Meriter

Hemberg, Olof Oscar, f 26 juli 1881 i Östraby (Malm), d 14 maj 1944 i Sthlm (Gustav Vasa). Föräldrar: lantbrukaren Anders Olsson o Anna Håkansdtr. Elev vid Lunds folkskolesem 98, medarb o red:sekr i Malmötidn 01—05, red:sekr i DN 05—16, dir i Sv biografteatern 16—19, chef för Sv filmindustris inköpsavd 20—21, för dess sthlmsteatrar 22 —26, dir för Filmab Isepa 26—27, produktionsledare för Deutsche Filmunion i Berlin 28, andre red i ST 29, verksam som freelance inom journalistik o filmproduktion från 30.

G 1) 31 mars 04(—09) i Malmö (S:t Petri) m Clara Laurentia Antonsson, f 29 april 83 i Malmö (Caroli), d 13 aug 55 där (S:t Petri), dtr till målaren Anders A o Laurentia Catharina Georgina Ahlgren; 2) 20 dec 09 i Sthlm (Kungsh) m Emmy Hildur Elisabeth Holgersson, f 23 juli 91 i Sthlm (Joh), dtr till ingenjör Hans H o Ingrid Andersson.

Biografi

1897 kom Oscar H i tillfälle att leverera ett snabbt och utförligt reportage av det uppseendeväckande Sjöbomordet till två skånska eftermiddagstidningar och med denna reporterbragd som merit antogs han som volontär vid Skåne-Tidningen. När denna följande år lades ned, sökte sig H till seminariet i Lund. Han tröttnade efter ett par år på studierna och blev 1901 tidningsman på nytt, nu som polisreporter vid Malmötidningen. Redan s å förekommer han under signaturen Oscar som meddelare i DN, och två år senare blev han denna tidnings malmöreporter för att efter ytterligare två år och efter en schism med sin chef komma till DN:s huvudredaktion, där han som redaktionssekreterare kom att göra en bestående insats.

H var idérik och initiativkraftig, hade sinne för det tekniska i en tidnings utseende som knappast någon tidigare sv journalist och genomförde under hårt arbete en journalistisk-teknisk nydaning av allmänna redaktionen. Han lade t ex ner stor möda på att ge rubriker intresseväckande formuleringar och göra dem typografiskt verkningsfulla. Tidningen fick ett lätthanterligare format, och 4 juli 1909 lanserade han en förstasida med bilder och nyheter i stället för annonser. Han tvekade aldrig att servera sensationer och hade en sällsam förmåga att pressa must ur nyhetsstoffet. DN fick ett hypermodernt utseende utan motstycke i dåtida sv press.

H var idrottsentusiast och en av de första, som hade blick för idrotten som värdefullt nyhetsmaterial, och han anordnade fotbollsturnéer och idrottstävlingar i tidningens regi. DN fick handelssida, söndagsbilaga och väl tilltaget utrymme för den kvinnliga läsekretsens speciella intressen. Konkurrenterna följde så småningom efter, och H:s verksamhet har satt spår i hela sv pressen. Inspiration hämtade han i viss utsträckning från anglosaxisk press och den danska Politiken. Han hade förmåga att entusiasmera sina medarbetare och skapa laganda men ställde tidvis alltför stora fordringar, och hans lynnesutbrott var fruktade. Ellen Rydelius karakteriserar H som »en korsning av ormtjusare och slavdrivare». Gustaf Hellström ger i Det var en tjusande idyll en sympatisk bild av H som tidningsman. Chefredaktör von Zweigbergk noterade nöjd tidningens ökade upplaga men var liksom många läsare missnöjd med vad som kallades dess amerikanisering, och samarbetet mellan honom och H var inte alltid gott. Detta och ekonomiskt förmånliga erbjudanden från filmindustrin gjorde, att H lämnade journalistiken. När han många år senare återkom till yrket som andre redaktör vid Sthlmstidningen, lyckades han mindre väl. Efter 1916 ägnade sig H huvudsakligen åt filmen, tidvis i ledande administrativa befattningar och som produktionsledare, efter 1930 som freelance.

Redan som tidningsman hade H författat filmmanuskript och åstadkom sammanlagt ett tjugotal, de flesta i den lätta stilen — Polis Paulus påskasmäll, Styrman Karlssons flammor — men även sådana med allvarligare syfte: I dag börjar livet, Karin Lange — underläkare. Under åren i Malmö framträdde han som revy- och kuplettförfattare och som sådan hade han framgång i Sthlm. Han samarbetade med bl a Hasse Z och under signaturen 02H2 med Otto Hellkvist. Revyerna Här ska valsas (på Folkteatern 1911) och Kör fram till stora trappan (på Oscarsteatern 1914) levde länge i stockholmarnas minne. Under årens lopp skrev han ett stort antal schlagertexter för Sigurd Wallén och Ernst Rolf och den populära varietésångerskan Hansy Petra försåg han under en följd av år med kupletter.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

Några brev från H till Henning Berger, KB.

Tryckta arbeten

Hur Dagens Nyheter blir till. Sthlm 1907. 19 s. [Anon.] — Försvarsriksdagen 1914. De valda och deras väljare. Valstatistisk handbok med porträttgalleri — 230 porträtt av de valda — i fotogravyrtryck. Sthlm & Gbg (tr Sthlm) 1914. Tv-8:o. 71, (32) s. (Tills med A Karlgren.) — Aktiebolaget Svenska biografteatern 1907—1917. Sthlm 1917. 4.-o. 29 s. [Sign.]

Källor och litteratur

U Eriksson, Ernst Rolf (1968); R Hyltén-Cavallius, Följa sin genius (1960); B Idestam-Almqvist o R Allberg, Vid den sv filmens vagga (1936); L Kihlberg, DN o demokratins genombrott (1960); J Landquist, I ungdomen (1957); I Ljungquist, Kampen om läsarna (1953); Minnesskr utg av fören 1881 års män ... (1931); PK:s porträttmatr 1924 o 1936; E Rydelius, Leva randigt (1951); G Sundell, Ord o öden i ett tidningshus (1959); S Winquist, Förf till sv filmer samt sv TV-teater (1969). — Art:ar i Dagen 31 mars 1914 o i DN 25 juli 1931, 15 mai 1944 (nekr) o 11 jan 1949.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
O Oscar Hemberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12857, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12857
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
O Oscar Hemberg, urn:sbl:12857, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-19.