Anders Hellant

Född:1717-11-30 – Nedertorneå-Haparanda församling, Norrbottens län
Död:1789-11-23 – Nedertorneå-Haparanda församling, Norrbottens län

Astronom


Band 18 (1969-1971), sida 556.

Meriter

Hellant, Anders, f 30 nov 1717 i Torneå, d 23 nov 1789 där. Föräldrar: köpmannen Anders Henriksson H o Brita Kempe. Inskr vid UU 27 okt 33, landskanslist vid Västerbottens landskansli 35, extra kanslist o auskultant i kommerskoll 37, v häradsh i N Lappmarken 41, astronomisk observatör vid Norska gränskommissionen 48, kommitterad till reglerande av gränserna i lappmarkerna mellan Sverige o Norge 52, ekonomie direktör 22 dec 56. — LVA 50. — Ogift.

Biografi

H var norrlänning, bosatt i Torneå nästan hela sitt liv, och det vetenskapliga utforskandet av de norrländska lappmarkerna fattade han som sin egentliga livsuppgift. Någon amatör var han inte. Han hade studerat i Uppsala, när han sommaren 1736, som kanslist återbördad till Torneå, förenade sig med den ryktbara franska gradmätningsexpedition, som under Maupertuis ledning skulle uppmäta en meridianbåge i sv lappmarken. Som astronomisk expert deltog Anders Celsius i expeditionen, och H, vilken tjänstgjorde som dess finske tolk, fick nu smak för astronomin. Han återvände till UU för att utbilda sig under Celsius, disputerade 1738 för denne på en avhandling om det norrländska fisket och utgav s å en sv översättning av Maupertuis arbete om den lapska gradmätningen.

Någon akademisk bana öppnade sig dock aldrig för H. Sedan han återvänt till Torneå, verkade han där till sin bortgång som kronans förtroendeman, från 1756 med titeln »ekonomie direktör». Under årliga vinterfärder ända upp till ishavskusten uppbar han lapparnas och nybyggarnas skatter och ägnade sig dessutom åt olika former av privat företagsamhet, arrenderade bl a kronans laxfiske i Torne älv, odlade sibiriskt bovete och beredde renhorn till lim i en liten fabrik i Jukkasjärvi.

Men det vetenskapliga arbetet gav hans liv dess innnehåll. H var en entusiast, gripen av tidens hänförelse för naturvetenskapliga rön och försök. Redan 1739 trädde han i förbindelse med den nystiftade Vetenskapsakademin. Med dess sekreterare, Elvius och sedan Wargentin, stod han på förtrolig fot; han brevväxlade flitigt med dem och invaldes 1750 i akademin, i vars Handlingar han publicerade inalles arton uppsatser. Akademin stödde och uppmuntrade H, lånade honom astronomiska instrument och lättade hans villkor med penningunderstöd, ännu i hans ålderdom; 1786 erhöll han en årlig pension om 50 rdr för att utredigera sina meteorologiska journaler. Han intresserade sig litet planlöst för allting som gällde Norrlands fysiska beskrivning, men hans egentliga områden var astronomin och meteorologin. I Vetenskapsakademins handlingar meddelade han rön om islossning, köldgrader och vattentemperaturer, oavbrutet genom åren förde han sina väderleksjournaler. Intresserade lappmarkspräster försåg han med termometrar och andra instrument och mottog deras rapporter. H studerade även norrsken, samlade material rörande vattuminskningen och ägnade sig under senare år målmedvetet åt magnetiska observationer, i synnerhet av den magnetiska missvisningen.

Lika flitig var H som astronom. På 1740-talet utgav han två almanackor för Torneå horisont. Som astronomiskt biträde vid den norsk-sv gränsmätningen 1748—49 gjorde han vidsträckta resor, bestämde talrika polhöjder och började arbeta på en karta över Torne lappmark. I sitt lilla »Observatorium Tornense» hade H nödtorftiga astronomiska instrument. Med dem observerade han sol-och månförmörkelser och deltog i det av "Wargentin organiserade internationella samarbetet vid Venuspassagerna 1761 och 1769, i förra fallet tillsammans med »alla ortens nympher». Som observatör hörde H kanske inte till de alldeles pålitliga. Uppsalaastronomen Mallet hyste föga förtroende för honom, kallar honom t o m en »charlatan», men den tillit Wargentin alltid visade H tyder på att hans insatser dock ansågs värdefulla. 1758 framförde han den framsynta, först långt senare förverkligade tanken, att en ny gradmätningsexpedition borde göra om Maupertuis arbete. Trots vissa amatörmässiga drag gjorde H en verkligt betydande insats som pionjär för den norrländska naturforskningen.

H, som var ungkarl, tycks med åren ha utvecklats till något av ett original, munter i sällskap men också ovårdad och bekant för misantropiska och frispråkiga yttranden. Den livslånga isoleringen i det lilla Torneå kände han i längden tryckande. Till Vetenskapsakademin testamenterade H huvudparten av sina manuskript och sin privata egendom, vilken dock först efter processer kom akademin till erodo.

Författare

Sten Lindroth



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

H:s efterlämnade ms i VA omfattar 2 kapslar o 2 buntar; i VA även div ingivna rön jämte meritlista o a biografiskt material (Sekrrs arkiv, k 26). En vol meteorolog papper i KB, X 503 h, en bunt meteorologica i Statens meteorol inst, Sthlm. H:s många brev till Elvius o Wargentin i VA, enstaka brev till T Bergman, A Celsius o P Högström i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Specimen academicum, de novo in fluviis Norlandiarum piscandi modo ... Et academiskt prof, om et nyt sät at fiska i the norländska elfvar. [Akad avh, preses A Celsius.] Upsaliae [1738]. 4:o. 27 s, 1 pl. [Latinsk o sv text.] — Almanach för . . .

1744. Til Torne horizont. Sthlm [1743]. (48) s. [Inneh bl a: Mid-nats solens lysande i Torne; Underrättelse för siöfarande uti Botniska--viken.] — Berättelse om laxens alstrande. I ackt tagit vid des fiskande (VAH, vol 6,

1745, Sthlm, s 267—279). — Almanach för ... 1748 ... Sthlm [1747]. (32) s. [Inneh: Slutet af underrättelsen för de seglande uti Botniska viken; Om isgången uti Torne elf.] —¦ [Meddelande om tallrötter funna i sjöar] (VAH, för år 1748, s 76—78). — Astronomiska observationer vid kongl. riks-gränse-mät-ningen och resan emellan Torne och Värdhus, gjorde 1748 och 1749 (ibid, 1749,= s 95—114). — Astronomiska observationer på polhögder-ne af åtskilliga orter i Botniska viken. Gjorde år 1749 (ibid, 1750, s 151—157). — Astronomiska observationer, på åtskilliga orters polhögder, innom pol-cirkelen, gjorde år 1749 (ibid, s 218—226). — Utdrag utur et bref ... til N. N. dat. Torne den 2 sistledne martii [om temperaturobservationer] (Lärda tidningar för år 1751, Sthlm, s 141—143). — Geographiska longituden, af några orter inom pol-cirkeln, bestämd genom astronomiska observationer (VAH, 1752, s 228—239). — Rön på ebb och flod vid Vårdhus och Nord-Caps-trakten (ibid, 1753, s 170—185). — Rön om vattnens värma i Norden gjorde (ibid, s 312—320). — Magnet-nålens missvisningar, i norraste delen af Sverige, observerade (ibid, 1756, s 72—74). — Anmärkningar om en helt ovanlig köld i Torne (ibid, 1759, s 314—316). — Berättelse om de af hr. öfver-inspectoren And. Gries anstälde fiskerier (Den svenska Mercurius, årg 4, 1758—59, d 3, jan—mars 1759, Sthlm, s 132—138). — Bevis på climatets hälsosama beskaffenhet i norra Lappmarken, i anledning af förtek-ningar på födde och döde (VAH, 1760, s 234—237). — Om den sednare ovanliga kölden i Torne och Lappmarken, som inföll den 23 januarii och följande dagar år 1760 (ibid, s 312—320). — Venus i solen, observerad i Torne den 6 junii 1761 (ibid, 1761, s 180— 184). — Månens förmörkelse, observerad i Torne, 1761 den 18 maji (ibid, 1762, s 321— 323). — Observationer på solens förmörkel- se, d. 1, april, år 1764, gjorda i Pello (ibid, 1764, s 173—176). — Tankar, huruvida byggnings-sättet hos det fattiga folket i Torne stad och kringliggande landsbygd kan bidraga til rötfeber och andra sjukdomar (ibid, 1774, s 61—68). — Magnet-nålens declina-tion, observerad på flera ställen inom norra pol-cirkelen (ibid, 1777, s 300—304). — Planeten Mercurii mot solen synliga gång, observerad i Torne stad d. 4 maji 1786 (VA :s nya handl, T 7, 1786, s 158—160). — Utdrag af . . . observationer öfver barometern, hållna i Torneå, åren 1778—1786; af Henr. Nicander (VAH, 1815, s 281—295). — Berättelse om Torneå lappmarker; efter Kongl. maij :ts nådiga befallning . . . författad /år 1754 . . ./ (Handlingar och uppsatser angående finska Lappmarken och lapparne saml o utg af I Fellman, 1, Hfors 1910, s 215—256, tills med L Qvist).

översatt: [P L M] de Maupertuis, Jordens figur, upfunnen af herrar de Maupertuis, Clairaut, Gamus, Le Monnier . . . och herr abboten Outhier . . . samt af h. Celsius . . . igenom de . . . vid norra pol-cirkelen, giorda observationer, Sthlm 1738, XXIV, 68 s, 1 karta (anon).

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, RA; VA:s dag-

°H J Boström, A H (1918); Handhar o uppsatser ang finska lappmarken o lapparne, 1, ed I Fellman (1910); S Lindroth, VA:s hist, 1 (1967); dens, Astronomen o jungfrun (Fru Lusta o fru Dygd 1957); N V E Nordenmark, Anders Celsius (1936); dens, Pehr Wilhelm Wargentin (1939); dens, Astronomiens hist i Sverige intill år 1800, 2 (1959); E Tamelander, Bouppteckn:ar i Torneå stad (Peräpohjolan ja Lapin kotiseutuyhdistyksen julkaisuja, 4, 1942); A Wallén, Kännedom om Sveriges hydrografi före tiden omkr år 1870 (Hydrograf byrån, årsb 1, 1911).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Hellant, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12810, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Lindroth), hämtad 2017-11-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12810
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Hellant, urn:sbl:12810, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Lindroth), hämtad 2017-11-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se