Meriter

3 von Heidenstam, Rolf Magnus, bror till H 2, f 28 juni 1884 i Paris, d 6 aug 1958 i Sthlm (Skeppsh). Kadett vid sjökrigsskolan 99, underlöjtn vid flottan 18 aug 05, löjtn där 31 aug 07, ordonnansoff hos prins Wilhelm 10, avsked med tillstånd att kvarstå i flottan 15 nov 10, resa med prins Wilhelm till Siam 11—12, avd:chef i AGA 12—17, kapten i flottan 31 aug 14, dir vid AGA 17—37, anställd i firma Kjellberg & söner 22, kammarherre 24, v ordf i Sveriges allm exportfören 34—35, ordf 45—56, ordf i Alliance française 34—45, verkst dir i AGA 37—50 (ordf i dess styr från 50), v ordf i Sthlms handelskammare 42—55, v ordf i Sveriges mekaniska verkstäders förb 42—45, sakk i Amerikautredn 43, kabinettskammarherre 43, ordf i Sv handelsbanken 50—57, ordf i Internationella handelskammaren 51 —53, chef för HKH hertigens av Södermanland hovstat 52.

G 18 febr 11 i Nacka m Karin v Schmalensée, f 13 okt 87 i Sicklaö (Sth), dtr till dir Kurt Cederholm v S o Bertha Emma Carolina Holmberg.

Biografi

Rolf v H tillbringade sina barndomsår i Frankrike, och då hans mor var engelska fick han redan tidigt lära sig att behandla franskan och engelskan som vardagsspråk. Efter officersexamen 1905 deltog han med ungdomlig entusiasm i det reorganisations-och utbildningsarbete inom flottan som innebar att början av 1900-talet betraktades som något av en uppryckningsperiod i dess historia. Samtidigt fortsatte han att genom självstudier vidga sitt språkregister, vilket kom honom väl till pass vid de utlandsresor han redan då gjorde, bl a som kontrollofficer vid ubåten Hvalens byggande i Italien 1908 och som prins Wilhelms adjutant under en resa i Siam 1911—12.

Sitt intresse för sjön behöll H under hela sitt liv — han var bl a en entusiastisk seglare och beklädde posten som ordförande i KSSS. Men sjöofficerens yrke övergav han ganska snart. Den läggning för tekniska frågor han ådagalagt som ubåtsofficer i förening med hans språkbegåvning och representativa egenskaper torde ha varit anledningen till att chefen för Svenska Gasaccumulator (AGA), Gustaf Dalén, 1912 efter Siamresan erbjöd honom anställning i AGA. Det dröjde inte länge förrän H blev en av Dalens närmaste och mest betrodda medarbetare, och 1937 efterträdde han honom som chef.

Även om tekniska frågor och innovationer på teknikens område i hög grad fångade H:s intresse och fantasi, var det dock framför allt på organisations- och försäljningssidan som han gjorde sina stora insatser i AGA:s tjänst. En av hans huvuduppgifter var att underhålla och utvidga bolagets utlandsrörelse och internationella förbindelser genom ständiga resor. — H var en av de få överlevande, då det tyska luftskeppet Hindenburg 1937 förolyckades utanför New York.

Mångsidigheten i H:s intressen gjorde emellertid, att han successivt alltmer togs i anspråk för uppgifter utanför chefskapet för AGA. Inom Sveriges allmänna exportförening gjorde han en värdefull insats först som styrelseledamot och senare som mångårig ordförande. Intresset för och kunskaperna om utrikeshandelsproblemen gjorde också att han var en flitigt anlitad medlem av officiella handels- och industridelegationer till utlandet — till Storbritannien 1939, Sovjetunionen 1940, USA och Kanada 1943— 44 och Sydamerika 1946—47. Särskilt betydelsefulla torde hans insatser ha varit vid de besvärliga förhandlingarna med Tyskland 1940 och under den viktiga Havannakonferensen 1947—48. Han anlitades 1943 som sakkunnig vid en utredning om den sv utrikesrepresentationens organisation. 1951—53 var han Internationella handelskammarens president.

Det speciella intresset för utlandsfrågorna hindrade dock inte, att H hade tid och intresse över för att nedlägga ett energiskt arbete inom de näringslivsorganisationer han i övrigt tillhörde. Sålunda gjorde han betydande insatser som medlem av verkställande utskottet och v ordförande i Sthlms handelskammare och som styrelseledamot i Sveriges industriförbund och Sv mekanförbundet. Hans energi och arbetsförmåga räckte också till för betydande insatser i de många bolagsstyrelser han kom att tillhöra, ofta som ordförande. Hans viktigaste uppdrag av detta slag var på senare år ordförandeskapet i Sv handelsbanken. Här blev hans osedvanliga mångsidighet, hans vidsträckta erfarenhet från skiftande områden inom det ekonomiska livet och inte minst hans internationella inriktning och förmåga att skapa kontakter av oskattbart värde för banken.

Bilden av H skulle inte vara fullständig, om man inskränkte den till att gälla hans ställning som förgrundsgestalt inom sv näringsliv. Hans verksamhetslust och mångsidighet ledde honom in på många områden utanför de näringspolitiska. Det internationella kulturutbytet hade i honom en varm förespråkare. Särskilt intresserade han sig för kulturutbytet med Frankrike och var under en lång följd av år ordförande i Alliance francaise. Hans representativa egenskaper togs i anspråk inom hovförvaltningen, där han var tjänstgörande kabinettskammarherre från 1943 och under många år chef för prins Wilhelms hovförvaltning.

Det har sagts, att H var en viking med hela världen till sitt hemland. Hans väsen var öppet och frimodigt, hans humor och smittande glada skratt gjorde, att han alltid skapade trivsel och glädje omkring sig. Och ändå fanns det för den som närmare kände honom en underton av djupt allvar i hans läggning. Måhända var det denna sida av hans karaktär som utgjorde bakgrunden till hans intresse för frimureriet, där han enligt vad som omvittnats gjort stora insatser inte blott inom Sverige utan också på det internationella planet — han var den sv frimurareordens kansler från 1943 till sin bortgång.

Författare

Ernfrid Browaldh

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

G Hafström, K sjökrigsskolan 1867—1942, 2 (1942); SMoK; W G Stiernstedt, Ett halvsekel. Anteckn:ar o per-sonhist minnesbilder omkr Sthlms handelskammare 1902—1952 (1952). — Nekr:er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Rolf M Heidenstam, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12778, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ernfrid Browaldh), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12778
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Rolf M Heidenstam, von, urn:sbl:12778, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ernfrid Browaldh), hämtad 2024-04-26.