7 s, 1 pl. (Bihang till Kongl. svenska vetenskaps-akademiens handlingar, bd 22, afd 1, n:o 7.) Även i Astr journal 5, s 194—198. — Zur chemischen Constitution des Rutils. Sthlm 1897. 8 s. (Ibid 23: 1:3.) Även i Astr journal 6, 1897, s 22—26. — Note sur la diffu-sion cosmique de Vanadium (öfversigt. . . 56, 1899, tr 1899—1900, s 131—140 [nr 3]; även i Astr journal 9, 1899, s 143—148). — Om helium. Föredrag... 4 april 1899. Sthlm 1899. 19 s. — Om nya beståndsdelar i den atmosferiska luften. Föredrag. . . Sthlm 1900. 17 s. — Note sur les spectres des décharges oscillantes [rec] (Journal de physique théo-rique et appliquée, 3«me serie, tome 9, 1900, Paris, s 153—155). ¦— Note sur la mesure du rayon de courbure des lentilles sphériques de petites dimensions. Sthlm 1901. 13 s, 1 pl. (Bihang. . . 26: 1: 7.) — Note on a personal equation in measuring photographic spectra (The astrophysical journal 15, 1902, s 208— 213; även i Memorie della Societå. . . 1902, Gatania, s 43—47, även sep, 5 s). — Einige Bemerkungen iiber Tycho Brahes Astrono-miae instauratae mechanica. Wandesburgi 1598 (Vierteljahrsschrift der Astronomischen Gesellschaft 1904, Leipzig, s 180—187). — Weitere Exemplare von Tycho Brahes Mechanica (Zentralblatt fiir Bibliothekswesen 1904, Leipzig, s 396—401). —Ennyspectro-heliografisk metod. Föredrag... 28 mars 1904. [Rubr.] Sthlm 1904. 23 s. Även i Fysisk Tidsskrift, Aarg 3, 1904—05, Khvn, s 1—12. — Tobias Robert Thalén (VAÅ för år 1906, Upps & Sthlm, s 219—240, 1 portr, även med omsl: T R T. Minnesteckning; även med tit: R T, sa vie et ses travaux, i Memorie della Societå... 1906, s 185—202, även sep, 20 s, o i Comité international des poids et mesures. Procés-verbaux des séances. Serie 2, tome 4: Session de 1907, Paris 1907, s 67—94, även sep, 29 s). —¦ Om det metriska mått- och viktsystemets uppkomst och utveckling. Föredrag... (VAÅ 1908, s 199 —219). — Daniel Georg Lindhagen . . . Minnesteckning, föredragen . . . 1909 (Lefnads-teckningar öfver Kungl. svenska vetenskapsakademiens efter år 1854 af lidna ledamöter, bd 4, Sthlm & Upps 1899—1912, [h 4,] s 191—215, 1 portr [1909]). — Upprop rörande förberedelser för iakttagande af totala solförmörkelsen 1914. [Rubr.] Sthlm 1912. 4:o. (3) s. [Undert; tills med V Garlheim-Gyllen-sköld.] — Om totala solförmörkelser och deras betydelse för studiet af solens fysik, sär-skildt med hänsyn till den förestående solförmörkelsen den 21 augusti 1914 (Nord tidskr 1913, s 21—40, 4 pl). — Om spektro-grafisk bestämning af solparallaxen. Föredrag ... (VAÅ 1913, s 229—253). — Nekrolog. Nils Christoffer Dunér (Vierteljahrsschrift der Astron Gesellschaft 1917, s 2—31, 1 portr; även sep med tit Zur Erinnerung an N C D. Ein Gedenkblatt, Leipzig u å). — Fysiska institutionen (VAÅ 1915, s 99—125, 2 pl; även sep med omsl: Den totala solförmörkelsen den 21 augusti 1914. Beskrifning af Vetenskapsakademiens observationsstation i Sollefteå). —¦ Om kooperativa associationer för astronomisk och astrofysikalisk forskning. Föredrag... 1 april 1918 (VAÅ 1918, s 289—-319). — Årsredogörelser för Fysiska institutionen vid VA i dennas Öfversigt. . . 1890—1902 samt VAÅ 1903—22. Ytterligare notiser i Astr Nachrichten, referat i Vierteljahrsschrift samt av vissa nämnda arbeten sammandrag, även egenhändiga i brevform, i Memorie della Societå... årg 1882, 1884, 1886, 1888. — H:s fotografier 1881—88 bearb i: A Bélopolsky & M Morine, Positions apparentes des taches solaires . . ., St.-Pétersbourg 1894 (Mémoires de 1'Académie . . . 42: 10).

Utgivit: Tychonis Brahe Astronomiae in-stauratae mechanica Wandesburgi anno 1598 . . . Holmiae 1901. Fol. 16 s, (84) s faksimil, 1 portr.

Källor och litteratur

Källor o litt: O D Chwolson, Lehrbuch der Physik (Braunschweig 1904); E W Dahlgren, VA. Personförteckn:ar 1739—1915 (1915); W Odelberg, VA:s lärdomshist samhar (Sv Museer, 1962, nr 2); Populär astron tidskr 1922; C Skottsberg, VA, Per-sonförteckn:ar 1916—1955 (1957); SMoK; Väd 1920.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Bernhard Hasselberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12630, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon), hämtad 2019-09-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12630
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Bernhard Hasselberg, urn:sbl:12630, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon), hämtad 2019-09-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se