Meriter

Hedar, Josef Albin, f 16 okt 1894 i Malmö (Petri), d 2 dec 1960 i Lund. Föräldrar: byggmästaren Carl Erik Andersson o Johanna Johansson. Studex vid Malmö h a l 15 maj 13, inskr vid LU 20 sept 13, studerade dirigering, kontrapunkt, komposition o instrumentation vid Musikkonservatoriet i Sthlm 18—21 o i Wien 24, organistex 19, kyrkosångarex i Uppsala 19, musiklär:ex vid Musikkonservatoriet 20, organist i Södertälje o musiklär vid h a l o elementarskolan för flickor där 20—31, domkyrkokapellmäst i Lund 4 dec 31, examinator vid organist- o kantorsex i Lund från 32, dirigent för Lunds studentsångfören 33—48, lär i liturgisk sång vid LU från 34, v ordf i Kyrkosångens vänner från 38, FK vid LU 14 dec 40, FL 15 sept 42, dirigent för Lunds stifts kyrkosångsförb från 45, ledare för kyrkomusikaliska kurserna vid folkskolesem i Lund från 46, disp pro gradu vid LU 31 mars 51, FD 31 maj 51. — LMA 43.

G 1) 15 okt 21(—44) i Görslöv (Malm) m Ebba Amalia Silfverberg, f 17 jan 89 i Malmö (Pauli), d 19 nov 69 i Malmö (Slottsstaden), dtr till överlär Mårten Johansson S o Anna Olsson; 2) 6 juni 46 i Tomelilla (Krist) m Kersti Johanna Margareta Jepsson, f 20 mars 17 i Tryde (Krist), dtr till prakt läk Johan Edvard J o Siri Gunhild Eklund.

Biografi

Som musiklärare vid latinskolan i Malmö, där Josef H 1913 avlade studentexamen, verkade den kände organisten och tonsättaren Axel Boberg. Denne ägde en inte ringa förmåga att stimulera intresset hos unga musikbegåvningar. Sannolikt var Bobergs insatser för restaureringen av den medeltida Genarpsorgeln (i Malmö mus) en av anledningarna till H:s sedermera dokumenterade intresse för musikforskning. H:s instrument var från början cello; med orgel och piano började han relativt sent.

Efter studentexamen studerade H under något år litteraturhistoria vid Lunds universitet och gick samtidigt en kurs i komposition för »Fader Berg» (Alfred Berg, bd 3). Han påbörjade därefter sina musikstudier vid Musikkonservatoriet i Sthlm. Orgellärare var Gustaf Hägg, sin tids mest framstående sv orgelvirtous och -pedagog. Vid konservatoriet tog H såväl högre organist- som musiklärareexamen, medan han för domkyrkoorganisten i Uppsala, Otto Ullman, avlade kyrkosångarexamen. Musikkonservatoriestudierna utökades även med studier i kontrapunkt, komposition och dirigering, varefter H företog studieresor till Tyskland, Österrike och Italien.

1920 tillträdde H befattningen som organist och musiklärare i Södertälje. För elevkören vid därvarande realskola torde H ha komponerat en del lättillgängliga sånger och visor, främst av naturlyrisk karaktär, t ex Gellerstedt-sångerna Det är så tyst i skogen, I skogens vackra pelarsal (båda för sopran-och altröster med pianoackompanjemang) samt Finken och grenen. Han torde därigenom ha bidragit till att orientera skolmusiken bort från den dittills gängse manskvartettrepertoaren. Likaså framförde han med skolans elevorkester Haydns Barnsymfoni.

När H 1932 tillträdde domkyrkokapellmästartjänsten i Lunds domkyrka, hade man inom ledande kretsar i Lunds studentsångförening länge haft sina blickar riktade på honom. Hans manskvartetter (Regnvisan, Violoncell, Klockbojen) hade tillvunnit sig stor popularitet och skilde sig helt från den dittillsvarande chauvinistiska och marschartade repertoaren (Åke Carlsson). Professor Efraim Briem, som var ordförande i föreningen och samtidigt domkapitelledamot, arbetade intensivt för H:s kandidatur. Under H:s tid som studentsångföreningens dirigent vidgades repertoaren och den konstnärliga målsättningen ökades, samtidigt som H visade hänsynsfullhet mot de akademiska traditionerna. En nyhet var att han introducerade studentsångarna i domkyrkan med motetter av gamla mästare och med Cherubinis Requiem.

Lunds studentsångförening företog under FLs ledning ett flertal in- och utlandsturnéer, vilka alltid föregicks av ett minutiöst repetitionsarbete.

Den stilkänsla, som H alltid visade, var särskilt påtaglig i hans verksamhet som organist och körledare i Lunds domkyrka. Någon orgelvirtuos var han inte, men hans starka känsla för gudstjänstens och kyrkoårets egenart gjorde honom till en av landets ledande kyrkomusiker. Under sina orgelaftnar under en lång följd av år presenterade han en mängd verk, inte minst från tidig barock, vilka dittills varit okända i Sverige. Han framförde även Bachs Johannespassion och andra liknande verk av större format samt komponerade själv kantater till olika jubileer i domkyrkan.

Efter knappt tio år i Lund återupptog H sina akademiska studier, vilka 1951 resulterade i en gradualavhandling om Dietrich Buxtehudes orgelverk. Bakom denna låg ett omfattande forskningsarbete. Buxtehudes kompositioner hade också under många år haft prioritet i repertoaren vid H:s orgelstunder.

H höll en viss distans till sin omgivning. Detta torde emellertid ha haft sin grund mera i en viss blyghet än i överlägsenhet. Hans vänner — och de var många — höll mycket av honom. »Han var en konstnärsnatur, en intressant personlighet och en trofast vän» (brev från fru Briem 24/9 1969). Hans arbetsförmåga var enorm. In i det sista sysslade han med sin tjänst i Lunds domkyrka: när krafterna tröt och hans livsgärning avslutades, hade han nyss påbörjat en historik om orgelverken i domkyrkan.

Författare

Henrik Jansson

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Se LUM 1959—60, Lund 1962, s 275, där även H:s musikaliska kompositioner o bearb förtecknas.

Källor och litteratur

Å Carlsson, J H — något om mannen o hans livsverk (Studentsångaren, 2, 1961); Inbjudningsskr till drsprom vid LU ... 1951 (1951); LUM 1959—60 (1962). — Meddel från H:s bror fd arkivrådet Sam Hedar.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Josef A Hedar, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12682, Svenskt biografiskt lexikon (art av Henrik Jansson), hämtad 2024-11-08.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12682
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Josef A Hedar, urn:sbl:12682, Svenskt biografiskt lexikon (art av Henrik Jansson), hämtad 2024-11-08.