Edvard L M Hedin

Född:1856-05-29 – Kräcklinge församling, Örebro län
Död:1921-10-21 – Kräcklinge församling, Örebro län

Lantbrukare, Missionär


Band 18 (1969-1971), sida 450.

Meriter

Hedin, Edvard Laurentius Maximus, f 29 maj 1856 i Kräcklinge (Ör), d 21 okt 1921 där. Föräldrar: hemmansägaren Lars Persson o Inga Sofia Ersdtr. Elev vid h a l i Örebro 67—74, arrenderade Torps egendom 79, ägare från 88, idkade mejerirörelse från 80, stiftare av Missionssällsk Helgelseförb 87, dess ordf från 87, led av AK 97—02 o 18—20, ordf i V Närkes hushålln:gille 06— 13, led av Örebro läns landsting 08—21 (suppl från 94; ordf 19, v ordf 20), v ordf i Örebro läns hushålln:sällsk 14—19, ordf 19 —21.

G 24 nov 82 i Köping m Axelina Andersson, f 29 okt 56 i Grythyttan (Ör), d 8 juli 22 i Kräcklinge (Ör), dtr till nämndemannen Anders Jansson o Stina Ersdtr Beckius.

Biografi

Vid 23 års ålder tog Edvard H den c:a 300 hektar stora gården Torp i hemsocknen Kräcklinge på arrende. Nio år senare inköpte han denna egendom, som han ägde och brukade till sin död.

När H var 27 år gammal hörde han en predikan om Kristi blod, som renar från all synd och kom fram till en personlig kristen tro. Han hade då kommit i kontakt med den religiösa väckelse, som börjat genom patron O G Hedengrens (s 428) verksamhet på Riseberga säteri. I bönhuset där fick H en stark andlig upplevelse av frigörelse och glädje och började enskilt och offentligt vittna om vad han upplevt. Han samlade troende vänner på Torp, och från ett möte där på Marie bebådelsedags afton 1885 berättade han, att man "under bön till Herren hade erfarit en underbar Andens utgjutelse". Alltfler började resa ut i bygderna och förkunna Guds ord. Så framstod behovet av en sammanslutning, och ett förbund bildades med H som ledare.

Midsommaren 1887 inbjöd H till ett stort allmänt möte på Torps egendom. Detta hölls i ladan och blev den första "torpkonferensen". Då antog sammanslutningen namnet Helgelseförbundet. H blev dess självskrivne ledare och ordförande till sin död. Det fanns från början inga planer på att förbundet skulle bli en landsorganisation eller ett sällskap för mission i utlandet. Men hänförelsen hos initiativtagarna bidrog till att det blev bådadera. Efter ett tiotal år hade Helgelseförbundet 140 evangelister för verksamhet i Sverige, 13 missionärer hade sänts till Kina, 11 till Sydafrika och en till Sydamerika. Man hade en skola för utbildning av dessa och en tidning, Trons segrar.

Godset Torp blev samlingsplatsen för förbundets konferenser och sammanträden. Missionärer och evangelister hade där ett hem. Midsommarkonferenserna återkom varje år i godsets lada och park och samlade 8—10 000 deltagare från alla delar av landet och från grannländerna. Dessa konferenser hålles alltjämt och kan räknas till de största religiösa mötena i landet. 1967 inköpte Helgelseförbundet egendomen Torp för att säkerställa verksamheten, som nu förutom i Sverige bedrivs i sex andra länder.

I hembygden bildade H Kräcklinge fria församling. Han gjorde också många och långa resor för att besöka missionsmöten och predika. Han talade enkelt, så alla kunde förstå och med en djup gripenhet, som gjorde intryck på åhörarna. Han var också en god sångare. I fråga om samfundsorganisation var H emot kyrkotypen. Han hävdade att varje enskild församling bör stå helt och hållet fri och självständig, och församlingar fick som sådana inte under H:s tid ansluta sig till förbundet.

H beskrivs som en ovanligt verksam man, insiktsfull och energisk. Vid sidan av egendomens skötsel och arbetet för Helgelseförbundet var han bl a verksam som chef för Hallsbergs mejeribolag och Hallsbergs slakteribolag. Han tillhörde ledningen för hushållningssällskapet och brandstodsbolaget, var ordförande i kommunalnämnden i Kräcklinge, vice ordförande i kyrkostämman och skolrådet och mångårig betrodd landstingsman. Som ledamot av riksdagens AK, där han var medlem av lantmannapartiet, intog han en klart konservativ hållning. H förde nykterhetsvännernas talan i frågan om rusdryckshanteringen, motsatte sig de liberala reformkraven i rösträttsfrågan och höll vid riksdagen 1901 ett långt försvarsvänligt tal. Hans inställning i försvarsfrågan torde ha varit orsaken till, att han inte blev omvald som riksdagsman förrän 1918.

Författare

Birger Davidson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bidrag från 1890 i Trons segrar, Örebro (efter 1893: Askersund), samt andra skrifter utg av Helgelseförb; jfr Källor o litt nedan.

Källor och litteratur

Källor o litt: Helgelseförb:s prot, Kumla.

S Carlsson, Lantmannapolitiken och industrialismen (1953); B Davidson, Det började med ett bönemöte (1955); Efter 25 år (1915); Förbundsfacklan (1922); Helgelseförb 1887—1937 (1937); W Hermansson, Församlingstankens framväxt i Närke (1940); Minnesskr vid Helgelseförb :s 40-årsjubileum (1927); Sv folkrörelser, 2 (1937); L Svärd, Väckelserörelsernas folk i AK 1867—1911 (1954); Örebro läns landstingsprot 1894— 1921.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Edvard L M Hedin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12728, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birger Davidson), hämtad 2019-07-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12728
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Edvard L M Hedin, urn:sbl:12728, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birger Davidson), hämtad 2019-07-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se