Meriter

Hasselqvist, Tuve Nilsson, f 2 mars 1816 i Hasslaröd, Osby (Krist), d 4 febr 1891 i Rock Island, Illinois, USA. Föräldrar: rusthållaren Nils Tufvesson o Sissa Svensdtr. Elev vid lärov i Kristianstad 30, inskr vid LU 10 okt 35, teol studier där, prästv i Lund 23 juni 39, pastorsförordn i Lunds stift 39—52 (bl a i Åkarp o Vittsjö), erhöll tre års tjänstledighet för prästerlig verksamhet i USA 18 juni 52, förest för sv förs i Galesburg, Illinois, 52—63, president i Augustanasynoden 60—70, prof o förest för Augustana College and Theological Seminary i Paxton, Illinois, 63—75 o i Rock Island från 75.

G 24 maj 52 i Mjällby (Blek) m Eva Helena Cervin, f 7 aug 20 i Kristianstad, d några år före H, dtr till handl Frans C o Lovisa (Louise) Laurentia Åkerman.

Biografi

H tog sitt namn, då han som fjortonåring kom till lärdomsskolan i Kristianstad. Under studieåren i Lund tog han intryck av schartauanismen och P Wieselgrens väckelseförkunnelse och nykterhetspropaganda. Efter prästvigningen ambulerade han i tretton år som pastorsadjunkt i Lunds stift. Han kom att tillhöra den mot statskyrkans förkunnelse och organisation kritiska krets av skånepräster, som leddes av H B Hammar och C A Bergman. Redan i början av 1840-talet hade han bland det nordskånska väckelsefolket anseende som rätt lärare och räknades som »en av banbrytarna för liv i de döda benen».

På initiativ av förutvarande församlingsbor, som emigrerat till Illinois, blev H 1852 kallad att handha själavården i nybyggarsamhället Galesburg. Ungefär samtidigt kom koleran till Illinois. Den följdes av en väckelse och ökat antal kommunikanter i H:s pastorat. Denne blev uppskattad som förkunnare. Han hade en vacker tenorstämma och sjöng enligt samtida »som en ängel». Han var informell och spontan, uppträdde vitklädd under gudstjänsterna och avbröt ofta sin predikan genom att sjunga hymner och väckelsesånger från predikstolen.

Den lutherska kyrkan i USA befann sig på 1850-talet i en trängd situation. De över kontinenten spridda församlingarna var förenade i The General Synod, som dock inte var strängt konfessionalistisk utan påverkad av puritanism och metodism. H kom i samband med motsättningar inom synoden till en ny värdering av sv kyrkans lära och den lutherska tydningen av sakramenten, men han behöll en kritisk inställning till alla former av statligt inflytande över kyrkan. När de skandinaviska församlingarna 1860 sammanslöt sig i Augustanasynoden, som strängt anslöt sig till Augsburgska bekännelsen, blev H dess ledare. Några år senare blev han president och lärare vid samfundets prästseminarium, vilket han från »predikantfabrik» förvandlade till en ansedd läroanstalt. Prästutbildningen, som varit ensidigt teologisk, kom att vila på en bred allmänkulturell bas.

Redan 1855 hade H, som var en god stilist, börjat utge tidningen Hemlandet. Dess direkte ledare var han i tre år men hade livet ut stort inflytande över den ansedda tidningens innehåll. Genom Hemlandet och andra av honom utgivna tidningar — bl a Augustana — kom han att leda den politiska opinionen bland de sv emigranterna. Han agiterade för slaveriets upphävande, och under inbördeskriget drev han intensiv propaganda mot demokratiska partiet. Republikanerna fick även efter kriget hans stöd; han kom att tillhöra deras konservativa flygel och i Augustana fördömdes kommunism, socialism och strejker. På 1850-talet röstade flertalet svenskar i USA demokratiskt, men på 1890-talet enligt beräkningar drygt 90 % republikanskt.

H hade 1856 satt sig i förbindelse med bibliotekarie G E Klemming, av vilken han fick i uppdrag att i USA för KB:s räkning samla allt som där tryckts på svenska. Det gjorde han under resten av sitt liv mot en ringa ersättning. Bibliotekets samling av sv:-amerikanskt tryck är också unik. Han erbjöds en orden som belöning men avböjde av principiella skäl. Den teol doktorstitel han gärna använde hade han tilldelats av ett amerikanskt college. H var en lång vacker karl med stort huvud, stora blå ögon och väldiga kroppskrafter. Han var from som ett barn men kunde lätt brusa upp och då bli orättvis och småaktig. Han var livet igenom en arg vedersakare av sådana mänskliga svagheter som dryckenskap, kortspel, lösa seder och tobaksrökning. 1870 besökte han som representant för Augustana College hemlandet och möttes där av stor sympati.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

Brev till H i H-samlingen i bibi vid Augustana College, Rock Island, USA. Brev från H i KB (till H Wieselgren), GUB (till S A Hedlund o P Wieselgren), LUB (till S L Bring) o SSA (till B Wadström).

Tryckta arbeten

Böndagspredikningar för år 1841. H Christianstad 1841. 184 s. (Tills med L Feuk [& P Wieselgren].) — Vissheten i bekännelsen. Predikan, hållen vid öppnandet af Augustana synodens 6:te årsmöte i Princeton, Ills den 9 juni 1865, af synodens president... Chicago, Ills., 1865. 16 s. [Anon.] — »Låtom oss fara öfver till den andra stranden». Predikan på fjerde söndagen efter trettondedagen hållen i Gales-burg och Knoxville, 111. Sölvesborg 1866. 16 s. —¦ En amerikanares omdöme om kyrkliga förhållanden i Sverige [text] (Teologisk tidskrift, 11, 1871, Upsala, s 179—191). — Samvetets betydelse i reformationen. [Omsl:] Tal hållet vid Augustana College den 5 nov. 1880. Moline, 111., u å. 16 s. — Tal vid Augustana-synodens tjugufem-årsfest i Rockford, 111., den 25:te juni 1885. Rock Island, 111., u å. 16 s. [Sign.] — Försök till en grundlig och dock lättfattlig förklaring af Pauli bref till efeserna. Rock Island, 111., 1887. 382 s. — Dagliga betraktelser för den hus- liga andakten. Saml ur dr T. N. H:s skrifter. Rock Island, 111., 1918. 494 s.

Översatt: F Arndt, De fyra temperamenterna, Lund 1849, 56 s (anon), 2.—3. uppl: De fyra temperamenten, Sthlm 1862, 1874.

Redigerat: Hemlandet, det gamla och det nya, 1855—58 (okt 1855—jan 1857: Det gamla och det nya hemlandet), Galesburg, fol (även utg; utkom tills med följ); Det rätta hemlandet, 1856—58, Galesburg, 8:o (även utg); Augustana. Tidskrift för svenska lutherska kyrkan i Amerika, 1868—69, Chicago, 8:o; Det rätta hemlandet och Augustana, 1870—73, Chicago, 8:o (tills med A R Cervin 1870—71); Augustana. Luthersk kyrkotidning, 1874—75, Rock Island, 111., 1875—78, Moline, 111., 8:o (tills med E Norelius o Olof Olsson 1874—75, O Olsson okt 1876—1878); Augustana och Missionären, 1878—nov 1889, Moline, 111., 8:o (tills med C P Rydholm 1879—80, O Olsson o A R Cervin 1879—juni 1882, Erland Carlson aug 1882—juli 1883, A O Bersell juli 1883 —juli 1885, C M Esbjörn nov 1884—dec 1886, L G Abrahamsson juli 1885—nov 1889; medarb i dess forts: Augustana. Tidning för den svenska lutherska kyrkan i Amerika, 1889—91, fol.

Källor och litteratur

ED:s konseljakter 18 juni 1852, nr 24, RA.

E Adalberth, Augustanasynoden o några nybyggarepräster... (1960); O F Änder, T N H. The career and influence of a Swedish-American clergyman, journalist and educator (Augustana Library Publications, Nr 14, Rock Island, 111, 1931); G Andreen, Augustanasynoden o dess verksamhet (Svenskarna i Amerika, ed K Hildebrand o A Fredenholm, 2, 1925, s 95—122); G E Arden, Augustana Heritage (1963); Augustana, 1935, nr 23; A B Benson o N Hedin, Americans from Sweden (1950); L Feuk, Miniatur-bilder af bemerkta prestmän i Lunds stift på 1800-talet (1893); Förr o nu 1891, s 65; Lunds stifts o univ:s matr . . . 1867, ed C Westdahl (1867); nekr över H i Korsblomman 1892; E Norelius, T N H. Lefnadsteckn (Rock Island, 111, u å); E W Olson, History of the Swedes of Illinois, 1 (Chicago 1908); G M Stephenson, The religious aspects of Swedish immigration (1932); P G Westin, Emigranterna o kyrkan. Brev från o till svenskar i Amerika 1849—1892... (1932); Vår sv stam på uti mark, 2 (1952).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Tuve Nilsson Hasselqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12647, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-11-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12647
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Tuve Nilsson Hasselqvist, urn:sbl:12647, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-11-15.