Henrik Hedlund

Född:1851-04-18 – Ekerö församling, Stockholms län
Död:1932-12-20 – Göteborgs Sankt Pauli församling, Västra Götalands län (i Gamlestaden)

Riksdagsledamot, Tidningsredaktör


Band 18 (1969-1971), sida 491.

Meriter

2 Hedlund, Henrik, brorson till H 1, f 18 april 1851 i Ekerö (Sth), d 20 dec 1932 i Gbg (Gamlestaden). Föräldrar: godsägaren Carl Anders H o Carolina Rung. Mogenhets-ex i Sthlm, inskr vid UU 30 maj 70, medarb i GHT från 73, ordf i styr för Gbgs arbetare-fören 89—17, led av AK 91—93 o 00—05 (ordf i tillf utsk ang emigrationsfrågan 04 o ang invaliditets- o ålderdomspensionering 05), ansv utg av GHT från 96, led av förliknings- o skiljenämndskommittén 99, huvudred för GHT 00—17, ordf i PK 03, led av Gbgs allm folkskolestyr o av styr:s förvaltningsnämnd 07—17. — Fil hedersdr i Gbg 23.

G 4 jan 94 i Sthlm (Hedv El) m Anna Gustava Aimée von Bahr, f 17 nov 64 i Forssa (Söd), d 27 juni 1905 i Lerum (Älvsb), dtr till assuransdirektören kapten Johan Otto Henrik v B o Erika Charlotta Boström.

Biografi

Sin journalistiska skolning fick H under ledning av sin farbror S A Hedlund (H 1). Bestående intryck mottog han också genom samarbetet med Viktor Rydberg under de första tidningsmannaåren. Under de långa tider då farbrodern var i riksdagen överläts den direkta skötseln av GHT i allt större utsträckning till H. Farbroderns sjukdom — han drabbades redan 1889 av ett slaganfall — medförde, att H under 1890-talet måste anslå allt mer av sin tid åt tidningen och därför inte hade möjlighet att helt ägna sig åt de rikspolitiska frågor som egentligen framförallt intresserade honom.

Då H 1900 för andra gången blev riksdagsman, väckte han omedelbart uppmärksamhet genom sina kortfattade inlägg, präglade av saklighet och skarp analytisk förmåga, och snart räknades han som en av de ledande i Liberala samlingspartiet. Han var så en av undertecknarna av motionen om ändring av kommunallagarna (reducering av rätten till röstning efter fyrktal) och utsträckt valrätt till AK. Framförallt intresserade honom emellertid försvarsfrågan. Han medverkade till antagandet av det nya härordningsförslaget 1901 och var en övertygad anhängare av allmän värnplikt och också av ett starkt försvar. I ett anförande vid riksdagen 1900 underströk han vikten av att man »inrättade det trevligt och behagligt för våra värnpliktiga». Detta, betonade han, hade den största betydelse »i avseende på den känsla med vilken de gå till de övningar lagen påbjuder». Han förutsåg de komplikationer som den nya värnpliktslagen skulle komma att medföra men lyckades inte få gehör för sina synpunkter. I samband med diskussionerna om Bodens fästning vid samma riksdag varnade han för ett konservativt militärt tänkande och pekade på de erfarenheter som enligt hans uppfattning stod att vinna av det pågående boerkriget. S å började sedermera generalen och statsrådet Lars Tingsten att — som regel anonymt — medarbeta i GHT. Han kom att höra till tidningens regelbundna medarbetare under närmare två decennier. Det är påtagligt att H i militärpolitiska frågor starkt påverkades av Tingsten. Handelstidningen kom därför också att under försvarsdebatterna 1911—14 inta en från Staaffs linje något avvikande hållning.

H deltog aktivt vid tillkomsten av Frisinnade landsföreningen, vilken 1902 skapades som en riksorganisation avsedd att »till gemensamt arbete och uppträdande samla landets politiskt frisinnade medborgare». H tillhörde 1902—05 landsföreningens förtroenderåd som v ordf. — En avgörande roll kom H att spela då det gällde lagstiftning beträffande arbetarskydd. Ett stöd från oväntat håll fick han i sin kamp för vidgade befogenheter för yrkesinspektionen genom ett uttalande från Gbgs textilindustriförening, vilken genom bl a Axel Carlander, Conrad Mark och Gustav Werner 1900 gjorde en framställning till Gbgs riksdagsmän att stödja ett av regeringen framlagt lagförslag om rätt till ersättning vid skada till följd av arbete i industrin. H deltog samtidigt i den utredning vilken resulterade i 1906 års lag om medling i arbetstvister. I detta arbete hade han god hjälp av en av GHT:s fasta medarbetare, Gustaf Steffen, som från att tidigare ha varit GHT:s utlandskorrespondent i England och Italien, 1903 utnämndes till professor i nationalekonomi och sociologi vid Gbgs högskola. Sin uppfattning om arbets-tvistfrågor sammanfattade Steffen 1907 i en lång studie i Ekonomisk tidskrift, som han gav titeln Staten och arbetsaftalet. H anslöt sig i allt väsentligt till Steffens synpunkter.

De kommunala frågorna ägnade H — i motsats till sin farbror — mindre intresse med undantag av skolfrågorna. Särskilt varmt låg honom samundervisningen om hjärtat. Ett steg i denna riktning var 1904 års skolreform, som han stödde. Liksom beträffande försvarsfrågan visade han sig i skolfrågor mycket framsynt. Han utvecklade i riksdagsanföranden utförligt utbildningens nationalekonomiska betydelse. Vi borde, yttrade han vid ett tillfälle »göra klart för oss att det är en riktig väg att giva ungdomen så mycken undervisning som möjligt . . . Därpå skall icke allenast vårt sv folk utan även vår sv industri allra mest vinna». Vid ett annat tillfälle framlade han ett undervisningsprogram, där han betonade vikten av samundervisning, koncentrationsläsning, läsning i korta, varierande perioder om högst 30 minuters längd, samlade arbetsområden, fria tillval samt elevaktivitet. Den moderna syn H hade på undervisningens utformning gjorde att han — i likhet med flera andra medlemmar av släkten H — medverkade till tillkomsten av Gbgs högre samskola, där de flesta av hans idéer kom att prövas.

Som medarbetare i GHT lyckades H förvärva ett stort antal av landets ledande kulturpersonligheter, bland dem professor Karl Warburg. I samband med vissa ekonomiska svårigheter för tidningsföretaget 1909—11 företogs en nyemission, varvid Warburg blev en av de större aktieägarna och ingick i styrelsen. Detta kom snart att leda till konflikter. Warburg ogillade tidningens försvarspolitiska linje men än mer den tyskvänliga attityd som GHT intog under första världskriget och som syntes hota att få samma följder för prenumerationsstocken som motsvarande händelser 1870. Warburg motarbetade även H:s förslag att till tidningen fast knyta den unge religionsforskaren Torgny Segerstedt, som ända sedan 1900 regelbundet medarbetat med kulturartiklar och ledarstick. Trots detta gav H Segerstedt ett erbjudande att inträda i tidningen, vilket denne dock avböjde med hänvisning till sina planer på en akademisk karriär. Frågan aktualiserades därefter inte under återstoden av H:s tid som chefredaktör.

Sedan H dragit sig tillbaka från aktiv verksamhet som tidningsman ägnade han sig bl a åt studier i GHT:s historia och publicerade 1929—30 en biografi över sin farbroders verksamhet som politiker och tidningsledare.

Författare

Hans Lennart Lundh



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

H:s brevsaml (jfr under H 1 om brevväxl med denne) i GUB. Brev från H bl a i KB (112 st till K Warburg, 19 till A Raphael), RA o GLA (till A Wijkander).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Elfvalek. Gbg 1870. 22 s. — Om fackföreningar. (Ett föredrag.) [Rubr.] Gbg 1885. 38 s. [Sign.] — Föredrag vid Wärmlands rösträttsförenings fjärde årsmöte i Kristinehamn söndagen den 26 juni 1892. [Rubr.] Karlstad 1892. 7 s. — Saga om rösträtten af H. H. Sthlm (tr Gbg) 1893. 7 s. [Sign; tillskr.] (Ströblad n:r 6 från Sveriges rösträttsföreningars verkställande utskott.) — Forntid och nutid. Fägnespel i två upptåg på fader Ottos åttioårsdag. Framfört på Björnbo av barnbarnen. Hoprimmat och prosadiktat av mågarne Sven och Henrik. Gbg 1913. 13 s. (Anon; tills med S Scho-lander.) — Göteborgs maltdrycksaktiebolag 1900—1918. Historik på uppdrag av aktiebolagets styrelse utarb. Gbg 1918. 38 s, 2 tab. — Engelbrecht. Historiskt skådespel i fyra akter. Gbg 1921. 122 s. — Två dramatiska dikter. Chuenaten. När murarna revos. Sthlm 1922. 92 s. — Alf Brandberg. Skådespel i fyra akter . . . Sthlm 1923. 215 s. — Frisinnet och dess uppgifter. Några betraktelser. Sthlm (tr Gbg) 1923. 52 s. [Sign.] — [Historik] (Göteborgs arbetareförening 1866—1926. 1. Historik tecknad ... till invigningen av det nya föreningshuset i september 1909, Gbg 1926, 4:o, s 1—34). — S. A. Hedlund hans liv och gärning. D 1—2. Gbg 1929—30. 419, VI s, 11 pl-bl, 441, XVIII s, 10 pl-bl.

översatt: B Björnson, Leonarda. Skådespel i fyra handlingar, Gbg 1879, 119 s (sign).

Utgivit: GHT 1896—1917 (medarb från 1873, red från 1900); bl a Handelstidningens veckoblad från 1895.

Källor och litteratur

Källor o litt; L Kihlberg, Karl Staaff, 1— 2 (1962—63); PK:s matr (1936); Riksdags-prot 1891—93, 1900—05; H-K Rönblom, Frisinnade landsfören (1929); SMoK; A Wåhlstrand, 1905 års ministärkriser (1941).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Henrik Hedlund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12742, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Lennart Lundh), hämtad 2019-02-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12742
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Henrik Hedlund, urn:sbl:12742, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Lennart Lundh), hämtad 2019-02-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se