Meriter

1 Hedrén, Johan Jacob, f 4 mars 1775 i Rännelanda (Älvsb), d 14 febr 1861 i Linköping. Föräldrar: prosten Anders H o Brita Christina Vermelin. Inskr vid UU 1 mars 93, mag där 13 juni 97, doc i praktisk ekonomi 30 nov 97, adjunkt i samma ämne 17 nov 02, avlade präst- och pastoralex i Karlstad 9 juni 03, prästv i Sthlm 30 juni 03, pastorsadjunkt i Jakobs o Johannes förs:ar 1 nov 03—maj 06, notarie i hovkonsist 12 maj 05—30 april 09, reg:pastor vid Svea livg 20 febr 07, k hovpredikant 20 maj 07, led i hovkonsist 22 juni 07, predikant vid Borgerskapets änkehus 15 nov 08, TD 7 okt 09, kh i Jakobs o Johannes förs:ar i Sthlm 10 maj 10, assessor i Sthlms konsist 29 maj 10, riksdagsman 12—48, fullm i riksgäldskontoret 11—30, tjänsteförrättande överhovpredikant dec 13, led av evangeliebokskomm 15, ordf i komm för överseende o granskning av kyrkolagen 24, biskop i Karlstad 24 juli 29, biskop i Linköping 21 dec 33, v talman i prästeståndet riksdagarna 40— 41, 44—45, 47—48, jubelmag 48. — LLA 12, LKrVA 15, LMA 41.

G 1) 29 sept 11 i Visnum (Värml) m Ottiliana Sophia Öhnqvist, f 14 juli 87 i Kristinehamn, d 17 juni 39 i Linköping (Ög), dtr till brukspatronen Eric Ö o Sara Swartz; 2) 18 juni 40 i Sthlm (Klara) m Emma Charlotta Helling, f 21 dec 00 i Gbg (Varvs), d 28 maj 74 i Sthlm (Hedv El), förut g 1) m prof Eric Gadelius (d 27) o 2) m justitieombudsmannen Pehr Niclas Poignant (d 34), dtr till prosten Pehr Nathanael H o Sophia Charlotta Prytz.

Biografi

För H hörde andligt och världsligt, kyrka och stat, oskiljaktigt samman. Människan var enligt honom en totalitet insatt i en verklighet präglad av både en hinsidesrelation och en praktisk jordisk. Hans praktiska intresse och begåvning har av eftervärlden kommit att betonas på bekostnad av hans religiösa. För att göra honom rättvisa bör hans mångsidighet och totalsyn framhållas. H:s praktiska engagemang och begåvning kommer till synes i riksdagsarbetet, där han deltog nästan oavbrutet 1812— 48. Speciellt intresse visade han för bankväsendet, och han tog själv initiativet till grundandet av Värmlands enskilda bank och var i Linköping direktör i Östergötlands enskilda bank. I en tid då missväxt och nödår var en påträngande realitet trodde sig H kunna verka för en tryggare livsmedelsförsörjning genom att propagera för en mer omfattande potatisodling. H betraktade ökad nykterhet som en väg till höjd levnadsstandard och höjd moral och arbetade hela sitt liv på att söka begränsa brännvinsbränningen. I sin strävan för bättre ekonomiska och sociala förhållanden såg han dock lösningen främst i en det inre sinnets förvandling. Men trots detta möter hos H ändå den tanken, att det är en statlig uppgift att också vårda sig om den enskilda människan, en uppfattning som då ännu inte slagit igenom.

Som teolog och förkunnare kan H inte placeras in i någon av tidens fraktioner. Hans fromhet är bibliskt förankrad, och bibelhänvisningarna i hans framställning är påfallande många. I enlighet med luthersk tradition betonas »nåden allena» och hur Jesus Kristus är grunden för tron på syndaförlåtelsen och evighetshoppet. Människan är ovärdig, men en levande övertygelse om förlåtelsen skapar frimodighet och lydnad för Guds vilja.

I kyrkliga ting visade H prov på viss reformvänlighet. Han ville få bort de profana kungörelserna i kyrkorna. Han önskade liksom norrlandsläsarna en annan absolutionsformel än den som fanns i 1811 års kyrkohandbok. Han talade för en ny bibelöversättning och framförde krav på förändringar i liturgin. Som biskop verkade han för ökad spridning av bibeln och av religiösa småskrifter och rekommenderade sina präster att stödja Evangeliska sällskapet, som hade sådan verksamhet på sitt program. Han engagerade sig för den framväxande missionen och önskade bl a att stiftets präster skulle sprida kännedom om Fjellstedts missionstidning och söka bilda missionsföreningar inom sina församlingar för att stimulera missionsintresset bland präster och lekmän.

H ställdes både som kyrkoman och politiker inför två starka ideologiska strömningar: den från anglo-amerikanskt håll emanerande väckelserörelsen och liberalismen. Det är utmärkande för honom, att han betygar sin respekt och uppskattning av all äkta fromhet. Det gällde också om det s k »läseriet». Han intog här en positiv och tolerant hållning om man bortser från vissa sekteriska riktningar eller den s k predikosjukan. I övrigt uppfattade han läseriet som en form av fördjupad personlig fromhet och som kyrkligt lojalt. H tycks inte ha insett väckelserörelsens splittrande konsekvenser för kyrkan, trots att både mormonismen och baptismen med deras kyrkofientliga karaktär fanns företrädda under hans tid inom stiftet. Möjligen sammanhänger detta med att problemen uppstod först under de sista åren av hans ämbetstid.

Till liberalismen intog H en negativ attityd. Han menade, att rörelsen krävde en totalreform av samhället, och då kyrkan var förbunden med staten, måste hon dela »samma lott av ovilja, hat och smädelse». Liberalismens kyrkokritik var enligt H politiskt motiverad. Men för honom var stat och kyrka en enhet. Kyrkan skild från staten skulle vara som ett kloster med endast andliga övningar men utan yttre handling. Och staten utan kyrkan skulle utgöra ett hårt styre »utan kärlek och utan tröst». Lyckligast var därför den stat och den kyrka, som arbetade var och en i sitt kall men »sammangjutna till ett». Karakteristiskt för H är dock, att han, trots att »tiden icke velat med förtroende, icke ens med rättvisa» bedöma prästerskapets gärning i samhället, manade sina ämbetsbröder att verka för frid och söka bevara »andens enhet genom fridens band.»

H:s syn på problemet stat och kyrka är en tillämpning av hans människosyn — människan som totalitet. Det må vara att hans praktiska insatser inte ter sig lika lättförståeliga för en eftervärld, där den timliga nöden inte är lika närgången och påträngande. Men det råder ingen tvekan om att hans människosyn var ett sant uttryck för det kristna evangeliet.

Författare

Sven Gustafsson

Arkivuppgifter

Brev från H i RA (bl a 61 st 1827—55 till A v Hartmansdorff), i KB (bl a till P A Wallmark) o i UUB (bl a till C F af Win-gård).

Tryckta arbeten

Dissertatio academica, de scientia botanica utili atque jucunda. [Akad avh, preses C P Thunberg.] Upsaliae [1793]. 4:o. lO s. — Dissertatio de differentia illu-minationis et claritatis visae. [Akad avh, preses Z Nordmark.] Upsaliae [1797]. 4:o. 8 s. — Dissertatio de usu observationum meteoro-logicarum oeconomico. P 1—2, continuatio 1*. [Akad avh, resp P O Gravander, G J Hallenborg, H Lyth.] Upsaliae [1797—1800]. 40 s + titelbl. — Memoria viri amplissimi . . . professoris, Magni Brynolphi Malmstedt . . . Upsaliae die 13 aprilis 1803 parentali ser-mone celebrata. Holmias 1803. 72 s. — Tal inför Hans kongl. höghet hertigen af Södermanland, på S:t Andreae logen Nordiska cirkelns högtidsdag, den 28 februari 1807. Sthlm 1807. (8) s. — Anförande till protocollet i högvördige prest-ståndet den 28 maj 1812 ... i anledning af allmänna besvärs- och ekonomi-utskottets betänkande om bränvins-brän-ningen. Örebro 1812. 4:o. (8) s. (Tills med C v Rosenstein.) — Personalier . . . [anon] (G Murray, Tal då . . . Samuel af Ugglas be-grafdes i kongl. Riddarholmskyrkan, den 10 november 1812, Sthlm 1812, s 13—47). — Tacksägelse i anledning af Hans kongl. höghet kronprinsens glädjefulla återkomst till fäderneslandet ... i kongl. Slotts-kapellet den 4 juni 1814. Sthlm 1814. 4:o. (7) s. [Anon.] — Åminnelse-tal öfver kongl. hof-predikanten, prosten och kyrkoherden J. H. Brantenberg, af . . . Vid dess inträde i Akademien d. 13 nov. 1815 (Tal, hållne i kongl. Krigsvettenskaps-akademien, åren 1811, 1812, 1813 och 1815, Sthlm 1816, s 183—208). — Kort berättelse om S:t Jacobs kyrka ifrån dess första grundläggning, i sammanhang med den nu senast fulländade reparationen. Aflemnad ... 1 ja-nuarii 1817. Sthlm 1816. 15 s. [Anon.] — Pre- dikan i S:t Jacobs kyrka i Stockholm, då den . . . åter öppnades nyårsdagen den 1 jan. 1817. Sthlm 1817. 32 s. — Kort berättelse om S* Jacobi kyrkoschola ifrån dess första grundläggning intill den 1 october 1817 ... Sthlm 1817. 23 s. [Anon.] — Den evangeliska lärans seger. Predikan vid reformations-festen d. 31 october 1817. Hållen i kongl. Slottscapellet. Sthlm 1818. 22 s. — Memorial, uppläst i hög-vördiga preste-ståndet den 30 dec. 1817. Sthlm 1818. 16 s. [Om ändring i kyrkoplikten.] — Memorial, om skådespelshusens tillslutande på församlingens heliga dagar. Uppläst ... den 5 januarii 1818. Sthlm 1818. 10 s. — Tacksägelse uppläst i S:t Jacobs kyrka den 25 jan. 1818 [anon] (I anledning af majorskans välborna fru Margreta Catrina Loui-sa Linderskölds född af Wetterstedt frånfälle den 22 jan. 1818, Sthlm 1818, s 3—8). — Ett christeligt folks klagan och hopp vid en älskad konungs bortgång. Predikan på klago-dagen den 29 april 1818. Hållen i S:t Jacobs kyrka. Sthlm 1818. 21 s. — Berättelse om högstsalig Hans maj:t konungens sista nattvardsgång och lefnads-slut. Sthlm 1818. 4:o. (6) s. [Undert.] [Andra uppl så:] Jönköping, Linköping, Örebro. — Vid Hans majest, konungens skål den 9. september i Tronhjem. Underdånigst af Sveriges rikes ständers deputerade. U o o å. (4) s. [Anon verser.] — Lefnadsomständigheter [anon] (P P Ekelund, Tal ifrån altaret, vid afledne prostens och kyrkoherdens doctor Anders Hedréns begraf-ning, uti Öhrs kyrka, den 4 martii 1819, Sthlm 1819, s 17—47). — [Bön och tal] (Tacksamhets- och glädjehögtid, den 16 maji 1819. Då . . . Johan Arvid Carlbohm och dess k. maka . . . firade minnet af sin femtioåriga egta förening, Sthlm 1819, s 1—10). — Predikningar. D 1—3. Sthlm 1820, 1825, 1828. 400, 510, 492 s. D 1: 2. uppl med tillägg o förbättr 1832. 442 s. — Tal hållet i Stockholms prest-sällskap vid dess årshögtid d. 31 oktober 1821. Sthlm 1821. 56 s. — 1 Stockholms prestsällskap, högtidsdagen den 31 oktober 1822. Bön (Theophrosyne. Läsning för kyrkans och skolornas vänner, h 1, Sthlm 1823, s 175—185). — Nytt förslag till evan-gelii-bok med dertill hörande stycken. Sthlm 1823. XXII, 223, 182 s. (Föret; tills med C v Rosenstein, J O Wallin, F M Franzén o G Stolpe. Av Böner för offentelig och enskilt andakt [rubr] har H omarb s 1—10 o förf bönerna s 40—74.) — Hvilka hinder möta den nya evangelii-bokens antagande till församlingens bruk? Sthlm 1823. 57 s. [Anon.] — Tal i Stockholms prest-sällskap på dess högtidsdag söndagen d. 31 october 1824 af ordföranden [anon] (Theophrosyne, h 2, 1825, s 192—208). — Tal vid konungens högstbetrodde man, presidenten i kongl. Kammarrätten . . . friherren, herr Wilhelm Bennets jordfästning i S:t Jakobs kyrka i Stockholm den 14 october 1824 (Frimurare ordens calender för år 1825, Sthlm [1825], s 100—113). — Tal vid Svenska bibel-sällskapets allmänna sammankomst på Stora börs-salen i Stockholm den 18 maji 1825. Sthlm 1825. 20 s. ([Omsl:] Svenska bibel-sällskapets tionde årsberättelse jemte Tal . . . [:2].) — Predikan på första advents-söndagen, hållen i S:t Jacobs kyrka i Stockholm 1825. Sthlm 1825. 18 s. [Anon.] 2. uppl 1826. — Predikan hållen i St. Jacobs kyrka i Stockholm . . . den 29 oc-tober 1826, vid invigningen af dess nya predikstol. Sthlm 1826. 24 s. [Anon.] — Tal vid . . . Lorenzo Hammarskölds jordfästning på St. Johannis kyrkogård d. 21 october 1827 (H, P A Sondén m fl, Minnen af Lorenzo-Hammarsköld, Sthlm 1827, s 3—20). — Helsning till lärare och ungdom vid läse-ter-minens början i Carlstads gymnasium och trivial-schola den 18 september 1829, af läroverkets ephorus. Sthlm 1829. 25 s. [Anon.] — Till vördige presterskapet inom Carlstads väl-lofl. stift [herdabrev] (1830. Embets-memo-rial, Carlstad 1830, s 93—115 ). — Predikan vid riksdagens slut den 19 martii 1830; hållen i Stockholms stads Storkyrka. Sthlm 1830. 16 s. — Afskeds-predikan i St. Jacobs kyrka i Stockholm tredje söndagen efter påska den 2 maij 1830. Sthlm 1831. 23 s. —¦ Afskeds-predikan i St. Johannis kyrka i' Stockholm andra bönedagen den 9 maji 1830. Sthlm 1831. 47 s. — Predikan hållen i Carlstads domkyrka jubeldagen, den 28 november 1830. Carlstad 1831. 26 s. — Handlingar rörande prestmötet i Carlstad 1831, den 30, 31 augusti samt 1, 2 september. Carlstad 1831.. 4:o. 152 s. [Av H: översikt, föredragn av ärenden o avskedstal s 7—106, inledningstalet Initia synodi Carolstadiensis . . . s 107—125.]' — [Inbjudan (undert) o] Bön i Carlstads, dom-kyrka . . . [anon] (Gustaf II Adolfs minnesfest, firad i Carlstad den 6 november 1832, Carlstad 1833, s 3—12). — Tal vid invigningen af Kärna kyrka i Linköpings stift den 25 maji 1834. Linköping 1834. 4:o. 10 s. — Helsning till Linköpings läroverk vid höstterminens öppnande d. 24 sept. 1836 af läroverkets ephorus. Linköping 1836. 12 s. [Anon.] — Tal vid invigningen af Westerwiks församlings begrafningsplats den 9 october 1836,. af stiftets biskop. Westerwik 1836. 22 s. [Anon.] — Vid Ebersteinska technologiska scholans öppnande i Norrköping den 17 ja-nuarii 1838. Af läroverkets ephorus. Linköping 1838. 19 s. [Anon.] -— Vid aftäckningen af den öfver framl. erke-biskopen . . . Jacob Axelsson Lindblom uppresta grafsten på Vre-ta klosters kyrkogård ... d. 4 sept. 1839. Linköping 1839. (7) s. [Anon verser.] — Christelig predikan hållen i Slotts-kapellet helga trefaldighets-dag 1841 ... (C F af Wingård, J A Butsch o H, Tal, hållne före och vid . . . prins Carl Ludvig Eugenes, hertig af Skåne, första nattvardsgång, Sthlm 1841, 4:o, s 23—37). — Vid invigningen af Ekesjö stads- och landsförsamlings begraf-nings-plats, den 9 augusti 1842, af stiftets biskop. Ekesjö 1842. 20 s. [Anon.] — Initia synodi Lincopensis . . . (Handlingar rörande- prestmötet i Linköping år 1843, d 2, Linköping 1844, 4:o, s 1—17). — Tacksägelse vid högstsalig Hans maj:t konungens dödliga bortgång. [Rubr.] Sthlm 1844. 4 s. [Anon.] (Svensk författnings-samling, 1844, n° 7.) [Nya uppl så:] Norrköping, Kalmar, Lidköping, Sundsvall, Wenersborg, [anon:] Sthlm, Fahlun [2 uppl], Carlstad, Linköping; tr s å bl a i Svenska biet, Sthlm, n° 59, Notis och tacksägelse . . ., Westerwik, s 9—16, Berättelse i kort sammandrag rörande framlidne Hans maj:t konung Carl XIV Johans märkligaste lefnadsöden, jemte tacksägelse . . ., Jönköping, s 9—13, o [J C Hellberg,] Den åttonde mars, Sthlm, s 30—32. — Berättelse af-lemnad af biskopen i Linköping, rörande dess hos högstsalig Hans maj:t konung Carl XIV Johan under Hans maj:ts sjukdom aflagde besök och dervid hållne samtal. Sthlm 1844. 4:o. 7 s. [Undert.] [Övriga uppl så:] ... up-satt till det hufvudsakligaste den 26 februari ... d. 9 mars aflemnadt, Jönköping, Lund, även med tit Carl XIV Johans döds-bädd. Berättelse . . ., Linköping, 4:o, (4) s [anon, 2 tr]; tr s å bl a i Anteckningar från Carl XIV Johans bragderika och ärofulla lefnad .. ., Westerwik, s 70—73, Den åttonde mars, s 26 —30, o Ny folksång i anledning af konung Oscar I:s uppstigande p[!] svenska thronen, jemte berättelse . . ., Norrköping, s [5—8]. — Anföranden af biskop Hedrén i högv. preste-ståndet d. 22 och 25 januari 1845, i anledning af sammansatta banco- och lagutskottens förslag till lag för enskilda banker. Sthlm 1845. (28) s. — Till Rennelanda församlings christelige medlemmar! [Rubr.] Linköping 1847. 4:o. (3) s. [Undert.] — Tal vid invigningen af Norrköpings stads nya begrafnings-plats den 22 augusti 1847. Norrköping 1847. 23 s. [Föret.] — Vid invigningen af Risinge församlings nya kyrkogård den 30 september 1849 / Vid invigningen af Risinge nybyggda kyrka . . . [anon] ([H o A A Arvedson,] Invigningar vid Risinge nybyggda kyrka . . ., Linköping 1849, s 1—30). — Concio inau-guralis . . . (Handlingar rörande prestmötet i Linköping år 1853, d 2, Linköping 1854, 4:o, s I—XIV). — Tal ämnade att hållas vid invigningen af Gärdserums församlings utvidgade begrafnings-plats och nybyggda kyrka den 16 augusti 1857. Af stiftets biskop. Linköping 1857. 31 s. [Anon.] [Ny uppl:] Tal vid invigningen av . . . Linköping 1955. 26 s. [Anon.] — Separat tr begravningstal, vanligen i S:t Jakobs kyrka, över: kaptenen Simon P. Wahlberg 16 sept 1810 (anon), kamreraren Jakob Gille 22 dec 1810, tr 1811 (anon), 1 :e expeditionssekr Johan Eric Noreen 7 jan 1812, rektorn Carl Pousette 28 juni 1813, kyrkoherden i Norrberke Pehr Isak Renström 12 nov 1814, hovfröken Gustava Sophia Amalia Charl. Silfversparre 5 mars 1815 (anon, tillskr), friherrinnan Sophia Lovisa Ramsay 14 okt 1816, överste kammarherren greve Fabian Reinhold von Fersen 18 mars 1818, boktryckaren Anders Gadelius i S:t Johannes kyrka 26 sept 1819, 1 :e vaktmästaren Carl Enbom i S:ta Maria Magdalena 31 jan 1820, överkammarherren greve Albrecht von Lan-tingshausen 18 febr 1820, kyrkoherden Lars Peter Widing i Hedvig Eleonora kyrka 4 maj 1820 (predikan), presidenten friherre Eric af Wetterstedt 2 jan 1823, sidenfabrikören Eric Lundgren 23 febr 1823, kammarherren Carl Henric Posse 18 juni 1823 (anon), hovintendenten Fredric Magnus Piper 1 febr 1824, justitierådet Carl Ziervogel 4 febr 1825 (från predikstolen), Christina Catharina Hellström f Öhnqvist 8 febr 1825 (anon), kungl bibliotekarien Jacob Björkegren 19 sept 1825, tr 1826 (anon, tills med P A Wallmark), M. C. af Georgii f Limnell 30 jan 1826, medicinalrådet Carl Birger Rutström 2 maj 1826, Helena Elis. Brunnmark f Lundin 3 aug 1826, hovpredikanten Johan Hall i S:t Johannes kyrka 30 mars 1827, hovmarskalken friherre Per Adolph Fock 11 april 1827 (från predikstolen), f d åldermannen i bagareämbetet Anders Wennberg 26 april 1827 (anon), fd kaptenen Christopher Stolpe 10 sept 1827, tr 1829, grosshandlaren Carl Adolph Greves-miihl 4 nov 1827, hovmarskalken John Jacob Frans Jennings 12 april 1828, kaptenen N. G. Burtz 8 dec 1828, tr 1829 (anon), prinsessan Sophia Albertina i Riddarholmskyrkan 27 april 1829 (predikan), 4:o, hovsekreteraren Per Arrhenius på S :ta Klara kyrkogård 11 juli 1829, lagmannen mm Johan Henric Hochschild i S:t Johannes kyrka 21 dec 1829, tr 1830 (anon), friherrinnan Sophia Man-nerheim f Wadenstjerna 17 jan 1830, vicepresidenten Nils Frödelius 4 maj 1830, kon-rektorn Fr. M. Rystedt i Karlstads domkyrka 27 febr 1835, tr Carlstad, brukspatronen Olof Hagberg i Kristinehamns kyrka 28 juni 1835, tr Carlstad, brandmästaren o klockaren Peter Holmgren i Storkyrkan 19 mars 1841, konung Carl XIV Johan i Riddarholmskyrkan 26 april 1844 (predikan), 4:o, kyrkoherden Pehr Karell 25 maj 1845, tr Jönköping (anon); tr Sthlm så, där ej annat anges. — Anonyma bidrag i J Möller, Läsning i blandade religionsämnen . . . 1801—06, Samlaren uti ekonomiska ämnen . . . utg af C Leng-blom 1803—06 och H:s Theophrosyne 1823 o 1825, alla Sthlm. — Jfr även ytterligare Embets-memorial, Carlstad 1830—36, Em-betsbref, Linköping 1836—60, Svenska bibelsällskapets protokoll 1815—29 (H sekr) samt prästeståndets protokoll för riksdagarna 1828 —1848.

Utgivit: Theophrosyne. Läsning för kyrkans och skolornas vänner. H 1—2*. Sthlm 1823, 1825. 204 s, 1 portr, 298 s, 1 portr, 2 notbl. [Anon; vissa egna tal tr häri se ovan.]

Översatt: C G Rafn, Försök till besvarande af Kongl. vettenskaps-academiens i Köpenhamn utsatta prisfråga: »Om den bästa plan till en praktisk åkerbruksschola . . .», Sthlm 1800, 104 s (anon); H Kirkpatrick, Korrt underrättelse om potäters plantering och för- varande, efter det sätt, som brukas i grefska-perna Lancashire och Cheshire, Upsala 1800, 32 s (anon); F C Medicus, öfver rätta grunderna för odlingen af foderväxter, Sthlm 1801, 129 s; J L Mansa, Trädgårdscateches, eller grund-reglor för odlingen af trädgårdsväxter, Sthlm 1803, 124 s; [R Z Becker,] Nöd- och hjelpe-bok för bondeståndet, eller beskrifning öfver Mildberga by i dess lycka och olycka, Sthlm 1804, 508, (12) s (föret); [C F Reuss o] K F Bfuschendorf], Ekonomisk praktisk underrättelse om potäters fördelaktigaste odling och bästa begagnande, Sthlm 1805, 280 s; E L Posselt, Konung Gustaf III:s historia, d 1—2, Linköping 1810, (14), 180, 164 s (anon), 2. uppl 1819, 330 s (anon); Den christliga familjen i motsats mot den af tidens anda missbildade ... af en familjefader, Linköping 1849, 71 s (anon).

Källor och litteratur

Sthlms konsist:s skriv:er till K M:t 1810, Statsrådsprot, eckkärenden juli —dec 1833, RA.

S Brisman, Östergötlands enskilda bank ab 1837—1937 (1937); Linköpings hm, 1 (1846) o 1 (1919); PrRP 1828—47; Sthlms hm (1951); F Wernstedt, Fullm i riksgäldskontoret 1789—1939 (1939); G Westling, Den religiösa ställningen inom Linköpings stift under 1800-talet (KA 1913).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Jacob Hedrén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12752, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Gustafsson), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12752
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Jacob Hedrén, urn:sbl:12752, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Gustafsson), hämtad 2024-04-19.