J Frithiof Hellberg

Född:1855-08-05 – Danmarks församling, Uppsala län
Död:1906-12-03 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län

Tidningsredaktör, Tryckeridirektör


Band 18 (1969-1971), sida 561.

Meriter

Hellberg, Johan Frithiof, f 5 aug 1855 i Danmark (Upps), d 3 dec 1906 i Sthlm (Ad Fredr). Föräldrar: folkskollär Johan H o Catharina Augusta Persdtr. Mogenhets-ex i Uppsala 76, inskr vid UU ht 77, red o utg av Sörmländingen dec 82—juni 84, medarb i Tiden 84—85, i Sthlms Dagbl 85, i Vårt Land 85—86, red o utg av Svea 86—87, av Idun från dec 87, verkst dir för Iduns tryckeriab från 93, kassadir i NF:s förlagsab 06, styr:Ied i Sv tidningsutgivare-fören. — Sign: F Hbg, Fri . . .berg, -f-g;

G 14 maj 87 i Sthlm (Hedv El) m Hulda Maria Andrea Björkegren, f 5 juli 58 i Uppsala, d 31 mars 57 i Sthlm (Västerled), dtr till fanjunkaren Petrus B o Maria Sofia Wallin.

Biografi

Frithiof H, äldst av tio syskon, drabbades som barn av engelska sjukan med invalidiserande sviter. Efter mogenhetsexamen i Uppsala och informatorstjänst anställdes H 1878 som översättare i Esaias Edquists förlag, Uppsala 1881 öppnade H egen bok-och musikhandel i Nyköping och arbetade även som journalist i Södermanlands läns tidning. Sedan han startat egen tidning, Sörmländingen, som upphörde efter två år, begav han sig 1884 till Sthlm, där han snart blev framgångsrik redaktör för Svea.

Under utlandsresa och studier av utländska populärtidskrifter mognade hos H planerna på en ny slags veckotidning, ägnad kvinnan och hemmen. Med sin nya idé och oförskräckt mod lyckades H övertala C E Gernandt att på kredit trycka två provnummer av den nya tidningen, vars namn tidsenligt hämtades ur den nordiska gudasagan. Idun skulle den heta, efter den livgivande ungdomsgudinnan. Första veckan i dec 1887 utsändes Iduns första provnummer med underrubriken Praktisk veckotidning för Qvinnan och Hemmet, vinjett av Viktor (Vicke) Andrén och presentation av medarbetarna: Mathilda Langlet, Eva Wigström (Ave), Elna Tenow (Guido), Mathilda Roos, Clara Smitt. Idun och kvinnan ägnades en versifierad introduktion (av Octavio Beer) och Guido utvecklade i »Bref till tant Anna» Iduns målsättning. Den vände sig till Sveriges husmödrar, hustrur och mödrar, som har »sin lilla verkningskrets given och som alls icke vilja ha den utvidgad, men väl kunna behöva en liten uppmuntran eller en och annan vink för sin i vårt liv så djupt ingripande och aldrig tillräckligt påaktade gärning». Men samtidigt skaldade Octavio B om hur den länge förbisedda kvinnan nu kräver vad hon saknat och om hur hos henne »jämlikhetsidén har vaknat» och »rättvist är det kravet ju». Med spänning motsågs nyårets »postsiffra» på Iduns prenumeranter. Med 500 prenumeranter skulle Idun vara räddad. Det blev 2 000!

H blev en veckotidningspressens föregångsman, som med uppslagsrikedom och energi förde Idun till stor framgång. Journalistiska kvinnoporträtt, hälsovård och hemvård hörde till veckoprogrammet, men snart knöt han även tidens främsta litterära pennor till Idun och utlyste litterära tävlingar. I den första tävligen 1890 upptäcktes Selma Lagerlöf och tillerkändes priset för fem kapitel i Gösta Berlings saga, som publicerades i Idun och utgavs i bokform på H:s förlag 1891. 1905 vanns litteraturpriset av Olof Högberg med Den stora vreden. H var nära vän med Carl Larsson, som utförde en rad akvareller för Iduns konstbilagor och, liksom Vicke Andrén, Jenny Nyström, Ottilia Adelborg och David Ljungdahl illustrerade noveller och artiklar.

Med Iduns framgång utvidgade H sin tidningsverksamhet med mode- och mönsterblad, barn- och ungdomstidning, turisttidning, jultidningar. Hans expansion sträckte sig även till tryckeribranschen. 1893 inköpte han Gernandtska tryckeriet, ombildat till Iduns tryckeriab, och flyttade in vid Bryg-gargatan i ny tryckeribyggnad, planlagd och uppförd i H:s regi.

H deltog livligt i tidens kulturaktiviteter. 90-talets intresse för folklivsforskning, Sveriges natur och djurliv delades av H, som var en stor beundrare av Artur Hazelius. Han gynnade Skansen och Nordiska museet med donationer, var med i bestyreisen för Allm konst- och industriutställningen i Sthlm 1897 och medverkade till utgivandet av Nordisk familjebok. Själv musikkunnig redigerade och recenserade H Iduns musikavdelning. Han var en skrivande redaktör, på vers och prosa, även med diktöversättningar.

H:s organisatoriska erfarenhet togs i anspråk för olika förtroendeuppdrag i pressen. Sedan han avböjt ordförandepost, åtog han sig skattmästarskapet i Publicistklubben, var delegat vid journalistkongresser i Sthlm och Rom och lät på egen garanti trycka den av PK utarbetade bibliografin över Sveriges periodiska litteratur (av B Lundstedt).

H var en gästfri värd för Sthlms kulturkretsar, hans hem en »litterär salong». Under 1900-talets första år hade H:s vacklande hälsa gjort sig alltmer påmind. Hösten 1906 drog han sig tillbaka från arbetet, och i dec avled han. Hans eftermäle i pressen uttryckte stor uppskattning för hans verk och för hans vänliga och inspirerande person.

Författare

Eva Hökerberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev till H i Nord mus o även i KB. Brev från H i KB o UUB.

Tryckta arbeten

Översatt: C Lynar, Glotilde. Berättelse ur familjelifvet, [Sthlm, tr] Upsala 1879, 265 s; P [J L] Heyse, Flickan från Treppi, Upsala 1879, 50 s, dens, Beatrice, Upsala 1879, 74 s, dens, Upsala 1879, 74 s ([förtit:] dens, Trenne noveller, [omsl:] Billigaste svenska romanbibliotek, 6); W E v Janko, Rudolf af Habsburg och slaget vid Diirnkrut på March-fältet, Upsala 1879, 57 s, 1 pl (Populärt historiskt bibliotek utg af E Edquist, 2); N Ffocker, Kejsar Wilhelm och furst Bismark, Upsala 1879, 711 s (ibid, 5); H Fortmann, Verldshistoriskt galleri, berättelser och karak-tersskildringar ur allmänna historien, d 1—6, Sthlm 1880—81, 376, 400, 392, 274, 408, 308 s; Ff Horrman, Prisbelönt afhandling om justering af cylinderur med fyra stenhål, Nyköping 1881, 96 s (tills med A L Bergqvist); W Jordan, Brytningar (Die Sebalds), nutidsroman, 1—2, Sthlm (tr Upsala) 1885, 295, 317 s; A Bebel, Kvinnan i forntiden, nutiden och framtiden, Sthlm (tr Upsala) 1885, VI, 358 s.

Utgivit (redigerat): Sörmländingen 1882— 84, [Norrköping o] Nyköping; Lilla följetongen 1884—85 (red), Följetongs-bref 1886 (red), Svea, illustrerad veckotidning, 1886— 87, Idun 1887—1906, Skandinavisk modetidning 1888—89, Iduns mode- och mönstertidning 1889—93 o Iduns modetidning 1894— 1904, även Iduns handarbetstidning 1901— 03, Illustrerad svensk jultidning 1892 (även red), Kamraten 1893—1902 (red, 1896— 1902 tills med J Nordling), Barngarderoben 1895—1906, Turisten, illustrerad tidning för rese-, vandrings- och kurortslif, 1896—97, alla Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: Biogr uppg 1900 till PK:s matr, Sveriges pressarkiv o pressmus.

K O Bonnier, Bonniers (1931); N B A Hellberg, Minnesskr över H (1918); Iduns provnr 1887, s 1, julnr 1897, s 13—17, 24, 1906, s 591, jubileumsnr 1937, s 19; PK:s oorträttmatr (1901).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Frithiof Hellberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12812, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eva Hökerberg), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12812
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Frithiof Hellberg, urn:sbl:12812, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eva Hökerberg), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se