Ivar E Hedenblad

Född:1851-07-27 – Torsångs församling, Dalarnas län
Död:1909-06-16 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Kompositör, Dirigent


Band 18 (1969-1971), sida 422.

Meriter

Hedenblad, Ivar Eggert, f 27 juli 1851 i Torsång (Kopp), d 16 juni 1909 i Uppsala. Föräldrar: kaptenen Carl Reinhold H o Gunborg Mathilda Fahlström. Mogenhetsex i Strängnäs 28 april 71, inskr vid UU ht 71, led för Uppsala studentkårs allm sångfören febr 75–02 o från 07, FK 25 maj 78, musikstudier i Uppsala 79, studerade kontrapunkt o komposition i Leipzig somrarna 80, 81 o 83, dirigent för OD o Filharmoniska sällsk i Uppsala 80, tf director musices vid UU april 80, ord okt 81, dirigent för Filharmoniska sällsk i Sthlm 95–97, tf lär i musikhist o estetik vid Musikkonservatoriet i Sthlm 95–96 o 01–02, domkyrkoorganist i Uppsala från 02. — Litt et art 78, LMA 88, stormästare i sällsk SHT 97–02, 06–09. – Ogift.

Biografi

Ivar H påbörjade sin skolgång i Sthlm, dit modern såsom änka hade flyttat från Dalarna. Av sin kusin, Norman-eleven He-léne de Ron fick han pianolektioner, som lade grunden till hans musikaliska utveckling. I Strängnäs, där H tillbringade gymnasieåren, ägnade han sig ivrigt åt musik i olika former men övervägde snarare att bli präst än musiker. Efter studentexamen 1871 började han läsa humaniora i Uppsala. Redan under sitt första år i staden blev han Södermanland-Nerikes nations musikanförare. Tre år senare, i febr 1875, valdes den 23-årige H till ledare för Allmänna Sången (Uppsala studentkårs allmänna sångförening), som vid denna tid brukade hämta sina anförare ur körens egna led. H fortsatte med några få års avbrott att leda denna kör på över 200 man ända till sin död. Redan på sommaren 1875 fick han sitt elddop som dess ledare vid det nordiska studentmötet i Uppsala. Året därpå ledde han sin första utländska sångarfärd, vilken 1878 följdes av den berömda resan till Paris, där Arpi tolv år tidigare vunnit Uppsala-sångens första internationella seger. H:s framgång blev inte mindre. Efter hemkomsten belönades han med medaljen Litteris et artibus. Strax före Parisfärden hade H avlagt fil kand-examen. Vid sidan av sina musikaliska aktiviteter fortsatte han därefter sina studier i estetikens historia för C R Nyblom, med vilken H i skilda sammanhang kom att idka ett nära samarbete.

1879 föreslog musikförläggaren Hirsch, att H skulle redigera en samling av 100 manskörssånger. Fyra år senare utkom denna samling, kallad Studentsången, som därefter utökades med ytterligare tre delar. Ett urval ur Studentsången ingick i den av H planerade, posthumt utgivna samlingen Sångarförbundet. Dessa mycket spridda utgåvor blev normerande för sv manskörssång under flera decennier. Genom dem har t ex »Sjung om studentens lyckliga dag» och Geijers »Stilla skuggor» blivit allmänt kända i versioner, som på väsentliga punkter avviker från originalen.

När UU:s director musices J A Josephson hade avlidit i mars 1880, blev H trots sin bristfälliga fackmusikaliska utbildning förordnad att uppehålla tjänsten. Sedan han i ett och halvt års tid framgångsrikt hade skött detta uppdrag och dessutom under de båda sommaruppehållen meriterat sig genom musikstudier i Leipzig blev han på Nybloms förord utnämnd till Josephsons efterträdare. Från denne övertog han också ledarskapet för Filharmoniska sällskapet och Sångsällskapet OD. Härigenom kom H att för tre årtionden framåt bli den helt dominerande kraften inom Uppsala musikliv.

H:s viktigaste insats för Akademiska kapellet var skapandet av universitetets orkesterfond, som skulle befrämja kapellets utveckling till en övervägande av yrkesmusiker sammansatt orkester. Medan företrädaren i sina till tjänsten hörande föreläsningar behandlat musikhistorien, ägnade H sin undervisning åt form och harmonilära, kontrapunkt etc. För de blivande prästerna gav han en kurs i liturgisk sång, varvid han enligt vad bevarade anteckningar visar kunde bygga på egna, historiska forskningar i det sv källmaterialet. — Som lärare i musikens historia och estetik var han under några perioder anlitad av Musikkonservatoriet i Sthlm.

Filharmoniska sällskapets arbete var främst inriktat på framföranden tillsammans med Akademiska kapellet av större kompositioner för kör och orkester. Genom H introducerades flera utländska verk, bl a Kiels Christus, i Sverige. Det sv uruppförandet under H:s ledning av Schütz' Matteus-passion i Uppsala domkyrka långfredagen 1908 är särskilt värt att nämnas. Mycket omtalat blev det halvt sceniska framförandet av Bruchs Gustaf Adolf 6 nov s å. Kören medverkade regelbundet i de kantater som H komponerade för vissa akademiska högtidligheter. — Under ett par år ledde H dessutom Filharmoniska sällskapet i Sthlm.

Med elitkören OD inövade H både or-kesterbeledsagade verk och en konsertmässig a cappella-repertoar. Den senare kom bl a till användning vid körens på 1890-talet inledda sångarfärder. Med sina triumfarta-de konsertframgångar t ex i Helsingfors och S:t Petersburg 1894, Berlin 1898, Paris 1900, Kristiania 1903, Wien och Budapest 1905 och Lxmdon 1907 bidrog H verksamt till att göra sv tonkonst känd utomlands. Med OD gjorde H även grammofoninspelningar (1907).

H var väl medveten om manskörssångens begränsade musikaliska värde men fäste stort avseende vid dess sociala och fosterländska betydelse. Detta var bakgrunden till hans idé om ett allmänt sv sångarförbund. Det första steget till förverkligandet av denna idé togs vid den av H ledda musikfesten i Sthlm 1897. Hans i dessa och andra sammanhang framträdande organisatoriska talang gjorde honom bl a till en stark kandidat för operachefsbefattningen 1908.

Som tonsättare och orkesterdirigent hade H svårt att vinna erkännande utanför Uppsala. En stor del av hans produktion utgörs av tillfällighetsverk för universitetet, OD och Samfundet SHT. Mest positivt mottagna blev ett par av hans manskvartetter, I gamla Svealand och Venetiansk visa. Överhuvudtaget var det på manskörssångens område som H:s egenskaper bäst kom till sin rätt. Där gjorde han också sin mest bestående insats.

Författare

Folke Bohlin



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Mindre saml brev till H, några musikhs samt konc o handhar rör H:s verksamhet i Uppsala i UUB. Brev från H i UUB, KB, MAB, LUB, GUB o Oslo UB.

Tryckta arbeten

Kompositioner i handskrift (i UUB samt Akademiska kapellets o Samf SHT:s arkiv, Uppsala; körstämmorna i regel mångfaldigade) : Verk för soli, kör o orkester: Musik vid Upsala universitets fest med anledning af Kronprinsen Gustafs förmälning 1881, vid Gustaf-Adolfs-festen 1882 (Holmgren), vid Regnells-festen 1885 (Holmgren; musiken tillsammans med I P Carstensen), vid nya Universitetsbyggnadens invigning 1887 (af Wirsén), vid Linné-festen 1907, slutkör (Snoils-ky); kantat vid SHT:s 50-årsfest 1894 (Nyblom). — Orkester verk: Serenad (1883?); Concert-ouverture (1889). — Blandad kör a cappella: Tvenne folkvisor (arr, 1894?): »En gång i bredd med mig», »Om dagen vid mitt arbete»; Motett (1893?): »Saliga äro de som höra Guds ord». — Sånger för en röst o piano: 3 sånger (Heine, 1879): »Du är liksom en blomma», »Jag gret så bittert i drömmen», »Hon svor med dyra eder». — Vissa i litteraturen omtalade kompositioner av H, bl a Marcia (1882), »Det breder sig ut från fjällarnas kam» o Till Sverige, hymn (1908), båda för manskör, har ej kunnat påträffas.

Kompositioner i tryck: Verk för soli, kör o orkester: Necken (Stagnelius) för sopran, kör o orkester; klaverutdrag av B Fexer (1885); På knä (Fjalar [= C Östergren]) för manskör o orkester (1894); Kantat vid Upsala universitets jubelfest till firande af trehundraårsminnet af Upsala möte (af Wirsén) för soli, kör o orkester, klaverutdrag av B Fexer (1893); Sången, kantat vid Sångsällskapet OD:s 50-årsfest 1903 (Fallström). —Blandad kör a cappella: »I himlen blott bor friden» (Moore, i Kör-Album III, 1888). — Manskör a cappella: Visa [även benämnd Törsten o tapperheten]: »I gamla Svealand»; Vene-tiansk visa: »Ro sakta här»; Student-Sång (Bottiger): »Studenter äro muntra bröder»; Momenta juventutis: »Evanescentia»; Vaganternas vårsång (övers: Bååth): »Solens värme brutit fram» (samtliga i »Studentsången»). — Sånger för en röst o piano: Tre sånger (1883): »Ich muss hinaus» (Hoffmann von Fallersleben), »Verlorner Klang» (Rollet), »Transeat» (Geibel); Tre sånger vid piano till dikter af Th Moore (1887): »O kom till mig», »Ofta i nattens frid», »O, jaga tåren bort» [båda samlingarna med såväl svensk som tysk text]. — Piano solo: Élégie (i Album för piano af svenska tonsättare, 1897).

Tryckta arbeten: Utlåtande till Upsala studentkårs allmänna sångförening af anföraren. Afgifvet den 1 februari 1896 enligt uppdrag. Upsala 1896. 33 s. [Föret.] — Akademiska kapellet (Upsala universitet 1872—1897. Festskrift . . . utg af R Geijer, Upsala 1897, 4:o d 2: Universitetets byggnader och institutioner . . ., s 255—263). — Sångarförbund i Sverige (Från tonernas värld, [årg 2, 1901,] Sthlm, fol, s 3—5; även sep, ngt omarb, Upsala 1906, 4:o, (3) s; omtr i Festskrift [omsl: Andra allmänna svenska sångarfesten . . .] för sångarfesten i Stockholm den 12—14 juli 1912, Sthlm 1912, s 1 f). — Musikaliska instrument (Industri- och slöjdutställningen i Gefle 1901 ... utg af Carl L. Bendix, Sthlm 1903, s 414—418). — Berättelse öfver O.D:s femtioårsfest 1903 utg af festbestyrelsen. Upsala 1903. 39 s. [Anon.]

Utgivit: Svenska manskören under anförande af I. E. Hedenblad. Upsala 1876. (111) bl. [Även tysk o fr titel; sv o norska sångtexter jämte tyska o fr övers.] — Kör-album, samling flerstämmiga sånger för blandade röster. H 1—3. [Sthlm 1886—88.] 4:o. 15, 15, 15 s. — Studentsången, (samling) fyrstämmiga sånger för mansröster [omsl; även titelbl:] . . . vald samling af fyrstämmiga körer och qvartetter . . . D[l]—4[: h 4]. Sthlm [1883—1906]. 4:o. 186, 124, 124, 96 s. — EF Richter, Harmonilära. 4. sv uppl Upsala 1898. VI, 224 s. — Sångarförbundet, samling fyrstämmiga sånger för mansröster planlagd av I H ... D 1. Sthlm 1910. XI, 227 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Akad kons:s prot 15 okt 1881, A 1:305, UUB :s arkiv.

G A Aldén, Hemma o i Uppsala (1927); H Alfvén, Tempo furioso (1948); dens, I dur o moll (1949); K Barr, Tre sångarfärder 1894, 1904, 1914 (1924); Bidr till Samf SHT:s hist (1894); Festskr. Andra allm sv sångarfesten (1912); Första allm sv sångarfesten [1897]; G Hultman, I E H (OoB 1964); G Kallstenius, Blad ur Uppsalasångens hist (1913); R Kjellén, Sångarfärden till Paris 1900 (1901); dens, Sångare- o turistfärder (1908); G Lindberg, Sång o musik i Söder-manlands-Nerikes nation i äldre tid (Maj-hälsn till landsmännen, 7, 1934); C O Mon-tan o K Warburg, Sångarfärden 1878 (1878); Musiktidn 1908, nr 6 o 9; Ny ill tidn 1899, nr 49; H Nyblom, Mina levnadsminnen, 2 (1922); K Nyblom, Upsalasångarnes Pariser-färd (1900); dens, I H (1910; däri N Söderbloms griftetal över H); dens, Hör, I Orphei Drängar!, 1—2 (1913, 1928; däri A Erd-manns o R Kjelléns minnestal över H); W Peterson-Berger, P-B-recensioner, 1 (1923); O Rabenius, Kring drottn Kristinas klocka (1942); Samf SHT. En försenad 100-årsskr (1960); Tal o kväden i Samf SHT (1909, 1910); Skildr:ar ur Sångsällskapet Orphei Drängars levnad (årg 24—27, 1951—55, s 36—39, o årg 30—31, 1957—59, s 130— 144); G Taube, Musik, dans, språk o andra akademiska färdigheter i Uppsala (1963); M Tegen, Musiklivet i Sthlm 1890—1910 (1955); [Tidn] Upsala 1908, 16 o 18 april; Upsalastudenten genom tiderna (1950); UUM (1906); Vid Filharmoniska sällsk :s i Upsala 50-årsfest (1900). —¦ Komplett gram-mophon skif-förteckn omfattande hela den sv repertoaren . . . [HMV-kat utg av Skand grammophon ab] (1912).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ivar E Hedenblad, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12706, Svenskt biografiskt lexikon (art av Folke Bohlin), hämtad 2018-11-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12706
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ivar E Hedenblad, urn:sbl:12706, Svenskt biografiskt lexikon (art av Folke Bohlin), hämtad 2018-11-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se