Josias Hegardt

Född:1683-08-19 – Malmö stad, Skåne län
Död:1762-07-18 – Malmö Karoli församling, Skåne län

Industriidkare, Riksdagsledamot


Band 18 (1969-1971), sida 518.

Meriter

1 Hegardt, Josias, f 19 aug 1683 i Malmö, d 18 juli 1762 där (Garoli). Föräldrar: handl o rådmannen Peter F£ o Margareta Jörgensdtr Faxe. Utbildn i handel o manufaktur i utlandet 97—05, förestod faderns handelsrörelse i Malmö, burskap där 3 dec 10, förman för stadens äldste 14, kyrkoförest i Caroli förs 15—62, riksdagsman för Malmö o led av SU 19, anlade en ylle- o klädesfabrik 25, politieborgmästare 24 sept 26.

G 1) 2 sept 10 i Landskrona m Maria Catharina Lang, dp 1 sept 91 där, d 21 juni 30 i Malmö (Caroli), dtr till handl Johan Lang o Elisabeth Hoelingh; 2) trol 32 i Malmö m Kristina Sofia Bager, f 12 juli 98 där (St Petri), d 7 april 59 där (Caroli), dtr till handl Jöns Kristensson B o Margareta Hansdtr Brun.

Biografi

Efter utbildning i Lübeck, Hamburg och Schwerin och i faderns handelsrörelse etablerade sig H 1710 som sin egen handlande i Malmö. Han framträdde snart som en av de ledande köpmännen och utsågs 1719 jämte politieborgmästaren Johan Lorich till riksdagsman för Malmö och Skanör. Följande år blev han erbjuden en rådmansbefattning men avböjde. När han 1726 placerades i första rummet till det då lediga politieborg-mästareämbetet, accepterade han däremot och erhöll KM:ts fullmakt. Fredrik I sade sig känna H som »en brav och beskedlig man».

Det är dock inte som borgmästare H främst gjort sig känd utan genom sina insatser som industriidkare. Efter påstötningar från högre ort tog magistraten 1724 kontakt med H och den betydande handelsmannen och upphandlingskommissarien Erasmus Clefwe för att förmå dem att gemensamt ta upp den avtynade driften vid barnhusets på 1680-talet inrättade manufakturi, på vilket Clefwe redan 1718 hade fått ett dock inte utnyttjat privilegium.

Sedan verksamheten kommit i gång, utfärdade KM:t 11 okt 1726 privilegium för dem att tillverka kläden och böjer m fl ylle-manufakturivaror. Medgivandet att därvid nyttja barnens arbetskraft för »kratsande, skrubbning och spinnande» synes likväl ha kommit att spela en helt underordnad roll. En 1733 avgiven berättelse visar, att rörelsen drivits upp ansenligt. Antalet anställda var då 99, av vilka åtta var av främmande nationalitet. Arbetet pågick i tio vävstolar, och till företaget hörde dessutom ett färgeri och en valkkvarn i Lödde ström utanför staden. Leveranser till armén utgjorde en viktig grund för verksamheten (2 500 alnar 1746 och 1761). 1747 var produktionsvärdet drygt 16 000 dlr smt, och man tillverkade nära 8 000 alnar tyger av olika slag. Ett försök av H och tre uppsvenska fabrikörer att lägga under sig alla kronoleveranser misslyckades. Då Linné under sin skånska resa 1749 besökte FLs anläggning, fann han där »5 grova stolar och 2 finare» i gång. Han sade sig också ha varit i tillfälle att hos H beskåda »den mesta ull jag någonsin sett på ett ställe».

Mot slutet av 1730-talet separerade kompanjonerna, och Clefwe började en egen rörelse. Vid hans död 1741 övertogs denna av H:s son Johan. Under 1750-talet stagnerade driften vid barnhusmanufakturen, och vid H:s död 1762 var inte mer än fem stolar i gång och lagren av osålt kläde stora. De närmast följande svåra krisåren ledde till undergång för såväl den av H:s son Carl Ludvig H ledda H:ska som den av Johan H:s änka drivna Clefweska manufakturen.

H själv avled likväl som en välbärgad man. Hans bouppteckning visar en behållen förmögenhet på över 111 000 dlr smt. Förutom sin huvudgård vid Södergatan — vars trädgård Linné på flera ställen omnämner — efterlämnade han ett antal fastigheter i staden samt frälsehemman på den kringliggande landsbygden. 1742—45 innehade han Börringe kloster, som han köpt av Clefwes dödsbo.

Författare

Olle Helander



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Kommerskoll :s årsberättelser 1740—47, RA; magistratens prot o inneligg handhar o bouppteckn :ar, MS A; Peter H :s dagbok hos Einar Bager, Malmö.

BorgRP 1719—1720 (1945); P Hegardt, Biogr anteckn:ar om släkten H (1928); A U Isberg, Bidr till Malmö stads hist, 2 b (1900); S T Kjellberg, Ull o ylle (1943); C v Linné, Skånska resan (ed 1940); Millqvist.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Josias Hegardt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12765, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Helander), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12765
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Josias Hegardt, urn:sbl:12765, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Helander), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se